Forska om skolan - också i skolan….

 

Lektorsföreningen var under de två föregående läsåren representerad vid ett antal seminarier vid vilka skolforskning har diskuterats med olika intressenter. Nedan följer en kort redogörelse av vad som hittills hänt. Förhoppningsvis kommer vi att få se en del nya projekt ute i skolorna och kanske kan vi få tjänster i vilka skolforskning ingår som en del.

Varifrån kommer resurser?

Under förra året gavs tre (minst) olika möjligheter att söka anslag för skolforskning med inriktning mot ungdomsskolan.

Högskoleverket fördelade de medel för uppbyggnad av forskning i anslutning till lärarutbildningen som funnits med i de senaste budgetpropositionerna. Syftet med dessa anslag är att långsiktigt bygga upp forskningresurser vid lärarutbildningsinstitutionerna och vid berörda ämnesinstitutioner. En lång rad forskningsområde framhölls av särskilt intresse: didaktiska problem i matematik, naturvetenskap och moderna språk, etik, ungdomskultur mm. Medlen skall går till "tjänstepaket" för att under tre år anställa en forskare, en doktorand och en s k magistrandtjänst. Till de senare har lärare vid skolor som deltar i lärarutbildningar förtur och tjänsterna kan delas upp i halvtidstjänster.

Gymnasie- och grundskolor fick i våras ta del av de s k Ylva-pengarna, dvs de 50 miljoner som regeringen anslog till utvecklingsprojekt för lärare. Projektens syfte skall enligt den skrivelse som gick ut till skolorna i oktober –97 vara att stärka den nya lärarrollen och utveckla de tre kompetenserna: didaktisk-, social- och teoretisk kompetens. Förhoppningen är att åtminstone en del av utvecklingsprojekten skall leda vidare till vetenskapligt arbete.

Skolverket ville förstås inte vara sämre. Följaktligen kunde man därifrån i våras söka anslag för stöd till kompetensutveckling. Syftet med dessa medel är att fokusera på viktiga utvecklings-områden och att bredda och utveckla formerna för lokala insatser.

Informationsspridning.

För att leva upp till formuleringarna i "Avtal 2000" sker också andra insatser.

Skolverket arrangerar ett antal symposier för att stimulera skolforskningen och användningen av denna. Ett sådant hölls vid Högskolan i Kalmar den 22 och 23 oktober 1997.

Förhoppningen är att vi ute i skolorna skall ges ökade möjligheter att ta del av aktuell skolforskning och på så sätt skapa ett bättre samarbete mellan forskningen och praktiken i skolan.

En dokumentation från forskningssymposiet, "Forskningen i Skolan/Skolan i forskningen", kan beställas från Skolverket. Redaktör är undervisningsrådet Annika Andrae Thelin.

Ytterligare ett symposium av detta slag har under hösten ägt rum i Karlstad (den 1 och 2 oktober).

Skolverket planerar att genomföra fler symposier i andra delar av landet. Lärarnas Riksförbund deltager (tillsammans med flera andra organisationer) i arbetet med dessa symposier. Den intresserade kan höra av sig till sitt distrikt.

"Forska i skolan- också i skolan" är ett häfte som också syftar till att sprida erfarenheter om forsknings- och utvecklingsfrågor. Ulla Lindqvist från Rodengymnasiet i Norrtälje har skrivit om ett antal intressanta projekt, varav ett finns beskrivet på annan plats i Lektorsbladet. Svenska Kommunförbundet står som utgivare och man kan förstås få det därifrån.

Av ovanstående kan man förhoppningsvis dra slutsatsen att det börjar hända saker på forskningsfronten. Lektorsgruppen borde vara en tillgång i dessa sammanhang. Någon ideell verksamhet skall forskningsdeltagande förstås inte vara och någon större generositet har vi väl inte sett i kommunerna ännu. Det naturliga är att man kan får forska på en del av sin tjänst, vilket skulle skapa naturliga kontaktvägar mellan skolan och forskningen.

I slutet av augusti i år gjordes en avsiktsförklaring mellan utbildningsdepartementet, Svenska Kommunförbundet och lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer om åtgärder för att främja läraryrkets utveckling och rekrytering. En arbetsgrupp, som skall vara färdig redan den 15 december –98, arbetar med att konkretisera en hel mängd frågor av detta slag. En av huvudpunkterna är just att skapa möjligheter till skolforskning. Andra frågor som är intressanta i dessa sammanhang är utveckling av karriärtjänster och inrättande av lektorat med olika inriktningar. Uppdraget är också att man skall underlätta för lärare att kombinera forskarutbildning och lärartjänst. Förhoppningsvis skulle detta kunna leda till en ny väg att meritera sig för en lektorstjänst i skolan.


Åke Appelqvist