Beskrivning:
Vuxna exemplar blir stora, ibland så stora som en knuten näve. Hanar når en storlek på ca 7.5cm medan honorna kan uppnå hela 7.5-10 cm i total kroppslängd. Grodornas färg varierar men de flesta honorna skiftar från en röd till en mer orange färgton. Vissa exemplar kan även visa upp en mer mörkröd nyans. Färgen på magen skiftar oftast åt en gulaktig nyans och vissa exemplar har svarta prickar på halsen. Hanarna å andra sidan brukar i regel ha en mer matt färg. Även juveniler har mattare färger men detta tenderar att ljusna i takt med att grodan växer.
Miljö:
De här krabaterna behöver ett mjukt underlag för att de ska kunna gräva ner sig. Som lämpligt bottensubstrat kan man välja t.ex. mossa, blomjord, sand/jord etc. Om man väljer blomjord bör man dock se till att den inte innehåller några giftiga ämnen eller kemikalier. För att grodorna ska kunna gräva ner sig bör man ha ett substrat som är ca 6 centimeter djupt. För att grodorna ska trivas bör terrariet sprayas med vatten en till två gånger per dag, det ser även till att fuktighetsgraden hålls på en lagom nivå. För säkerhets skull bör man placera en vattenskål i terrariet. Som dekoration i terrariet kan man med fördel använda korkbarksbitar, stenar och träbitar och liknande. Eftersom grodorna är nattaktiva så behövs den ingen stark belysning på dagen men man kan använda en matt eller svag lampa som belysning/värmekälla. Grodorna trivs bäst i en temperatur runt 24-27 grader. Ett ganska tillförlitligt sätt att se på dina grodor om de trivs eller inte är om de börjat antaga en mer brunaktig färg. Detta är en varningssignal som talar om att något inte är som det ska. Se till att du har en fungerande och bra terrariemiljö så återtar grodan sin ursprungliga färg efter en tid.
Mat:
Grodorna äter alla vanliga foderdjur som t.ex.: Syrsor, skalbaggar, mjölmask och zoophobas, stora grodor kan även ta pinkies!
Beteende:
Gräver gärna ner sig i marken och ligger i bakhåll för passerande byten, de jagar alltså inte aktivt utan väntar tills rätt tillfälle för att sedan satsa allt i ett förhoppningsvis lyckat hugg. De här grodorna är nattaktiva så förvänta dig inte alltför mycket action i terrariet på dagarna. När grodan blir skrämd så kan den blåsa upp sig som en ballong för att på så sätt skrämma ett hungrigt rovdjur.
Kul fakta:
Del ljusa färgerna fungerar som en varning till tänkbara rovdjur. Trots att grodan inte är giftig kan den ge ifrån sig ett illaluktande kletigt vitt sekret som ibland avskräcker och hindrar rovdjuren från att ge sig på den. Tomatgrodan lever i det vilda endast på ön Madagaskar. Där finns den endast på den nordvästra delen av ön. Den är marklevande och lever i skogsområden. Dess ursprungliga miljö minskar alltjämt p.g.a. att man hugger ner och skövlar Madagaskars skogar, men tomatgrodan har klarat detta relativt bra och man hittar dem ofta i trädgårdar och i de stora och rikliga eucalyptusplantagerna. Tomatgrodan förökar sig under regnperioden och lägger sina ägg i vattensamlingar med stillastående vatten.
Arten Dyscophus antongilli är ansedd som utrotningshotad i sitt hemland p.g.a. skogsavverkning samt att lokalbefolkningen har traskat ut i skogen och fångar mängder av tomatgrodor för att sedan försökt att sälja dem. Just arten Dyscophus antongilli är listad på cites appendix 1 och är så att säga olaglig att handla med.
Det finns två andra arter på Madagaskar som inte är CITES listade, nämligen Dyscophus guinetti och Dyscophus insularis.