Essensen av Buddhistisk Utövning

av Hans Helighet Drikung Kyabgön Chetsang Rinpoche

den 30 september 1998

Ratnashri Meditation Center, Sweden  HOME  Dharma talks

God kväll, mina vänner. Jag är mycket glad att vara här ikväll och dela med Er ett Dharma-föredrag. Vi börjar med att tala om essensen av buddhistisk utövning. I samtliga traditioner inom Mahayana-buddhismen är essensen utövningen av bodhicitta. Varför är bodhicitta viktigt? Svaret på denna fråga är att alla Buddhor i det förflutna, i nuet och i framtiden har sitt ursprung från bodhicitta – ett sinne som vill vara alla levande varelser till gagn. Det finns olika utövningar i Buddhismen, alla med målet att fullständigt befria oss från lidande och uppnå Buddhaskapet. Om vi inte har fröet av bodhicitta blir detta omöjligt. Följaktligen är bodhicitta den centrala utövningen och den ingår i alla de 84.000 kategorierna av Buddhas läror. Bodhicitta delas upp i relativ och absolut bodhicitta. Absolut bodhicitta, den högsta essensen i buddhistisk utövning, är förverkligandet av vår Buddha-natur eller sinnes sanna natur. Mahamudra eller Dzogchen tillhör just denna typ av utövning. För att nå dit är det viktigt för oss att först utöva relativ bodhicitta. Relativ bodhicitta delas upp i aspirationsbodhicitta och handlingsbodhicitta.

 

Asipirationsbodhicitta är enligt förklaringar i Nagajuna-traditionen en önskan om att alla levande varelser ska befrias från lidande och uppnå Buddhaskapet. På samma sätt som vi kan ha en önskan att göra en pilgrimsfärd till Bodhgaya så önskar vi att alla levande varelser ska befrias från lidande och uppnå Buddhaskapet.

 

Handlingsbodhicitta är att förverkliga vår önskan genom handlingar. Till exempel så behöver vi att köpa en flygbiljett och resa till Bodhgaya för att göra en pilgrimsfärd. För att ackumulera meriter utövar vi de sex paramitas – generositet, etik, tålamod, uthållighet, meditativ koncentration och visdom. Detta är en viktig utövning inom Mahayana. Bodhicitta kan framodlas på tre sätt beroende på ens kapacitet och attityd. Vid låg kapacitet kan vi utöva såsom en kung. Om man blir kung eller president kan man nämligen tjäna folket och administrera landet. På liknande sätt måste vi först uppnå Buddhaskapet för att kunna hjälpa andra. Vid mellan kapacitet kan vi utöva såsom en sjöman. Sjömannen kan med sitt fartyg föra passagerarna över havet. På liknande sätt kan vi hjälpa alla levande varelser att ta sig över kretsloppets hav. Vid hög kapacitet utövar vi så att det kommer alla levande varelser till gagn oavsett vad vi utövar eller vad vi gör. Vi är såsom en herde. Herden skyddar flocken av djur, samlar det bästa gräset och väljer den bästa platsen för att utföra sin gärning. Vissa människor kan anamma denna attityd för att utöva bodhicitta. Vad ens vi för närvarande utövar eller gör – kanske ett meditationspass eller ideellt socialt arbete – så måste vi först och främst ha rätt attityd, det vill säga att fullständigt vara till gagn för alla levande varelser och inte agera utifrån egen vinning. Vi måste utföra gärningarna med ett rent sinne. Detta är mycket viktigt.

 

