Men den Onde...

...han som hatar allt vad gott är, kom till människan i lustgården och han förledde människan att äta av det träd om vilket Gud hade sagt att hon inte fick äta av och människan fick så kunskap om synden genom att uppleva den istället för att förstå den. Och nu när människan hade synd i sitt hjärta kunde hon inte få vara kvar i lustgården i Guds närhet utan tvingades vandra ut över jorden som nu var förbannad för hennes synds skull.

Och människan längtade i sitt hjärta efter det eviga liv hon var skapad att äga men som hon genom sitt syndafall blivit berövad. Och besvikelse och bitterhet steg upp i människornas hjärtan och de gjorde ont mot varandra och mot naturen och de hädade Gud som hade skapat dem och eftersom Han var fördold för dem slutade de tro på honom och tog sig andra gudar efter egna ideer, sådant som var skapat, och en del slutade till och med tro att det fanns någon Gud.

Och människan växte i kunskap om jorden hon levde på och med kunskapen kom högmod och människan sade i sitt hjärta 'jag behöver ingen gud! Jag själv är gud!