|
D E B A T T D E B A T T D
E B A T T D E B A T T D
E B A T T |


Hur queer och postmodernistisk teori
har påverkat möjligheten att arbeta mot, och till och
med
känna igen, våld mot kvinnor.
Postmodernistiska feminister och queerteoretiker anser att det
inte finns något sådant som en "kvinna". Detta skiljer
sig från uppfattningen att ingen föds
som "kvinna". Attacken riktar sig mot själva användningen
av detta ord.
De
menar att det är oacceptabelt att prata om kvinnors erfarenheter
eller kvinnors förtryck eftersom kvinnor är fullständigt
olika individer.
Queer
inbegriper alla som ställer sig utanför den normativa
heterosexualiteten. När jag läser den meningen
så låter det bra. Men om jag läser mellan raderna
och tänker efter lite, så blir jag tveksam.
En
grupp som ställer sig utanför den normativa heterosexualiteten
är pedo-filerna. Enligt queerteorin ska alla ha rätt att
definiera sin egen sexualitet, ord som för-övare och offer
finns inte.
Inom
queer heter det inte pedofili utan "cross generational
sex" (1.) eller "Boylove".
Men det vanligaste övergreppsscenariot är att en
vuxen man begår övergrepp på en flicka.
Genom
att använda ordet "cross generational sex"
så får det oss att tro att det handlar om ömsesidigt
sex. Det som egentligen döljer sig bakom ordet är ett
fruktansvärt övergrepp, inte ett uttryck för "consent
love" (2.), som de vill få
oss att tro.
Om
vi fortsätter att se vilka det är som ställer sig
utanför den normativa heterosexualiteten så hittar vi
en grupp som hyllas inom queervärlden; sado-masochisterna.
Sado-masochismen
fick sitt namn från Marquis De Sade.
Han menade att sex, tortyr och mord hör ihop. Våld och
sex blir synonymer. Precis som våldtäkt handlar inte
sado-masochism om sex, utan om makt.
Kvinnor inom prostitution ses inom queer som en sexuell
minoritet. På queerteoretikernas språk heter
det inte prostitution utan istället "sex
work". Genom detta namnbyte vill de poängtera att det
är som "vilket annat yrke som helst".
Queerteoretiker använder samma språk som hallickar, ägare
av bordeller och hela sexindustrin. Även här talar man
om det "fria valet".
Under
den manliga dominansen är "valen" för kvinnor styrda av
ekonomiska behov, kvinnohatspropaganda, av våld och diskriminering.
Shannon
Bell, en postmodernistisk feminist, menar att det inte finns
någon konstitutiv mening med prostitution. Det finns en simpel
grundläggande mening; manlig överordning, det faktum att
vi lever i ett patriarkat. Om det vore så att prostitutionen
inte hade någon mening i form av maktförhållanden,
så skulle också män stå uppradade vid vägkanten
i väntan på att bli upplockade av kvinnor i bilar. Men
sanningen är ju nu att om vi skulle köra förbi Industrigatan
i Malmö eller Malmskillnadsgatan i Stockholm sent en kväll
så är det inte män som står där, utan
kvinnor. Det är verkligen svårt att undgå att se
maktstrukturen i prostitution, men queerteoretiker och postmodernister
lyckas verkligen med detta.
Ord
som förekommer flitigt i postmodernistiska- och queerteoretiska
sammanhang är "choice" (val), "consent"
(samtycke) och "agency" (medverkan).
Detta
är ett stort hot för alla som arbetar med mäns våld
mot kvinnor, eftersom det blir svårt att känna igen förtrycket.
Därför är det också ett stort hot mot alla
kvinnor, för detta hjälper till att osynliggöra förtrycket
av oss.
Ord
som "val" och "samtycke" i dessa sammanhang är en uppfattning
som gömmer verkligheten av maktskillnader och exploatering.

Noter:
1. cross generational = över generationsgränserna. Tillbaka
upp!
2. consent = samtycke. Tillbaka
upp!

|