I Ladak finns det en läkare som är mycket lärd med stor medicinsk kunskap, men hans mediciner kan inte hjälpa patienterna. Läkarens sinne är inte rent utan han tänker mest på pengar. Det finns en annan läkare med lite skolning men som alltid praktiserar uppriktigt. Han hjälper patienterna helhjärtat. Hans mediciner är kraftfulla och till stor hjälp för patienterna. Följaktligen är sinnets attityd mycket viktigt. Bodhicitta har stor läkande kraft. Oavsett vad vi utövar så är utövningen av bodhicitta mycket viktig. Oavsett vilken god handling vi än vill utföra så måste vi först ha rätt attityd. När vi sedan utövar buddhismen, oavsett vilken utövning det än gäller, så ska vi koncentrera oss och alltid avsluta med att dedicera förtjänsten till gagn för alla levande varelser – må de bli befriade från lidande och uppnå Buddhaskapet. Detta är essensen av buddhistisk utövning. Essensen är att eliminera våra tre gifter, framför allt vårt ego. Varför befinner vi oss i kretsloppet? Vi har en stark tendens att identifiera oss med jaget och egot. Med starkt ego blir det svårt att ta hänsyn till andra. Genom de fem sinnesförmågorna och föremålen behärskas vi av begreppen "jag" och "mitt". När vi tycker mycket om någonting har vi ett stort begär efter detta och det uppstår ett starkt klängande. Om någon då hindrar oss så leder vårt starka klängande till att vi blir ilskna och hatet kommer. Det är just detta klängande och hat som för oss till kretsloppet och ger oss lidande. Så hur kan vi lösa problemet? Vi alla önskar frid och lycka. Men om vi inte vet hur vi ska gå till väga för att finna frid och lycka, så leder ofta våra handlingar till det motsatta. Så när problemet inte kan lösas blir vi hemskt arga och det leder till mycket lidande. Detta kallas för okunnighet när vi inte vet hur vi kan lösa problemet på rätt sätt. De tre gifterna av begär, hat och okunnighet leder till lidande. För att utöva måste vi huvudsakligen förvandla, rensa och eliminera de tre gifterna. Essensen av våra utövningar, vilket inkluderar Sutrayana, är att utforska egot – var finns vårt ego? Vi behöver ta reda på det och var finns vår kropp och alla andra ting? Detta är inte menat som någon uppgift för intellektet utan vi ska i vår utövning utforska var dessa ting finns. När vi gör det upptäcker vi att egot inte finns. Våra tendenser att identifiera oss med jaget och egot kommer från tidigare liv och vissa människor har starkare tendenser än andra. När orsaker och omständigheter uppkommer tillsammans med de fem sinnesförmågorna och föremålen så uppstår våra problem. I själva verket har dock varken orsaker eller omständigheter någon oberoende existens utan beror på mycket annat. Utövningen av tomhet och insikten i tomhet hjälper oss att lösa problemet. Ju mer vi inser tomheten av egot, klängandet osv. desto mindre identifierar vi oss med dem och desto mindre ego och klängande har vi. Utövningen av tomhet är därför mycket viktig. När vi talar om tomhet menar vi till exempel inte att huset är tomt eller koppen är tom. Istället betyder tomhet det följande när vi till exempel undersöker vad som utgör en kopp. Koppen kommer från en blandning av lera, vatten och andra ingredienser som läggs i en form. Formen bränns i elden, sedan målar man och många andra orsaker och omständigheter tillkommer. Allt detta leder till en kopp – men i själva verket är det vi som har givit namnet "kopp". Var finns den verkliga koppen? När vi utforskar del för del så kan vi inte finna någon kopp som existerar oberoende av allt annat. Detta är meningen med tomhet. Koppen är tomhet och tomhet är också koppen. Det betyder inte att koppen är tom inuti eller utanför. Koppen i sig är tomhet. Själva formen är där men på grund av villfarelse tror vi att formen existerar oberoende och självständigt. När vi nu undersöker formens sanna natur så finner vi att den inte har någon oberoende existens och det är tomhet. Denna utövning är oerhört viktig och inte bara som en intellektuell övning. Vi behöver många olika typer av utövningar för att utveckla insikten av ett sådant tänkande. Det sägs i Sutra att en verklig insikt av tomhet (det ömsesidiga beroendet, orsak och verkan) är resultatet av många års eller många livs förtjänster. Utan att ackumulera tillräckligt med förtjänster och visdom blir det omöjligt att riktigt förstå tomhet. Därför behöver vi ackumulera rikligt med förtjänster vilket också innefattar att utöva de sex paramitas.

 

 

