Kapitel 2

James

Jag stirrar på Sev. Han har ett djupt jack i pannan och en massa skrapsår på armen.
Jag ser något märke på hans arm också, en tatuering. Men innan jag hinner se vad den föreställer drar Sev ner ärmen på sin klädnad.
Jag har en massa skrapsår på armarna, också blöder jag näsblod.
- Vad ska vi göra nu? Frågar jag.
- Gå till Hogwarts, svarar Sev.
- Det kan ju vara hur långt som helst! Ropar jag.
- Dom sade att tåget är framme om tio minuter, det borde ta oss en halvtimme att gå dit, Potter, svarar Sev.
- Vi skyndar oss, ropar jag.Jag börjar springa, men Sev går.
- Kom nu! Ropar jag. Sev skakar på huvudet.
- Kom nu! Ropar jag igen.
- Jag tror att jag har stukat foten, säger Sev. Men du kan springa, så kommer jag.Jag går tillbaka till honom, det känns taskigt att lämna
honom här.Vi fortsätter att gå, det är kolsvart ute nu, och jag ser ingenting.
- Jag ser inget, säger jag.Sev tar fram sin trollstav ur fickan och mumlar;
- Lumos.Genast lyser hans trollstav upp vägen framför oss.Det tar ungefär en halvtimme innan vi ser Hogwarts.
Då kommer nästa problem. Vi står framför en sjö, som fortsätter in i en tunnel.Lång borta på andra sidan så ser vi en massa båtar.
- Kan du simma? Frågar jag.
- Det är klart, säger Sev.Jag känner på vattnet, det är iskallt.
- Det är jättekallt, mumlar jag.Sev känner också på vattnet.
- Det är säkert 13 grader, säger han, det är inte speciellt kallt.Sedan dyker han i. Med kläderna på.
Jag hoppar i efter honom, han har rätt, när man väl har kommit i är det inte så kallt.
Det tar oss tio minuter att komma över till andra sidan.Nu när vi går upp är det kallt.
- Vad ska vi göra nu? Frågar jag.Sev rycker på axlarna.I samma ögonblick står en jätte framför oss,
en jätte med en massa hår och vildvuxet skägg.
- Vilka é ni? Frågar han och plirar mot oss med sina skalbaggsögon.
- Vi är James Potter och Severus Snape, säger jag.
- Förstaåringarna som ramlade av tåget? Frågar jätten.Jag nickar.
- Kom med här då, jag heter Hagrid säger jätten.Han tar med oss in i slottet.Jag stirrar på Sev,
han måste vara väldigt duktig på att trolla, för hans klädnad är inte trasig längre, och han är inte blöt,
han har bara ett djupt jack i pannan kvar.Hagrid knackar på en dörr.En svarthårig häxa öppnar.
- Tack, Hagrid, säger hon.Hon drar in oss i ett rum, där alla andra förstaårselever står.
- Er vill jag prata med sedan, säger hon.Sedan börjar hon förklara om de fem elevhemmen.

Tillbaka
Fanfictionsidan
Nästa kapitel


© Johanna Åberg
Vill du ta material så maila