Så var det dags 2000-01-28
I morgon bär det i väg. - Mitt livs största äventyr.
Pongola i nordöstra Sydafrika är målet. Där skall jag spendera de närmaste fyra månaderna på Itshelejuba Hospital.
Vad skall man då ta med sig? 20 ynka kilo trots att man ska så långt och vara borta så länge. Kläderna var inte så svårt - så svalt som möjligt. När jag kommer dit är det ca 45 grader varmt och när jag åker hem är det deras höst - vilket innebär svensk kanonsommar. Men resten då? Läkemedel, solskyddsmedel, plasthandskar (till sjukhuset), reseböcker…
Ett digert reseapotek behövs nog i alla fall även om jag hoppas att jag inte skall behöva det. Allt skall få plats i en ryggsäck så det gäller att välja väl.
Nu är det bara 17 timmar kvar.
 //Lena
Avresedagen 2000-01-29
Hela familjen Carrgård var på fika hemma hos oss innan vi åkte till Landvetter. Planet skulle gå 16.20. Vid incheckningen fick vi reda på att planet från Amsterdam till Johannesburg var mycket överbokat. De kunde inte garantera att Lena skulle kunna flyga med den "flighten" och de sa att några timmars väntetid eller till och med en övernattning Amsterdam kunde bli resultatet om hon hade riktig otur. Planet från Landvetter var en kvart försenat på grund av snö och blåst. Vädret var tydligen ännu värre nere i Europa.
Strax efter 18.00 ringde Lena från Schiphol i Nederländerna. Vid gaten för KLM:s flyg till Johannesburg kunde de till en början endast vara försiktigt positiva om Lenas standbybiljett. Det dåliga vädret skulle antagligen betyda att en stor del av de bokade passagerarna inte skulle kunna komma i tid. Lena kom med och dryga tio timmar senare var Lena i Johannesburg.
//Henrik
Resan till Pongola 2000-01-30
I Johannesburg fick Lena vänta i två timmar på flyget till Durban. Framme i Durban klockan 12.10 skulle hon mötas av Dr. Juan Garcia och Mr. Mazeka (Anna-Karins make). När Lena steg av planet i Durban fann hon ingen som väntade. Hon visste att resan från Pongola till Durban tar minst fyra timmar så en liten försening var bara att räkna med. Hon väntade 20 minuter och fortfarande inget spår av dem. Efter en timme ringde hon till Dr. Garcias mobiltelefon och får redan på att hans fru var dålig och att han istället sänt en vän tillsammans med Mr. Mazeka. De hade åkte cirka en timme tidigare. Snabb huvudräkning sa att hon nu skulle få vänta minst tre timmar till.
Efter ytterligare ett tags väntan kom två främlingar fram till Lena. "Are you Lena?" frågade de. Dr. Garcia hade ringt två vänner i Durban som nu hade åkt för att hämta Lena och sedan påbörja resan mot Pongola där de halvvägs skulle möte Mr. Mazeka. Sagt och gjort. Nu hade det varit enkelt att tro att alla inledande äventyr var över och att Lena skulle få en dusch och en säng men inte. Dr. Garcias vän tycket att resan var ett ypperligt tillfälle för att åka runt lite och hälsa på vänner och bekanta. Den kortaste och rakaste vägen skulle ta fyra timmar (som tidigare nämnt). Lena var inte i Pongola förrän vid 21-tiden. Väl där visades Lena till ett hus inne på sjukhusområdet där hon fick en säng. Slutet på en mycket lång resa och på en mycket lång dag men också början på äventyret.
//Henrik
< föregående | nästa >
|
Dagbok
Meddelanden
Gästbok
Information