Det är bara under bataljer det sker något mer rörelsebetonat och då är det ändå tämligen stillsamt. Arméerna blir mest siffror på papper. Härförarens cynism griper tag i dig. Ambitionen som tycks finnas hos speltillverkaren att skapa ett spel som ska underhålla och undervisa samtidigt håller bara delvis. Det finns mängder med historisk information i spelet som ploppar upp vid inledandet av varje spelrunda. Personligheter och händelser avhandlas kortfattat men effektivt. Här kan man under spelets gång lära sig vilka de stora kulturpersonligheterna, vetenskapsmännen och fältherrarna var. De inbegrips i spelet och att anställa dem ger vissa bestämda fördelar som anseendepoäng, fördelar i krig, uppgraderingsmöjligheter samt extra inkomster. Problemet är dock att informationen går fram väldigt dåligt. Man orkar inte läsa den. Det uppstår bara ett irritationsmoment när spelrundorna inleds. Man hungrar istället efter att få uppgradera, köpa trupper och invadera. Något som borde gjorts mer är den bra idé att få fatta beslut vid olika händelser. T.ex. Danmark invaderar Gotland, vad tänker du göra? Ingenting, önska dem lycka till, eller protestera högljutt.
Bakåt
Framåt