Close Combat känns lagom i förhållandet mellan lärande och underhållning. Det är en simulering som aldrig blir för nära verkligheten men samtidigt så lär man känna några av krigets förutsättningar. Det går också att läsa om viktiga slag och händelser i själva spelet.

På en karta över krigsområdet finns de olika slagen utmärkta och då man högerklickar på dessa får man fram en faktaruta över det enskilda slaget. Spelet har ett klart soldatperspektiv och några politiska värderingar existerar inte. Det hade kanske varit svårt att lägga in sådana med tanke på Stalin och Hitlers förehavanden.

Det är inte politiskt korrekt att få spela Hitler i ett spel. Därför finns få sådana spel att tillgå. För att komma in i spelets villkor får man delta i ett träningsläger med olika delmoment. Det gör att man snabbt förstår hur spelandet går till.

Till en början är det ruskigt svårt att vinna framgång. Och det är möjligt att det inte är lätt att kriga. Bra är att det går att öka och minska realismen i spelet. Vill man se fiendens trupprörelser och ställningar m.m. är detta möjligt (detta vill man till en början).