Sista biten till Svarta Havet
Efter att ha klarerat ut skulle vi "bara" ta oss förbi
Asovska sjön och Krimhalvön. Från nordöstra hörnet
av Asovska sjön till Kertjsundet är det ca 180 nm. Sjön
har ett konstant djup på 3-4 m och ser ut ungefär som en stekpanna.
Det var växlande vindar och vi tog det lugnt och stannade ett par
gånger för natten. När vi passerade Kertjsundet hade Ukrainska
militären fått upp ögonen på oss, det visste vi
inte då så vi seglade glatt vidare.
Efter en ytterligare dag utan vind bestämde vi oss stanna på
södra sidan om Krim, straxt söder om Feodosija. Det var en liten
udde som stack ut så vi kunde få lite skydd från havet,
bättre sova lite än att sitta och guppa utan vind. Lite längre
in i "viken" var det gamla byggnader och en hamn, i princip
så är alla hamnar militära i f.d Sovjet - således
även denna. Hamnen såg väldigt öde ut utan någon
verksamhet, vi slängde i ankaret och avvaktade ett par timmar. Vid
ca 10-tiden på kvällen resonerade vi så här: eftersom
ingen hört av sig eller kommit ut med båt bestämde vi
oss för krypa till kojs. En halvtimme efter det att vi släckt
ljuset hörs en röst från land "hallå där
i lilla båten". Vi tittade ut och såg två män
som stod och viftade på land, dom förklarade att vi måste
visa upp våra papper och att det skulle komma en militärbåt
ut till oss. När det blivit midnatt kom en stor militärkryssare
och meddelade att vi skulle följa med till Feodosija för att
förklara vad vi gjorde på Ukrainskt territorium. Det hade blivit
kolsvart, så det blev militär eskort och sökarljus fram
till Feodosija.
I Feodosija började dom nästan skratta och undrade om det var
vi som var det stora hotet mot det nya oberoende Ukraina. Det hade spritt
sig till några högre chefer om en svensk båt som smög
omkring längs kusterna på Krim. De förklarade för
oss att de hade sett oss i Kertj, följt oss längs kusten för
att sedan tappa bort oss spårlöst efter Feodosijabukten. Återigen
hade vi tur med människorna vi träffade. Efter Sovjets fall
var det "den stora oredan" i Svartahavsflottan. Man bråkade
om vilket som tillhörde Ryssland respektive Ukraina och ingen visste
riktigt vad det var som gällde. En sak var säker - det var bättre
förr, då fanns det i alla fall diesel till båtarna. Hur
som helst var dom tvungna att klarera in oss med alla tre instanserna;
immigration, tull och karantänsinspektion.
En fördel med Sovjetiska systemet är att seglingssporten i
olympiska spelen var en del i flottans regi och det fanns ofta någon
av militärerna som kunde segla och var intresserad av båtar.
Dagen efter träffade vi en av dessa entusiaster som berättade
om någon kappsegling som ägt rum på Krim. Vi fick hjälp
med bränsle och lite mat samt en väderleksrapport. Det skulle
bli nordlig vind ca 10m/s, så vi packade ihop våra saker och
gav oss iväg bara 6 timmar efter det vi klarerat in.
|
Epilog
När vi passerat detta jätteland Ryssland har vi fått
svar på alla frågor vi hade innan vi startade.
· Totalt är det 3.700 km.
· Hela resan tog 67 dagar det blir ca 55 km/dag. Det låter
inte så mycket per dag men resan var ändå väldigt
intensiv och vi försökte forcera så långt som möjligt
varje dag. I vissa länder tar allt lite längre tid. På
landsbygden tog det bla tid att hitta mat, vatten och bensin. Dessutom
ska man sy nytt segel, laga motorn hinna umgås med trevliga människor
osv.
· Vi passerade 34 slussar, varje sluss är 10-15 meter hög
och är minst 150m lång. Total kostnad för slussarna blev
60:-.
· Sjökort s k Atlas fick vi köpa på tre olika ställen.
Totalt blev det 7 stycken till en kostnad av 120 kr.
· Vi seglade ca hälften av hela sträckan. Eftersom Volga
är mycket utbyggd skapas fina seglings-vatten i reservoarerna.
· I de större städerna finns en yachtklubb med några
båtar, vi besökte ca 10 båtklubbar.
· I princip behöver man inte masta av om höjden inte
överstiger 14 m. I St Petersburg bör man dock göra det
och gå dagtid. I Rostov finns en lågbro som öppnas ett
par gånger per dag så där får man avvakta tills
bron går upp.
· I städerna och i yachtklubbarna blev vi vänligt bemötta
och vi träffade många nyfikna människor. På landsbygden
övernattade vi ofta i naturhamnar, det fungerade fint utom den gången
vi hade kontakt med ett par amatörfiskare.
· Vi gjorde denna seglats -93.
Ryssland är under stora förändringar så många
av dessa punkter kommer att för ändras, förhoppningsvis
till det bättre.
Nästa äventyr fortsätter i Turkiet.
Tillbaka
|