Arbogas riksmöte vid valborg 1471        

På 1200-talet, var Arboga en av Sveriges mest betydande städer det låg strategiskt till efter galtens mynning i mälaren. Det första riksmötet hölls i Arboga januari 1435 och det ansågs ha mynnat ut i den första Svenska Riksdagen.

Det kan också berättas om Arbogas riksmöte vid valborg 1471 då Sten Sture skulle utnämnas av bonderepensetanterna till kung. Herr Sture beställde då till Arboga en läst av ett starkt tyskt öl för att muta eller för att "glada" upp bondrepensetanterna att röst på honom. Det var många kommentarer om Herr Sten och hans givmildhet och de 29 hektoliter eller 3000 liter öl som en läst innehöll lät sig väl smaka.

Då 1471 behövdes inga politiska beslut om tillstånd att inmundiga denna dryck, tennstopen gick runt och det dracks och tjoades högljutt till tidiga morgontimmarna denna sista aprildag.

Det kommer efter som Arboga ölet heter det ju, men även det tyska ölet kom efter och bondefolket låg länge denna vårmånads första dag på gräset vid Arbogaån, nära wihnbäcken.  

 Här i denna idyll bor vi min kära hustru och jag.

På bilden ser man det gamla tegelbruket på andra sidan ån till höger på kortet där finns också en väg Kungsörsvägen som leder till Ekbacken där vi bor och har det bra i vår femtiosex kvadratmeter "stora" bostad.

Det fina med det boende vi har, är att det finns en stor skogsträdgård på baksidan där vi bor, här påtar vi i jorden som våra förfäder en gång gjort i sina torparmarker och där försöker vi få växter och grönsaker att växa upp. Till vår hjälp har vi ett växthus, där vi driver upp plantor.

När vi går i ”våran skogstäppa”, vid ”vårt torp” och gräver upp rötter och stubbar, tar upp sten som vi börjat bygga en stengärdsgård av, sätter morötter, potatis, och andra grönsaker, tänker vi ofta på de förfäder som emigrerade till Amerika bland annat en som vi kallar Elgen, vad blev det av dem.

Vi har för någon dag sedan kokat pölsa, korngrynskaka och ärtsoppa från den nyslaktade grisen, paketerat in och konserverat köttet, som det anstår en torparsläkt att göra. Vi har plockat in de nyvärpta äggen och den nyystade  ostkakan. Tagit vara på mjölken och knäckebrödet. Bakat råglimpor. Fyllt förråden.

Men det förståss…

Den nyslaktade grisen är inköpt i Åsby gårdshandel och konserverad i frysbox. Äggen kommer från värperiet i Kungsör. Ostkakan är maskinellt tillverkad i Frödinge. Mjölken är inköpt i coop och Moraknäckebrödet är bakat i Finland.

Vi sitter ofta i ”våran berså” byggt av bambu där vid vårt "torp" och tänker på landet där borta, vi skulle vilja iväg, äventyrsåka, börja om.

Elgenblodet finns nog där.

Vår hund Bacchus ser på då vi jobbar i trädgården.

Arboga är nu på 2000-talet, en insomnad idyll med en kommunledning som inte har mycket kreativt att tillföra staden. Det senaste valet visade klart vad innevånarna tycker om nuvarande kommunledning, då det nybildade omsorgspartiet tog hela 14% av rösterna, tyvärr tog inte kommunledningen konsekvenserna av detta och avgick. Några "skramlade" till lite med hotelse om att sluta och några sympatiskramlade, men dom tyckte nog det var skamligt och tog tillbaka funderingarna om att avgå.

Därför har vi här i Arboga i dag en lågdebatt om hur en gata mitt i stan ska trafikeras, köra enkelriktat från vänster till höger eller köra enkelriktat från höger till vänster köra åt bägge hållen och inte ha enkelriktat, inte köra alls utan gå på gatan utan trafik vare sig från höger till vänster eller vänster till höger eller båda hållen.

         En sann historia från nerlagda Wasa Livs.

TANTEN MED ROLLATORN

Klockan är nio och det är dags att öppna butiken för ännu en arbetsdag. Tittar ut, där ser jag henne stå med rollatorn, många står i kö för att börja handla. Nu är goda råd dyra!

Ser att satkärringen med rollatorn gasar och är beredd att köra över allt och alla.

- Undan nästan skriker jag.

- Handikappade gamla kärringar har företräde, kommer jag på mig själv med att säga, med vetskap att flyttar dom sig inte kör hon över alla med sin rollator. Det finns många kunder som man ser haltande med hälsenor mer eller mindre mosade.

Alla flyttar sig vänligt, rollatorkärringen kan lyfta på huvudet och morskt ge sig in i affären med sin pansarutrustade rollator. Hon ger sig på varor och montrar så det bara smäller om det.

Ett snyggt montage med konservburkar på golvet rasar ner och rullar åt alla håll.

Pigg i sina ben är hon rollatorkärringen, det går nämligen fort att komma till nästa svårmanövrerade hörn. Hon tar svängen på två hjul och halva inredningen sitter på pansarrollators kofångare, tur tänker jag, det går så pass fort så de andra kunderna inte hinner i kapp, kanske klarar sig hälsenorna i dag, hinner inte tänka tanken förrän jag ser ett par av våra kunder några meter framför rollatorkärringens kofångare, kastar mig framför rollatorn för att förhindra massakern av våra kunder.

Hon kör vidare med min butiksrock som en soveunir från min blåslagna kropp. Framme vid hund och kattmaten tar hon sina sedvanliga två burkar, en katt och en hundmat sedan bär det iväg mot kassan.

- Kassörskor evakuera kassorna från kunder och var beredda. Skriker jag!

- Tanten tar fram sitt sneda leende, tittar mot min helvita nuna, och hör henne utropa, det tycks vara mycket folk i butiken i dag?

Hon betalar och gasar sin rollator mot entrédörrarna som vi lyckligtvis hunnit öppna, hon styr sin rollator mot en parkbänk där hennes man Oskar sitter, och lämnar över rollatorn till honom.

Oskar kravlar sig upp från parkbänken, tar sin rollator i besittning och ställer färden hemåt, med rollatorkärringen nästan springande vid sin sida.

Hoppande och vinkande

Vi ses i morgon hör jag henne som i en dimma skrika.

VÄLKOMMEN ÅTER!

ROLLATOR KÄRRING.

Vill du läsa mer om arboga.     Länk: www.arboga.se