Jehovas vittnen är en internationell rörelse med sina rötter i kristendomen. Själva anser de sig representera den enda sanna kristna tron. De talar om Jesus och om vad Bibeln tillåter och förbjuder. Men de tror exempelvis inte på en treenig Gud (dvs fader, son och den helige anden) och de avvisar allt samarbete med andra religiösa grupper. Ofta har de betraktats som en sekt.

Rörelsen, med det formella namnet Bibel- och traktatsällskapet Vakttornet, växte fram på 1870-talet under ledning av amerikanen Charles Taze Russell (1852-1916), som var influerad av adventistiska uppfattningar, bl a läran om Kristi snara återkomst. Högkvarteret finns i dag i Brooklyn, New York. Jehovas vittnen leds av en grupp äldre män, "den styrande kretsen". Det svenska huvudkontoret ligger i Arboga. Samlingslokalerna runt om i landet kallas Rikets sal.

Jehovas vittnen har funnits i Sverige i cirka 100 år. Rörelsen är den största och mest aktiva av de s k parakristna rörelserna i vårt land. Anhängare av Jehovas vittnen som regelbundet går runt och predikar från dörr till dörr kallas för förkunnare. I den senaste statistiken från Svenska kyrkans forskningsråd är antalet aktiva medlemmar 23 393. Det är en ökning med 7 procent sedan 1990. Bara mormonerna och katolska kyrkan slår den ökningstakten (plus 18 procent för båda). Som en jämförelse kan nämnas att Frälsningsarmén minskat med 30 procent och Svenska missionsförbundet med 10 procent under motsvarande period. Jehovas vittnen uppger själva att i dag så är ungefär 39 000 personer "knutna" till rörelsen.

Globalt finns i dag över fem miljoner vittnen. Rörelsen har stor framgång i många u-länder och före detta kommunistländer.

Året 1914 har spelat en stor roll inom Jehovas vittnen. Russell menade att då skulle "denna världens riken" och "kristenheten" gå under. I ett fältslag vid Harmageddon (Israel) skulle Jehova förinta sina jordiska fiender, sedan skulle ett tusenårigt fredsrike bli verklighet. När så inte skedde tolkades förutsägelserna om. Sista gången man satte upp ett årtal för tidens ände var 1968. Då började den styrande kretsen lära ut att Kristus den 31 oktober 1975 skulle göra slut på den nuvarande världsordningen. När så inte skedde utlöstes en svår kris inom sällskapet. I dag är man mycket försiktig när det gäller att tala om datum.

En stor fråga inom Jehovas vittnen är uppdelningen av de troende i två klasser. Endast 144 000 personer, ofta kallade "de smorda", får enligt rörelsen komma till himlen (Baserat på Uppenbarelseboken 7). Resten, den stora majoriteten, får bli jordiska tjänare (befriade från sjukdom och död) åt Kristus och de 144 000, som ska utgöra en himmelsk regering under tusenårsriket. Under Åminnelsen (rörelsens största högtid) 1998 var det 8 756 i hela världen som tog nattvarden - något man bara gör om man tror sig vara "smord".

Jehovas vittnen har av tradition markerat ett tydligt avstånd till staten och "denna världens angelägenheter". Fokus ligger på "Guds rike". Man röstar inte i politiska val, och i Sverige är Jehovas vittnen den enda grupp som enligt lag automatiskt är befriad från värnplikt.

Jehovas vittnen har i olika sammanhang förföljts, bland annat under andra världskriget, då vittnena vägrade att avlägga trohetseden mot Hitler och att göra någon som helst form av militärtjänst. Tusentals vittnen fördes till koncentrationsläger.

Jehovas vitten har en rad olika livsregler att följa, bl a förbudet mot blodtransfusion och blodmat (som man menar är tydligt uttryckt i Bibeln). Blodet representerar livet. För att barn till Jehovas vittnen inte ska lida, kan svenska myndigheter med hjälp av lagstiftningen tillfälligt ta ifrån föräldrarna vårdnaden.