Locke
L ansåg att ord signifikerar ideerna och att ideerna är individuella dvs att de finns i medvetandet. Vi tänker med hjälp av ideerna.
Kommunikation är att vi delar med oss av våra ideer till varandra.
Ett sk ”Common acception” är att vi har överseende med varandras fel och brister när det gäller språket.
Vi kan ha liknande ideer för att vi har samma kausala ursprung och att vi lever i samma värld
det finns två teorier om hur ideerna uppkommer:
Vi har olika  kausala ursprung därför kan vi ej tala om samma ska.
Uppfattningen kan dock vara samma trots att den kausala ursprungs källan är olika.
Locke är mer anhängare till den senare teorin.
Begreppet kan bli individuellt genom att föreställningen är privat.
Det finns två olika sorters ideer:
Simpla - odelbara, orsakas av ting i världen, enkla tex vitt och tungt
Komplexa - Sammansatta har essens, Skapade av oss tex faders mord
L anser att det inte finns några universalier.
Det finns två olika sorters essens:
Nominell - Tillskrivande objekt, Har egenskaper
Reell - Någonting som man faktiskt har.
Ett allmänbegrepp är de allmäna ideerna och detta kallas begreppsnominalism.
Världen är byggd av komplexa ting.
Frege
Minsta meningsbärande entiteten är satsen
Satsen delas upp i namn och predikat
namn = mening + referens
denna förklaring är trivial eftersom svaret ligger i identitets påståendet.
Predikat = funktion + begrepp
predikatet referear till sig själv.
Meningen (sinn) ger kognitiva innehåll, bestämmer referensen, utgör tanke objekt, utgör ref i opaka kontexter.
En opak kontext är en propositionell attityd där principen inte gäller.
En transparent kontext är motsatsen där principerna gäller.
Man kan byta en sats mot en annan om de har samma sanningsvärde.
Meningen bestämmer referensen.
En F proposition är:
Begrepp / Mening
Evig / Tidlös
Abstrakt tillvaro
Meningen är offentlig.
Det är något offentligt om alla har tillgång till det genom att det finns i en abstrakt sfär.
Russel
Logiska egennamn är de enda komponenten.
Namn - Sinn, referensen morgonstj / aftonstj
Ting - Planeten Venus
En logisk syntax är språkets riktiga uppbyggnad. Russel var mer psykologisk än Frege
Ett identitets påstående är sant men ej trivialt. A = B  Objekt = Objekt
Ett namn är ett inte refererande uttryck
Propsitionen är meningne hos satsen den består av kontinuenter.
Kunskap kan delas upp i två:
Beskrivningar
Direkt bekantskap men , sinnesdata. ( Förståelse av ord )
Verifikationisterna.
Den minsta meningsbäraren är satsen.
Verifikations principen : Meningen hos en sats utgörs av vilkoren för satsens mening ”
Mening = Proposition
Satsens verifikationsprocedur utgörs av meningen hos satsen.
Propositionen bestämmer referensen.
Meningsprojektion.
Du är värdefull för mig - en diamant - ädelsten - sten - hård - kall - isbit - vatten - gas
dvs du är gas för mig
Verifikationsprinciperna utvecklades på varandra Referensen är antingen sann eller falsk
Quine
Distinktion mellan analytiskt och syntetiskt
Analytiskt är svårförklarat eftersom det vilar på antagande om verkligheten
Det finns komplexa ting som inte kan analyseras till mindre bestånds delar detta gör att begrepps analysen faller.
Två dogmer:
Distinktion mellan analytiskt och syntetiskt
Reduktionism - olika människor reagerar olika
Mening = bevis  dvs det går att undersöka
Radikal översättning Översättningsmanual:
Man kan ha olika förklaringar av samma data om utgångspunkterna är olika. Dessa förklaringar konkurrerar då med varandra. Meningsteori Data = Yttrande
Underbestämdhet + Holism = Obestämdhet
Alla teorier               språk
Obestämdhet :
Analys av meningen gör ett språk  Manual apa - gölö
Problem uppkommer när ord kan betyda samma sak.
