Fötterna - viktiga men oftast bortglömda?

- Fötter är mycket viktiga, intygar Naemi Blûme, fotvårdsterapeut på Eklunden i Svanesund, mycket viktigare än vad vi tror. Naemi vet vad hon pratar om, hon tar emot patienter med remiss från doktorerna. Remisserna brukar för det mesta gälla diabetes- och reumatikerpatienter, fortsätter hon, och för dom  är en god fotvård extra viktig. Samspelet mellan mig och diabetessköterskan är också väldigt bra. Ser hon att en patient skulle behöva fotvård, remitterar hon patienten till mig, vilket kan bli räddningen för en diabetespatient. Eftersom just denna kategori av patienter är så utsatta, rabatteras dom med en hundralapp på fotvård, dock högst fyra gånger per år.

- Diabetespatienter kan också få "skräddarsydda" skor på remiss från doktorn, fortsätter hon, något som räddat fötterna på många patienter.

- I hela tolv år har Naemi arbetat som fotvårdsterapeut för Orust Kommun, två dagar från Svanesund och två dagar från Ellös där hon också har Mollösund och Hälleviksstrand samt Kärringön på sin lista.

- Ytterligare en fotvårdsterapeut finns i kommunen, nämligen Florence Karsson som arbetar i Henån och alternerar mellan Ängsviken, Kaprifolgården och även någon gång på Eklunden. När jag började här för tolv år sedan, hade vi bara mottagning en dag varannan vecka, berättar Naemi. Att det blivit så många fler dagar under årens lopp beror givetvis på Eklunden och dess befolkning. En arbetsdag för mig består i huvudsak av sju patienter á en timme vardera.

- Första gången en patient kommer till mig skriver jag ett kort, berättar Naemi och visar upp ett kort med ett par fötter. Precis som hos tandläkaren, fast tänderna är utbytta mot fötter förstås. På kortet gör jag sedan anteckningar och ritar in eventuella liktornar, förhårdnader, nageltrång, sår, svampangrepp m m. Därefter blir det ett fotbad, nagelklippning, borttagning av förhårdnader och som avslutning på det hela, insmöjning och massage av hela fötterna med en fet och helande salva. Mycket skönt och avslappnande.

- Undertecknad kan skriva under på det. Fick själv förmånen att pröva på både behandling och insmörjning.

- Jag gläder mig tillsammans med patienten när hans eller hennes fötter blir allt bättre, för att inte tala om känslan när jag får kryssa över några av mina inritade liktår, sår eller svampangrepp som läkta, säger hon.

- Jag vill också gå ut med en varnande rekommendation till alla idrottare, fotbollsspelare, ishockyspelare och andra också för den delen som har för vana att låna varandras fuktiga skor och sockar. Snälla, sluta med det, det är detsamma som att be om både fotsvamp och vårtar, båda smittar oerhört. Till dem som redan fått något av ovanstående, använd alltid sockar eller skor också i duschen för att inte smitta ner kamraterna!

- Trots att fotvård är jätteskönt och viktigt och borde vara lika angeläget som ett besök hos frissan, använder sig ingen av kommunens fotvård i skönhetssyfte, här är det endast medicinsk behandling som gäller, säger Naemi. Däremot ställer vi upp på förebyggande fotvård i syfte att förhindra uppkomsten av sår, torrsprickor, nageltrång och liktornar. Liktornar uppkommer alltid av ett tryck utifrån, fortsätter Naemi,  medan vårtor är ett virus som smittar.

- Svamp mellan tårna är också vanligt förekommande på tånaglarna. Hudsvampen är betydligt lättare att få bukt med än nagelsvampen, troligen för att det är lättare för salvan att tränga genom huden än genom nageln. Det är inte heller säkert att man upptäcker nagelsvampen i tid, den gör inte ont, utan ser ut som en fläck, och fläckar på naglarna kan man ju få utan att det behöver betyda svamp. Bästa sätt att förebygga svamp är luft, säger Naemi. I Afrika till exempel, där människor för det mesta springer omkring barfota eller i tunna sandaler, förekommer ingen fotsvamp. Mot förhårdnader rekommenderar jag olivolja som är oerhört mjukgörande men också kladdig och fötterna gör fötterna hala, varför den bör kompletteras med en bomullssocka.

- Första patienten efter lunch är Margot Andersson som gått hos Naemi sedan -96. Hon besöker regelbundet fotvården varannan till var tredje månad.

- Sedan Margot placerats i stolen med upp- och nerfällbara benstöd, startar hennes fotvård med ett härligt avslappande fotbad i såpvatten, lika effektivt som alla dyra salter, försäkrar Naemi och dessutom antiseptiskt. Efter en stunds blötläggning är det första fotens tur att bli behandlad. Naemi fäller upp det ena benstödet för att få foten i lagom arbetshöjd. Hon tar fram en pytteliten fil som lika gärna kunde vara en syl, så smal och tunn är den. Hon börjar med att ta bort döda hudavlagringar under och runt naglarna samt runt nagelbandet. Förhårdnader som får vara kvar horniseras, berättar hon vidare, och på vissa strategiska ställen tar hon en droppe hornhudsvätska för att lösa upp de förhårdnader som blivit till vid sidan av naglarna. Behandlingen fortsätter med en liten elektrisk horndhudsslip, i storlek av en mindre grankotte.

- Det gäller att inte slipa för länge på samma ställe, berättar hon, då kan den till och med bränna på huden. Men för mina handleder och armar är den en välsignelse. Sista finputsningen görs med den platta fotfilen, som vi oftast har en kopia av hemma, och därefter är det dags för fot nummer två, som genomgår samma behandling - och som avslutning, insmörjningen av båda fötterna med mjukgörande salva.

- Jag älskar mitt arbete, säger Naemi till sist, jag tycker att jag gör en bra insats, både praktiskt och socialt och mina allra bästa dagar är de som jag arbetar på Kärringön. Då tar jag färjan från Hälleviksstrand till Kärringön, och på färjan kan jag sitta i lugn och ro och filosofera. På hemvägen, efter avslutad arbetsdag, brukar jag bara sitta och blunda och slappna av och njuta av vågarnas kluckande mot båten, vilket brukar resultera i att jag somnar av vågskvalpet, avslutar hon.