Folke Hellbom
Tisdag 2009-09-08
Gärdesvägen 17
756 51 Uppsala
Tel 018-324765
Mobil 0705-909618
folke.hellbom@telia.com
www.folke.se
Bertil Ströberg: Spion eller inte?
Spioneri, brott enligt internationell rätt.
Den som spionerar är spion. I svensk lag
regleras det bland annat i Tryckfrihetsförordningen
7 kap. 4§ där det definieras som
att någon för att gå främmande
makt tillhanda obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt,
underhandlingar, beslut, eller något
förhållande i övrigt, vars uppenbarande för
främmande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet,
vare sig uppgiften är riktig eller ej.
Jag kan inte se att det överhuvud taget
finns någon tillämpning av ovanstående när
det gäller Bertil Ströbergs dom!
Följaktligen kan han inte vara en SPION ...
Att utan uppsåt begå ett sådant
brott kallas obehörig befattning med hemlig uppgift.
Spioneri kan riktas mot politiska eller militära
mål eller mot företag (så kallat
företagsspioneri). Spioneri handlar alltså
om otillåten informationsverksamhet från
ett land till ett annat. Hemlig informationsverksamhet
kan dock lagligt bedrivas av
säkerhetspolis och statliga underrättelsetjänster
mellan stater. Spioneri brukar avse
"fältarbete" medan spionage avser administrationen
bakom.
Bertil Ströberg är
en god vän till mig.
En god vän skaffar man sig icke, man får den!
Under alla år har jag pga. mitt yrke varit tvungen att hålla
en mycket låg profil.
Men det har sedan en tid varit dags för mig att träda fram!
Min bakgrund och förhållande till Bertil Ströberg:
Som 17-åring sökte och erhöll
jag anställning vid Flygvapnet år 1951 i hård konkurrens
med 636
andra ynglingar. 86 elever uttogs för
utbildning och efter tre år fanns. efter alla utgallringar, endast
36 ynglingar som examinerades år 1954.
Jag gick ut med höga betyg och fick därmed fortsätta vid
Försvarets Läroverk och därefter
specialutbildningar och officersutbildning. Placerades därefter
som Flygvapnets representant vid en specialskola
tillhörande Inrikesdepartementet och senare vid
FRA. Min huvudsakliga uppgift var som kursledare/lärare
inom ämnet ktyptologi.
Under nästan 20 års tjänst
vid denna skola var jag delaktig i att utbilda omkring 15,000 personer
från försvarsmakten, statliga myndigheter,
länsstyrelser, SÄPO etc.
Jag var placerad som kryptochef vid Riksstyrelsen
och deltog vid övningar. Jag fick bl a. direkt
biträda ÖB och andra representanter
från regeringen. Jag fick även en uppgift att demonstrera
kryptoutrustning för Konung Gustav VI
Adolf.
Som kryptochef behandlade jag hemliga och kvalificerat
hemliga handlingar av betydelse för rikets
säkerhet. Jag slutade som kapten i Flygvapnet
år 1980 när jag anställdes som teknisk direktör vid
Uppsala Universitets Datacentral.
Jag har nu nått 75 års ålder och inte ens SÄPO vill väl skada mig!
Två årskullar före min anställning
vid Flygvapnet fanns en elev som hette Bertil
Ströberg. Även
Bertil antogs till Flygvapnet under samma
förhållanden och med en liknande befordringsgång som
jag erhöll. Under årens lopp följdes
vi åt på olika sätt bl a. vid Försvarets Läroverk
i Uppsala och
officiersutbildning i Västerås.
Vi tog samtidigt vår examen som kursetta inom respektive
yrkesområde. Bertil Ströberg inom
flygnavigatörslinjen och jag inom signal/tele/data-linjen.
Jag vill påstå att Bertil Ströberg
var och är en av de mest briljanta officerarna i Flygvapnet. Bevisat
genom att han gjorde en spikrak karriär
hela vägen från volontär till överstelöjtnant
efter mängder
av specialutbildningar. Inom ämnet kryptologi
erhöll han utbildning vid vår skola med mig som
kurschef. Men också bevisat att han
gjorde en bättre karriär och erhöll en högre grad än
den jag
själv erhöll. (smile)
Bertil Ströbergs karriär anser jag
inte har sitt motstycke i Flygvapnet. När någon skall fortutbildas
resp. befordras sker många överväganden
vad gäller fysiska och psykiska egenskaper. Jag anser det
vara uteslutet att de många personer
som utfört utvärderingarna skulle ha gjort misstaget att släppa
fram honom till den positionen han slutligen
uppnådde.
Att ifrågasätta detta är en förolämpning mot alla de som arbetar med utvärderingar.
Vi var således kurskamrater under många
år vid skolorna i Västerås och Uppsala och lärde
känna
varandra mycket bra. Vi gick sedan olika vägar
efter skolorna, Bertil Ströberg fortsatte sin
framgångsrika karriär inom Flygvapnet
och gjorde betydande insatser i sina olika arbetsuppgifter.
Bertil Ströberg vill jag jämföra några rader i Johan Ludvig Runebergs Sven Dufva:
Bertil Ströberg växte upp likväl,
blev axelbred och stark,
slet ont på skolan som en träl. utan knot och viljestark
var from och glad och villig städs långt mer än mången
klok
och kunde fås att göra allt men gjorde allt på tok.
I själva verket har jag inte någon
gång sett eller hört talas om att
Bertil Ströberg gjort "någonting på tok". Aldrig någonsin!
I slutet på Sven Dufva säger general
Sandels:
För visst var tanken mente man hos Dufva
knapp till mått
Ett dåligt huvud hade han men hjärtat det var gott.
Nog är det bevisat att Bertil Ströberg
inte har "ett dåligt huvud" och
att "hjärtat det är gott" det stämmer.
Kanske FÖR gott och naivt!
---------------------------------