USA:s befolkning, det vill säga fyra procent av världens befolkning, konsumerar 26 procent av all olja i världen. För att täcka sina behov importerar USA 2,25 miljoner fat olja per dag. Om USA:s energidepartement förutspår rätt kommer dessutom energikonsumtionen att öka med 30 procent under de kommande 20 åren.

Jorge Rojas, koordinatör för Paz Colombia, hävdar att Plan Colombia var en av orsakerna till att fredsförhandlingarna bröts. Fredsprocessen hade inte hållit på mer än ett halvår innan diskussionerna kring Plan Colombia inleddes.

"Plan Colombia skapade ett djup misstroende mellan parterna. Alla talade om fred men hade samtidigt en annan plan klar att genomföra", säger Jorge.

Varför då Plan Colombia? Stan Goff, före detta agent i den amerikanska enheten som tränar Colombias antinarkotikabataljon, är övertygad.

"För att försvara Occidentals, British Petroleums och Texas Petroleums aktiviteter och för att säkra kontrollen av framtida colombianska oljefält. USA:s huvudintresse är olja."

Colombias kända oljereserver är stora, men endast cirka 20 procent har exploaterats. Det största hindret är gerillan, som kontrollerar stora delar av oljeterritorierna. Dessutom fördömmer gerillan utländsk exploatering av oljan och attackerar regelbundet oljeledningarna. Occidental Petroleum, en av de största utländska investerarna, lägger ut 20 miljoner dollar per år på säkerhet och har förlorat 1,5 miljarder dollar på grund av attacker mot oljeledningar.

Efter att Bill Clinton skrev under Plan Colombia har gerillavåldet kring oljeindustrin ökat och Bush har bett kongressen om 98 miljoner USD för att betala helikoptrar, komunikationsutrustning och träning för colombianska trupper att skydda Occidentals oljeledning i Colombia. Samtidigt försöker Bush få den amerikanska kongressen att upphäva lagen från Clintons tid som säger att stödet till Plan Colombia inte får användas mot gerillan.

Al Qaeda i Ecuador
I den ecuadorianska djungeln, vid gränsen till Colombia och Peru, finns grupper av al Qaeda och Hizbollah. Det hävdade USA häromdagen, ett par dagar efter att nya oljereserver hittats i den ecuadorianska djungeln. Därför ville de få använda sin militärbas i den ecuatorianska kuststaden Manta (som enligt avtalet används i den internationella kampen mot drogerna) i "kriget mot terrorismen".
Afghaner i den ecuadorianska djungeln? Vad skulle de göra här? Träning i djungelterrorism? Uttalandet utlöste en liten diplomatisk kris, Ecuador ville ha klargöranden och USA tog tillbaka vad de sagt. Men vad låg egentligen bakom det hela?

Miljöaktivister gripna
För ett par veckor sedan greps 19 miljöaktivister efter att ha protesterat mot en oljeledning som ska byggas genom Mindo, ett känt naturområde, fågelparadis, nära Quito. Oljeledningen, OCP, är statlig, men transnationella företag är inblandnade i själva bygget. Ett av företagen som har intressen är Occidental Petroleum.

Läs mer om oljeutvinningen och regnskogen i Eucador! Två kvinnofrontare har gjort en hemsida om världens regnskog. Där finns en massa information även om bygget av en oljeledning genom Ecuadors regnskog. Läs mer på deras hemsida om regnskogen.

OCP har kritiserats hårt både internt och externt. Bland annat lyckades tyska sektionen av Greenpeace att få en av de tyska bankerna att dra sig ur finasieringen av OCP. Greenpeace har orsakat irritation hos den ecuadorianska regeringen och president Noboa gick hätskt ut och anklagade tyskarna för att vilja att Ecuador ska förbliva ett tredje världen land. "Den rika världen orsakade minsann miljöförstöring i sina länder, men Ecuador får inte dra en oljeledning för att komma ur fattigdomen".

Olja står för en tredjedel av Ecuadors inkomster, men trots att man hittade oljan på 70-talet har bara fattigdomen bara växt och växt.
Miljöaktivisterna, fem ecuatorianer och resten utlänningar, släpptes på grund av olaga fängslande. Men den juridiska processen är inte över för det. Miljöaktivisterna anklagas för sabotage.

Asamblea Permanente de Derechos Humanos del Ecuador (APDH)
I Ecuador, och resten av de latinamerikanska länderna, finns en mängd organisationer som arbetar för en självständig kontinent fri från USA:s inblandning. En av dessa är min nya samarbetsorganisation, Asamblea Permanente de Derechos Humanos del Ecuador (APDH). Det är en av de starkaste människorättsorganisationerna i Ecuador och ger sig friskt in i den ecuadorianska verkligheten. Organisationen spred alternativ information om kuppen i Venezuela, den organiserade ett seminarium direkt efter att fredsförhandlingarna i Colombia avbröts och den hjälpte miljöaktivisterna att bli frisläppta.
Men APDHs främsta profil har den fått genom sitt arbete mot Plan Colombia och dess effekter i Ecuador. Och det arbetet gör man inte ostraffat. Inom militären, och troligen bland en del politiker, finns idéen att APDH skulle vara colombianska gerillans talesman i Ecuador. Förra året blev APDH, och framför allt frontfiguren Alexis Ponce, dödshotade via internet. "Om du fortsätter att störa oss kommer du endast att ha några dagar kvar att leva, din kommunist", är några av hoten i dessa brev. Men hoten stoppar inte arbetet. Under året ska resor till gränsen göras för att undersöka skadorna av Plan Colombia i Ecuador. Fyra tidningar och en CD-rom om Plan Colombia ska också ges ut. Och i detta arbete deltar jag under det kommande året. I nästa brev berättar jag mer om resorna.

Elisabeth Lundgren

Elisabeth presenterar sig:

Jag heter Elisabeth Lundgren och arbetar som volontär för Utbildning för Biståndsverksamhet (UBV). Jag bor i Quito, Ecuadors huvudstad, och arbetar i människorättsorganisationen Asamblea Permanente de Derechos Humanos del Ecuador (APDH). APDH är en av Ecuadors främsta organisationer i arbetet mot Plan Colombia och det är i det arbetet som jag deltar.
Vill du veta mer om UBV: www.ubv.se.

 Fler artiklar i detta nummer:

 KOMMENTAR

  Domare föredrar fördomar      Maria

 DEBATT

  QUEER

upp

w w w . k v i n n o f r o n t e n . n u