| Ämtjärn var ett litet bruk, som egentligen var en
del av Krontorps Bruk. Det första bruket som fick privilegier 1682 kallas Bäcks övre
hammare eller bara Krontorp. Det andra bruket som anlades på platsen med privileiger
från 1690 får namnet Bäcks nedre hammre. En tredje hammre kom till stånf genom att den
dåvarande ägaren Jonas Stockhaus 1694 flyttade en av härdarna till Ämttjärn. I
motsats till de bägge hammrarna vid bäcken, Bäckhammar, kallas denna anläggning vid
Ämttjärn för Sjöhammaren. De bägge bruken Bäck övre och nedre blev alltså Bäckhammar och
var ett stångjärnsbruk. 1817 uppfördes en ny hammarsmedja vid Bäckhammarsdelen. Den
andra delen som anlades 1694 blev alltså SJöhammaren eller mer officiellt Ämttjärns
bruk. Även vid Ämttjärn uppfördes en ny hammarsmedja, 1823. Samma år fick man också
privilegier för manukfaktursmide.
På 1850-talet hade bruket Krontorp,
med Bäckhammar och Ämttjärn, totalt 3 stångjärnshammare med 5 härdar samt en
manufaktursmedja med 1 knipphammare, 2 spikhammare och en stålugn. 1864 byggdes bruket om
och försågs med lancashirhärdar och en välvugn. Bruket lades ner 1871, då man anlade
en ur ekonomisk synvinkel mer lönsam cellulosafabrik. Senare tillkomm också ett
pappersbruk vid Bäckhammar.
På Ämttjärn verkade Jonas
Persson-Mogren (1735-1817) som mästersmed 1764-65 och 1767-70 och på Bäckhammar som
mäster 1765-67. |
Krontorp