Så här gick det till
när jag tyckte att jag legat klart i mammas mage!!!


Först så vaknade mamma klockan 3:00 den 6/1-03 av att hon hade en värk.
När värkarna kommit å gåtti 3 timmar så väckte hon pappa å bad honom ringa förlossningen.
Rådet hon fick av dem var "Ta två alvedon å gå å lägg dej" Hallå hon var inte sjuk hon skulle ju föda barn!?!?!?!
Hon gjorde som dom sa men förstod snabbt att det var inte lönt. Så hon klev upp å packade klart BB-väskan.
Sen så gick mamma och kokade gröt.
( Man måste ha mat i magen om man ska föda barn *skratt*)
Vid 11 tiden så tänkte mamma och pappa att de borde kanske börja bege sig mot stan de hade ju ändå 4 mil dit.
Och de skulle tanka bilen å så. Vid 13:00 så klev de in på förlossningen/BB.
De gjorde CTG på mamma å sen skulle hon kolla om barnet (alltså jag) var fixerat.
Ojsan hoppsan då var mamma öppen 4 cm. Klockan var då ca15:00
Så mamma och pappa for och köpte spel bla yatsy för att det skulle ha något att göra medans de väntade.
Klockan 21:00 på kvällen hade mamma bara öppnats 1cm till,
Men pgr av att de hade en tvillingfödsel på G så brydde de sej inte så mycket om henne.
Vid 23:00 fick mamma lägga sej i badet, ååååååååååå gud så skönt hon tyckte att det var.
Vid 1 på natten så var mamma öppen 7 cm. Men då tyckte de att nu får det vara nog!
Så då tog de sönder hinnorna å vattnet SPRUTA ut!
Mamma fick börja använda lustgasen åååååååå villken härlig kännsla en sån skulle man haft hemma (tyckte mamma)
Men sen började det gör ont på allvar. Då vi 3 tiden den 7/1 Så kom det en karl som skulle ge mamma bedövning.
Efter som mamma hatar sprutor frågde hon honom om det skulle göra ont.
Hans svar var "Jag kan fara hem om du vill" *grrrrr* Vad säger han tänkte mamma är han helt dum i huvet eller?!?!?!
Sen ber han mamma att dra upp knäna till hakan å sätta hakan mot bröstet. Då känner hon hur jag börja trycka på.
Efter ett tag så frågar mamma om det var länge kvar. Det gjorde så fruktansvärt ont att tårarna spruta på henne.
Men inte svara han inte så då skrek hon "SVAR FÖR I HELVETE ÄR DET LÄNGE KVAR!!!!"
(första å enda svordomen som kom ur henne, men dock inte det enda som kom ur henne denna morgon *skratt*)
Då blev han förbannad å skrek åt henne att hon inte putade med ryggen som hon skulle å att hon skulle dra upp knäna till hakan.
Då skrek hon tillbaka "Ja men lätt jag har ju en mage i vägen"
Han försökte igen men efter ett tag så sa BM att nu var det försent nu var jag på G ut.
Så gubben fick ta sitt pick å pack å gå.
Sen började allvaret. "krystvärkarna". Mamma tyckte att det gjorde så fruktansvärt ont så hon trodde hon skulle dö.
Å min pappa stod brevid å såg helt förstörd ut *tycka synd om*
Men efter 20 minuter av skrik å krystar å vädjan till BM att ta ut den, så kom lilla jag (Maja) till världen.
4:29 den 7/1-03 Jag vägde 4020g å var 49 cm lång. Jag hade lite brottom så jag kom 13 dagar förtidigt.
Men efter som jag ändå var så stor så gör det ju inget.
Moderkakan den tänkte inte mamma krysta ut. Hon tyckte den kunde stanna där inne.
Nu hade hon ju fått det hon längtat efter så länge och sen så visste hon ju inte hur ont det skulle ta för det var ju första gången.
Men efter 10 minuter så krysta hon ut den. Och då hade BM varit å tryckt på magen å dragit i navelstängen för att få ut den *ler*
Hon sprack lite så de fick sy henne. Men eftersom de var kort om folk fick hon vänta en halvtimma innan de kom å sydde.
Men det var iof bra för då fick jag och pappa bekanta oss med varandra.

Här är det fösta kortet på mej.


Copyright © Mia Älmeros