Vraket av Cheeta 2

Här slutade Cheeta II
Det är inte mycket kvar av gamla Cheeta. 
Hon ligger fast i sandbanken en bit utanför Britt Wadners hotell

BANJUL, Gambia. Här, på en sandbank i Gambiaflodens mynning utanför Gambias huvudstad Banjul, slutar historien om Cheeta II.
Det känns som att ha mist en kär gammal vän, säger Britt Wadner, påtagligt illa berörd när vi efter en veckas tålmodiga övertalningsförsök får henne att följa med ut och titta på de rostiga, snäck och algbeklädda resterna av hennes en gång så stolta farkost, arbetsplats och hem till havs.
 
Britt vid vraket av Cheeta 2
 Britt Wadner följde lite motvilligt med ut till platsen där Cheeta II ligger som vrak. Antennen har Britt kvar – den fungerar fortfarande när hon sänder skvalmusik i Gambia och grannländerna. Annars är skeppsklockan det enda minnet.

 

Skeppsklockan är Britt Wadners enda minne av Radio Syd

Britt Wadner och Cheeta II -  lägg  ihop de två och minnesgoda läsare erinrar sig direkt - Radio Syd, pirat-radiosändaren, som skickade ut skvalmusik och reklam från vågorna på Öresund på 1960-talet, som blev regeringsfråga med en ny radiolag som följd och som var upprinnelsen till Sveriges melodiradio.
 

Kommer i bok

Jag undrar om något annat fartyg har en sådan historia att berätta om sig själv som Cheeta II, säger Britt Wadner och efter att ha fått sig till livs brottstycken av de eskapader och äventyr den norska 500-tonnaren varit med om i hennes ägo undrar man också själv. En fullständig berättelse om dem lär för övrigt komma så småningom. Fru Wadner har för avsikt att, när hon en dag lämnar hotellrörelsen, Wadner Beach som hon sedan sex år tillbaka driver i Gambia, slå sig ner för gott i gamla hemstaden Lund och teckna ned sina memoarer, vilket bör bli garanterat spännande läsning.
 

Fick fängelsestraff

De där åren i Öresund utanför den skånska sydkusten fram till det oundvikliga slutet våren 1966, när signaturmelodin "Så länge skutan kan gå" förklingade för sista gången och Cheeta II till regeringens lättnad lättade ankar.
Då hade Britt Wadner i två omgångar dragit på sig dagsböter för sina sändningar, hon hade avtjänat en månads fängelsestraff på kvinnofängelset Hinseberg och hon hade fått ytterligare en dom på tre månaders fängelse, vilken dock av hovrätten sattes ned till villkorlig dom. Det är den oroliga tiden som följde, som en av många piratradiostationer i Engelska kanalen, där Cheeta-besättningen levde under hotet att bli överfallen och nerslagen av konkurrenter. Det är perioden, när Cheeta II låg på varv i Vlissingen i Holland och Britt Wadner trött och besviken arbetade på att försöka sälja sin ögonsten. Köpare fanns, bl a en fransk studentorganisation, som ville använda den flytande radiostationen i sin kamp för att störta de Gaulle, men på något sätt ville ödet att Cheeta skulle förbli i hennes ägo.
Det är den dramatiska seglatsen från Vlissingen via Engelska kanalen och Biscyabukten, när man i hårt väder kämpade sig fram till La Coruna i norra Spanien för att småningom hitta vad man trodde skulle bli en viloplats på Kanarieöarna. Det är slutligen den fortsatta seglatsen till minilandet Gambia på Afrikas västkust, påbörjad i november 1968 och avslutad vid kajen i Banjuls hamn en månad senare. Sista resan. Fast riktigt då tar ändå inte berättelsen om Cheeta II slut. Innan den gamla f d lastbåten en sommardag sliter sig under ett tropiskt oväder och går på en sandbank för att lägga sig till ro på sidan har den under några år också hunnit tjänstgöra som flytande diskotek och restaurang för svenska Gambiaturister.

Västafrika

Sänder fortfarande

Monumentet över Cheeta II hittar man några kilometer utanför Banjul strax in till Wadner Beach Hotel.
Det är den trots allt fortfarande fungerande Radio Syds 85 meter höga radiomast - Gambias högsta punkt, som 20 timmar om dygnet skickar ut skvalmusik, reklamsnuttar och nyheter på engelska, franska, woloff, mandinka och svenska över Gambia och grannlandet Senegal. På landbacken i Gambia har nämligen Radio Syd - som på ett logiskt sätt kunnat behålla sitt namn - funnit en fristad och den drivs numera av Britt Wadners dotter Conny, som var med redan under de besvärliga men spännande åren i Öresund.
Ett minne av Cheetatiden har Britt Wadner också bevarat i sitt hem i Lund. Det är den gamla skeppsklockan, som under mycket märkliga omständigheter till slut hamnat i hennes ägo.
Fru Wadner ville gärna ha Cheetas skeppsklocka, men när hon en gång åkte ut till vraket för att hämta den hade redan någon beskäftig gambian varit framme och lagt beslag på klenoden.
Stor sorg tills en dag förra sommaren dottern Conny kommer hem från en resa till Amerika kånkande på Cheetas skeppsklocka. Under Amerikavistelsen hade hon bl a passat på att hälsa på hos förre USA-ambasadören i Gambia, som hon kände och hemma i dennes vardagsrum satt prydligt uppsatt på väggen klockan med Cheetas namn ingraverat.
Han hade köpt skeppsklockan med sig hem från Gambia men skänkte den förstås omgående till dess rättmätiga ägare. Så liten kan världen vara.
 

KvP 197?

Tillbaka till Radio Syd hemsida