Stimulismeningen kan vara sann eller falsk
Problemen med teorin är att  man aldrig helt kan komma fram till sanningen utan bara mer eller mindre nära
Ontologiska antaganden.
Man gör om ordet till verb tex pegasus - pegasuserar på detta sätt kan man även tala om fiktiva personer.
Holisterna förnekar nån koppling mellan språk och värld
Empiristera säger att det finns en koppling men att den inte går att förstå
Quine anser att kopplingen finns men att den går att förstå.
Språket disskuterar inte i världen och detta ger en holistisk världsbild. Dvs allt relaterar till vartannat.
Davidson
Anser att vi skall ta hänsyn till psykologin olika stimulismening ger olika översättningsmanualer.
Analyserar med hjälp an Tarskis sannings def
”Radikal tolkning ”
Alla teorem måste vara konsistenta för att man skall få ett slags koherens
Satsens mening utgörs av dess sanningsvilkor.
Den intentionala cirkeln :
Trosföreställningar om verkligheten beror på ens förmåga att tänka meningsfulla tankar och tvärtom
Denna fungerar inte som en helhet och därför så måste man dela på den, då använder man två rinciper:
Principle of humanity -Psykologiskt tillstånd, skäl till ting och trosföreställningar ej orsaks relationer.
Principle of charity - Rationalitet
Kontext ---------------- Yttrande
              Kausalförbindelse.
Davidson fullföljer det holistiska projektet
Holism -------  Atomism
Den sunda inställningen ligger mittemellan.
Kripke
Tillbaka till atomism kausal relation mellan ord och ting
Alla ord refererar direkt till logiska egennamn.
Modalargumentet  -Sokrates
Epistomologiskt argument - Shakespeare
Apriori - Analytiska satser
Aposteriori - syntetiska satser
Det är dessa par som man skulle bryta upp.
Egennamn är inte best beskrivning i det naturliga språket. Egennamn refererar direkt till sim bärare
Rigid designator -N är N i alla möjliga världar.
Kripke är essentionalist
Hur får man ett namn ?
Essens - obest substans
Essensen döps
Kausal kedja
Beskrivningar ( dock ej nödvändiga )
För att ett uttryck skall vara om någon så måste beskrivningen vara korrekt.
Donellan:
Användning av best beskrivningar
Referentiell användning  - Referensen stämmer genom en kausal kedja men beskrivningen kan vara falsk
Attributiv användning
Det är beroende på en yttrande kontext vilken av användningarna som används.
Det blir då en pragmatisk fråga.
Förnekar inte att det finns beskrivningar men de har ingen attributiv funktion.
Partman
naturliga sorter Bekantskap bestämmer referensen
1 Ostention - dop av den naturliga sorten. Utpekning med en likhets relation.
2 Stereotyp - samma som ostention man den behöver inte vara sann
3 Social arbetsfördelning - Vi kan inte förstå allt men vi hjälps åt
Problem med denna teori.

Dopsituationen är problematisk vad är det som är Nisse ?
Svårt att fixera referensen.
Pragmatiska beskrivningar
Fiktiva personer kan inte namnges genom ostention.

Det går ej att förstå människors tankar.
Semantik - språkets uppbyggnad
Pragmatik - språkets användning
Det är svårt att avgöra var gränsen går.
Meningen är inte given utan den fås genom kontexten.
Holismen - hela språket är menings bärande
Pragmatik - Meningen uppstår i talakten
Det finns två olika sorters satser:
1 Kostitativa - Fakta
2 Performativa - Handlande
Talakt
1 Lokutionär akt - uttrycker propositionerna
2 Illokotionär akt - Hur prop sägs
3 Prelokutionär akt - Effekten är yttrandet
Det finns två olika sorters fakta:
Råa och institutionella
de senare styrs av regler