Essensen av buddhismen kan sammanfattas med det tibetanska ordet för Buddha. Buddha översätts i allmänhet med Buddha Shakaymuni, den historiska Buddhan, men Buddha har en mycket djupare betydelse i det tibetanska språket där ordet för Buddha är "Sang-gye". "Sang" betyder klar och ljus. Det är som när moln skingras på himlen och det blir klart och solen sprider sitt ljus. "Gye" betyder att utveckla. När molnen har skingrats kan solen skina fritt och utveckla sin sanna natur. Det betyder att varje levande varelse har Buddha-natur och detta omnämns i många sutror t.ex. Lotus-sutran. Det finns många olika typer av utövningar men essensen är att förverkliga sinnets sanna, ursprungliga natur. Inom Vajrayana arbetar man mer direkt med sinnets natur. Det finns många steg och det första steget är empowerment. Empowerment finns i Vajrayana men inte i Sutrayana. Naturligtvis när vi uppnår den tionde bhumi-nivån får alla Buddhor och Boddhisattvor ljus-empowerment innan de uppgår i det fullständiga Buddhaskapet. Men här talar vi inte om detta utan vi avser vas-empowerment, hemlig empowerment, visdom-empowerment och ord-empowerment. Essensen är återigen att förverkliga sinnets sanna natur. Vi söker att överbrygga vårt starkt upplevda avstånd mellan vår begränsade, vardagliga existens och det avlägsna, högt stående Buddhaskapet. Vi tänker alltid att avståndet är alltför långt och att det inte går att kommunicera. För att förverkliga och uppnå insikt behöver vi då att göra mycket rening. Empowerment, det tibetanska ordet "wang", betyder att ge befogenhet. Vas-empowerment kan jämföras med en annan ceremoni som praktiserades förr i tiden i Indien. När en prins sattes på tronen för att bli kung så tog man in en vas med vatten och kronan som användes i en ceremoni för att prinsen skulle bli en riktig kung. Även om meningen är helt annorlunda så är idén densamma att ge befogenhet. I buddhismens vas-empowerment innehåller vasen speciella upplysta gudomligheter och genom visualisering, meditation, mantra och mottagandet av visdomsnektar blir vi själva en upplyst gudomlighet när vasen sätts på vår hjässa. Som en upplyst gudomlighet kan vi utöva. På det sättet är vi inte längre som en ordinär person utan såsom en Buddha eller Bodhisattva på en viss nivå. Detta är den sanna meningen med empowerment i tibetansk Buddhism.

 

Det finns olika delar av empowerment. Vi börjar först med vas-empowerment. Vi har ofta många negativa tankar och det är därför vi inte kan förverkliga sinnes sanna natur. För att kunna förverkliga tar vi emot vas-empowerment genom hjässan ned till huvudets chakra. Då renas kroppens alla negativiteter och fröet för nirmanakaya-Buddha planteras. Sedan går vi längre ned och när vi får hemlig empowerment så renas talets alla negativiteter och fröet för sambogakaya-Buddha planteras. Därefter renar visdom-empowerment sinnets alla negativiteter och fröet för dharmakaya-Buddha planteras. Slutligen den fjärde empowerment som också kallas för ord-empowerment är den verkliga invigningen till sinnets sanna natur. Genom dessa empowerment blir vår kropp, tal och sinne helt renade, den negativa karman förvandlas och på det sättet förverkligar vi sinnets sanna natur. För varje steg går vi djupare och djupare och vi får mer och mer insikt tills vi uppnår sinnets sanna natur, vår Buddha-natur. Empowerment är därför av central betydelse i utövningen av visdom.

 

Efter empowerment utövar vi en specifik gudom i ett skapande och i ett fullständigt stadium. I skapande stadium visualiserar vi denna gudom. I början av varje sadhanna återfinns " OM SVABHAVA SHUDDHA SARVA DHARMA SVABHAVA SHUDDHO HAM" för att visualisera tomhet. Detta är för att förvandla den vanliga kroppen till formen av en upplyst gudom. Det vill säga att sinnets natur har förvandlats till den hos gudomen. Detta är utövningen. Du har redan genomgått reningsceremonin och är berättigad att utöva denna utövning. Nu blir du en upplyst gudom som utför utövningen. I utövningen finns också reningsutövning. Steg för steg visualiserar du dig själv som en gudom. Detta kallas för samaya-kropp. Vi tror alltid att vi har en vanlig kropp även om vi redan har gått igenom många reningssteg. Samaya-kropp är inte en fullständig visdomskropp. För att det ska bli en visdomskropp utstrålar vi och skänker ljus från vår kropp, tal och sinne till Buddhas Rena Land och bjuder in en annan visdomskropp. För de som redan har uppnått ett viss förverkligande av sinnets natur behöver inte ta in någon annan visdomskropp eftersom de redan är i visdomsstadiumet. För de som inte uppnått ett sådant förverkligande behövs detta steg utföras. Du behöver bjuda in en visdomskropp för att rena din samaya-kropp. I detta oskiljaktiga stadium blir du en visdomskropp. Fortfarande på grund av våra starka tendenser och vanor har vi många negativa tankar. Då behöver vi bjuda in en annan empowerment-gudom. Processen är som den i empowerment. Utövningen är liknande i varje sadhanna. Det finns olika utövningar – rening, visualisering och offergåva. De är yttre essenser som vi ska utöva. Vi tror att vi är ordinära och vi har en stark självkänsla. På det sättet vad vi än ser eller rör vid blir det bara en ordinär känsla med jaget, bindningar och hatet som alltid är med. När vi utövar i form av en upplyst gudom är vi inte länge ordinära utan i meditationstillståndet blir ett med ex Avalokitesvara. Med denna visdom under utövningen finns inte länge vårt ordinära sinnestillstånd av själviskhet eftersom det redan har förvandlats till ett upplyst sinnestillstånd. Detta är sättet för att förvandla jaget. Det är en viktig utövning. Denna sadhanna om vi verkligen förstår kan vi se klart ljus, se former och kroppar men naturen är och förblir tomhet. Det viktigaste är att bli van vid detta. När utövningen av upplysta gudomars visdomskropp blir starkare och starkare så blir de negativa tankarna mindre och mindre. Detta är sättet för att förvandla och uppnå visdomsstegen och upplysning. Utan utövning med enbart intellektuell förståelse och några empowerment så räcker det inte. Det är omöjligt att få omedelbar upplysning och det är därför vi måste gå igenom alla stegen. Vi behöver eliminera inre hinder och göra utövning. Detta är essensen av buddhistisk utövning.

