Rhodesian Ridgeback

Rasstandard

Ursprungsland: Södra Afrika Användningsområde: Sällskapshund

Bakgrund/ Ändamål:

Rhodesian Ridgeback uppvisar styrka, smidighet, hängivenhet och oräddhet. Rasen har långa anor även om dagens stam, i egenskap av registrerad ras, är relativt ung. Rasen formades då nybyggarna i södra Afrika och Rhodesia (nuv Zimbabwe) korsade sina hundar med hottentottemas vilda, ridgeförsedda hunddjur. Ridgen kom att bli rasens adelsmärke. Medan rasen utvecklats genom åren har dess jaktegenskaper bestått; förmågan att spåra, driva och ställa storvilt. Denna förmåga har givit rasen dess andra namn: Afrikansk Lejonhund. Rasen användes också som vakthund. Den hade vaktuppgifter både hemma och i storviltsreservaten. Den var jägarnas kompanjon över hela den södra delen av Afrika och det var i dessa trakter rasen utvecklade sin nuvarande typ. Rhodesian Ridgeback har inte förlorat sina egenskaper från tiden som jakt- och vakthund hos nybyggarna. Den tenderar att vara en "enfamiljshund", ytterligt tillgiven sin herre men relativt återhållsam och reserverad mot främlingar.

Uppförande/ Karaktär:

Rasen har ett värdigt och intelligent uppträdande, är reserverad mot främlingar utan aggressivitet eller skygghet.

Helhetsintryck: Exempel på korrekta ridgar

Rhodesian Ridgeback skall vara en ståtlig, kraftfull, muskulös och rörlig hund. Den skall vara proportionerligt byggd med stor uthållighet och med tämligen stor snabbhet. Som vuxen är den ståtlig och reslig. Egenheten och adelsmärket hos denna ras är ridgen (ryggens hårkam), vilken växer i motsatt riktning mot den övriga pälsen. Ridgen skall vara tydligt tecknad. Den skall börja omedelbart bakom skuldrorna med två identiskt lika kronor mitt för varandra och sträcka sig symmetriskt avsmalnande till den punkt på ryggen, där höftbenen framträder. Den nedre delen av kronan får inte sträcka sig längre än till en tredjedel av ridgens längd. Bredden på ridgen kan vara upp till 5 cm.

Huvud:

Huvudet skall vara tämligen långt. Skallen skall vara flat och förhållandevis bred över hjässan. Huden över pannan skall vara fri från rynkor, när hunden inte lystrar.

Stop:

Stopet skall vara förhållandevis väl markerat.

Nostryffel:

Nostryffeln skall vara svart eller brun beroende på hundens pälsfärg. Svart nostryffel åtföljs av mörka ögon och brun nostryffel av bärnstensfärgade ögon.

Läppar:

Läpparna skall vara torra och stramt åtliggande.

Käkar/tänder:

Käkarna skall vara kraftiga med ett korrekt, regelbundet och komplett saxbett. Tänderna skall vara välutvecklade, särskilt hörntänderna.

Ögon:

Ögonen, son skall sitta tämligen långt från varandra, skall vara runda, klara och livfulla med ett intelligent uttryck. Ögonfärgen skall harmoniera med pälsfärgen.

Öron:

Öronen skall vara medelstora, ganska högt ansatta och bäras tätt intill huvudet. De skall vara tämligen breda vid basen och gradvis avsmalna mot spetsarna, som skall vara avrundade.

Hals:

Halsen skall vara ganska lång, kraftfull och utan löst halsskinn.

Rygg:

Ryggen skall vara kraftfull, ländpartiet starkt, muskulöst och lätt välvt.

Bröstkorg:

Bröstet skall vara mycket djupt och rymligt men får inte vara för brett. Revbenen skall vara måttligt välvda, aldrig tunnformade.

Svans:

Svansen skall vara kraftig vid roten utan att verka grov och gradvis avsmalna mot spetsen. Den får varken vara för högt eller för lågt ansatt och skall bäras i en svag båge uppåt, aldrig ringlad.

Extremiteter:

Webbdesign Ewa Dahlqvist