Osynlig ruta

KVINNOFRONTENS NYHETSBREV PÅ NÄTET    2/2006

HEM

Artiklar

Tilda

Notiser

Fler nummer

Kontakt

Osynlig ruta
Osynlig ruta

  HISTORIEN OM ROSA & BLÅTT

Osynlig ruta

Småflickor i rosa och pojkar i blått – det är väl självklart? Okej, visst har man hört om 1970-talets unisex-mode – men det är ju länge sen nu. Och förutom på det galna 70-talet har det alltid varit blått för pojkar och rosa för flickor. Ju. Va? Tvärtom!!!???

Omslag till Ladies' Home Journal 1912
Omslag till Ladies Home Journal 1912

Anfang: Den 29 mars 1914, kunde oroliga mammor läsa i den amerikanska tidningen The Sunday Sentinel, om hur de skulle klä sina barn enligt könens olika färgkod:
"Om du vill ha färgmarkering på den lilles klädesplagg, så använd rosa för pojken och blå för flickan, om du vill vara traditionell."
Osynlig ruta
   I tidningen The Ladies Home Journal 1918 (eller var det The Infant's Dept.?) kunde man läsa motsvarande tips:
"Det har funnits olika åsikter i saken, men den allmänt accepterade regeln är rosa för pojken och blått för flickan. Anledningen är att rosa, som ju är en mer bestämd och stark färg, är mer passande på pojken, medan blå, som är mer spröd och förtjusande, är sötare på flickan."
Dåtiden kopplade rosa till en ton av rött, vilket sågs som en "intensiv" färg. Rosa associerades till starkt och dramatiskt – liksom rött – vilket ju pojkar skulle vara.

Jungfru Maria
Osynlig ruta
En del pekar på att Jungfru Maria i katolsk tradition kopplats ihop med blått. Det verkar vara först så sent som på 1950-talet, efter andra världskriget, som färgerna tycks ha bytt plats. Och jag har inte hittat någon säker förklaring till varför det blev så. Några menar att könens byte av färg har en koppling till att nazisterna under andra världskriget använde rosa som färg för att märka ut homosexuella – att det efter det inte kunde fungera som stark "pojkfärg".
Osynlig ruta
   Hur som helst tyckte jag att färghistorien passade väl ihop med min föreställning om "förr-i-tiden". Inte har man väl sett en massa små rosaklädda flickor på gamla tavlor till exempel?

Falska citat?
Osynlig ruta
För att få mer information letade jag vidare via internet. Då fann jag en annan källa, som skrev att han kollat fakta och inte hittat citatet i det nummer av The Ladies Home Journal som angavs. Var då alltihop en skröna? Stämde det inte? Hur kunde man komma vidare?
Osynlig ruta
   Jag tittade på gamla målningar för att kolla hur flickor och pojkar var klädda för länge sen. Jag hittade många flickor i ljusblått, som pekade mot att det kanske låg något i historien trots allt.

Gå till källorna!
Osynlig ruta
Så kom jag på nåt – jag hade för en tid sen hittat en amerikansk hemsida som specialiserade sig på att publicera inlästa framsidor av amerikanska damtidningar från 1800-talets slut och framåt!
Osynlig ruta
   Jodå, där fanns The Ladies Home Journal bland en massa andra tidningar. Och ja, flickorna var helt klart klädda i blått runt förra sekelskiftet. Så många rosa pojkar hittade jag inte (men en del!), däremot var rött en mycket vanlig pojkfärg. Men inte lika genom-gående som att blått var en "flickfärg" – för det var det absolut!

Det flickblå löstes upp
Osynlig ruta
Jag följde flera tidningars omslag framåt i tiden och runt 1920-1930-tal började flickorna bli mindre blå (och vita). Över huvud taget var färgerna inte så låsta då. Och rosa för flickor började det bli mer av först framemot slutet av 1950-talet, men det var inte alls så dominerande som nu. Historiskt sett har nog färgerna aldrig nånsin varit så könsuppdelade som idag.
Osynlig ruta
   Sammanfattat intryck: Kring förra sekelskiftet var "dresskoden" enligt kön och färg i stort sett omvänd mot nu, och tvånget var inte tillnärmelsevis så starkt som idag. En bit in på 1900-talet luckrades kön-färg-kraven upp.
Osynlig ruta
   Så detta att det är så extremt viktigt att peka ut kön och färg idag – vad säger det egentligen om vår tid?

Gerda Christenson

 Fler artiklar i detta nummer:

 INSÄNDARE

  6 timmars arbetsdag & Kommunals rapport

Osynlig ruta
uppPil uppåt

Osynlig ruta

w w w . k v i n n o f r o n t e n . n u

1231