 

Det finns utövning i fullständigt stadium. Detta tillhör visdomsdelen av utövningen och är en del av ackumulationen av förtjänst. Om du har någon upplevelse av mahamudra-insikt kan du kombinera ett skapande och ett fullständigt stadium av visdomsutövning. Fullständigt stadium av utövningen är att under skapande stadium upplösa ljuset från omgivningen in i alla levande varelser. Sedan upplöses ljuset från alla levande varelser in i vår kropp och vår kropp i sin tur upplöses in i huvudmantrat och därefter upplöses stavelse för stavelse, t ex stavelsen HUNG upplöses nedifrån och upp in i tomhet utan form eller visualisering. I tomheten sitter vi och mediterar. Detta är början till fullständigt stadium av utövningen. Det finns olika utövningar t ex shamata (stillandet av sinnet) utövning som handlar särskilt om koncentration av sinnet. Den distinkta egenskapen är att vi under koncentrationen av sinnet håller de fem sinnena öppna och mycket klara. Om de är stängda blir det omöjligt att gå längre i insiktsmeditationen för att få insikt. De fem sinnena ska vara klara utan splittring eller andra störningar. Sedan är den inre utövningen som steg för steg lista ut och hitta sinnets natur, sinnets förbindelser o.s.v. men inte på ett intellektuellt sätt. Det är nödvändigt att finna svar som du är förtrogna med i varje steg av utövningen. Detta är meningen med utövningen. Sedan finns det lärare som introducerar oss till sinnets natur. För att få insikt måste vi ta steg för steg för att stabilisera utövningen och det finns många sätt att göra det på.

 

Ordet Buddha i tibetanska heter sangye vilket betyder att rena alla negativiteter och samtidigt utveckla vår egen natur. Detta förklarar essensen av det hela och utgör huvudstegen av bodhicitta. Detta är målet som vi önskar uppnå. Inom tibetansk Buddhism finns det många gudomar och metoder. Det betyder inte att vi måste utöva allt. Det finns olika utövningar bara för att det finns olika typer av människor. Olika läror är liksom olika mediciner som läker olika sjukdomar. Buddha gav olika nivåer av undervisning – sutrayana, mahayana och vajrayana till olika lärjungar. Beroende på hur människor känner sig mer hemma och förtrogna så väljer de gudom och koncentrerar sig för att utöva den. Detta är viktigt för annars förlorar de målet. Många tibetanska Buddhister har problem på grund av att det finns så många metoder och de har svårt att koncentera sig och uppnå målet. Medan däremot många indianer utövar en gudom och uppnår resultat. Naturligtvis kan vi utöva olika utövningar men det är viktigt att hålla sig till en huvudutövning. Vi behöver inte bara lyssna till Dharma utan också att tillämpa och undersöka för att skapa insikt inom oss. Det är mycket fördelaktigt att diskutera och studera i grupp. Genom diskussion kan vi klargöra saker. Det är bäst att sätta upp en regelbunden tid för att träffas, studera och diskutera tillsammans – en gång eller två gånger i veckan t ex. Sedan kan gruppen bjuda in lärare. Organisatörer kan gagna många med olika aktiviteter såsom välgörenhetsarbete genom utövningen av de sex paramita.

 


Dedikation
Må alla förtjänster som ackumulerats i det förflutna, i nutiden och framtiden,
bliva en orsak till alla levande varelsers fullständiga befrielse!
Ma alla levande varelser utan dröjsmål och hinder uppnå
det yttersta, värdefulla, fulländade Buddhaskapet!

 

Senaste uppdatering: 2003-06-09