Att Bengt Lidner tillhör en av de, om inte den, främste av Sveriges förromantiker torde knappast ha undgått någon. Tanken i denna essä är att sätta in honom i denna riktning och även försöka förklara den.
Först kanske det kan vara aktuellt att försöka förklara vad "förromantiker" är. Detta skulle enkelt kunna göras genom att beskriva den som en litterär riktning vilken förebådar romantiken. Problemet är bara att det nästan är ännu svårare att förklara romantiken. Skillnaden mellan två romantiska författare kan vara minst lika stor som gentemot en förromantisk. Det är således lättare att se förromantiken likväl som romantiken genom att se på vad som skiljer dessa diktares skapelser från dess föregångare. Särskilt förromantiken skulle kunna förklaras som en reaktion mot det klassicistiska stilideal som rådde innan. Det är dock bara ett uppbrott i vissa delar, emedan de i annat till mycket liknar de tidigare författarnas alster.
Att göra sådana här definitioner är icke lätt. Till exempelvis kan ett karaktärsdrag för förromantiken sägas vara den känslosamhet som kommer till uttryck i dikterna. Detta visade dock Martin Lamm redan när det tjugonde seklet var ungt, var ett drag även i upplysningstiden, vilket påvisas i hans bok Upplysningstidens romantik. Definitioner kan således göras i det oändliga till alla reservationer som innefattas gör dem obrukbara. Låt oss istället använda dem i en mer praktiskt bemärkelse och peka på de författare som under denna tid brukar innefattas av benämningen och som således hade stor betydelse för Lidners författarskap.
Till en av de tidiga förromantikerna brukar Young räknas. Han utgav redan på 1740-talet sina Night-Thoughts som fick stor betydelse för. Youngs diktning står som utgångspunkt för den kyrkogårdsromantik som gör sig så tydligt påmind i bland annat Lidners dikten. Den stämningsbild som många av Lidners dikter -inte minst inledningsvis - ger uttryck för har nära kopplingar till Young. Om vi sträcker oss något högre upp mot bardernas land Skottland, så blev de av James Macpherson utgivna The works of Ossian omåttligt populära. Det är även här det romantiska landskapet som väl mest gjort intryck på Lidner, men i vissa dikter kan även större likheter på andra plan skönjas.
Osökt kommer vi från Ossians värld in på den tyska diktningen och den tyska Sturm und Drang rörelsen som hade Johan Wolfgang Goethe som portalgestalt. Hans roman om den unge Werthers lidanden blev oerhört populära i Europa, och myten förtäljer att en självmordsvåg spred sig land och rike runt bland Wertherkopior. Märk dock att emedan Goethes roman skildras från Werthers perspektiv, är det hos Lidner nästan undantagslöst ett lidande med de olyckliga kvinnor som träder fram i hans poesi. Lidner tar i sin diktning ofta upp religiösa motiv, förutom den andaktslitteratur som ovan framhävts, hade en tysk förromantiker med ett religiöst verk stor betydelse. Jag menar här förstås Friedrich Gottlieb Klopstock och hans epos Messias. Inte minst genom att våga bryta mot de fransk-klassicistiska alexandrinerna, banade han vägen för nya versfötter i poesin.
För att visa hur oerhört komplext detta med att tala om nya riktningar är, kan det vara på sin plars att här också nämna Rousseau. Ehuru han är en av upplysningens portalgestalter, låter han även vända denna förnuftets riktning ryggen och förespråkar känslosamheten och även det klassiska uttrycket "tillbaka till naturen" blir till hans.
Det är således en rad
författare och poeter som ingår i de förromantiska strömningarna
och tydligt påverkat Bengt Lidners diktning. Det bör dock aldrig
glömmas att denna strömning i sin helhet inget annat är
än en efterkonstruktion, med undantag för Sturm und Drang-rörelsen
är få, om någon, av programmatisk karaktär. Detta
är något som hört romantiken och senare riktningar till.
| Tillbaka
till startsidan | Innehållsförteckning
Essäer och analyser |.