|
|
|
1. Ettan uppfördes på
1790-talet som kontor och bostad för varvsbyggmästaren och kallades därför även
Byggmästaregården. Huset gjordes om till bostad för badgäster på 1820-talet. Verandan
- ett måste på sommarhus i slutet av 1800-talet - har tillkommit senare.
|
|
2. Den rödfärgade Tvåan byggdes
för samma ändamål som Ettan omkring 1830. Tillbaka
|
|
3. Bikupan alldeles invid Tvåan men före denna,
fanns redan 1806. Den var från början i två våningar men byggdes på med en tredje
när ombyggnad till badgästlägenheter skedde på 1820-talet. Den lilla lövsågage
förstukvisten är ett ännu senare tillägg.Tillbaka
|
|
4. Snäckan var ursprungligen vitmålad och belägen
alldeles intill vattnet. (Kajen byggdes 1894). Huset var från början en enkel bod som
flyttades hit på 1830-talet och byggdes om till badgästbostad. Lägg märke till den
nätta tandsnittsfrisen under takfoten - ett populärt klassicistiskt element i
arkitekturen under 1800-talet.Tillbaka
|
|
5. Slottet är den mest påkostade av
varvsbyggnaderna och innehåller rymligare lägenheter. I ett par rum finns ostindiska
tapeter bevarade. Slottet uppfördes omkring 1830.Tillbaka
|
| 6. Brunnssalong och
restaurant. Här finns den ursprungliga surbrunnen vars två
källflöden samlades upp i en tunna som senare byggdes över med ett enkelt tak. Detta
tidiga brunnshus ersattes 1793 av ett mer påkostat. När Gustafsberg blev populärt som
brunns- och badort kompletterades brunnssalongen med matsal och kök. Flera om- och
tillbyggnader har skett, den senaste större år 1891.Tillbaka
|
|
| 7. Den sexkantiga musikpaviljongen,
i stil överensstämmande med restaurantbyggnaden, uppfördes 1885 på initiativ av
dåvarande källarmästaren Paul Cramer.Tillbaka
|
|
|
8. De tre paviljongerna strax bakom brunns- och restaurantkomplexet i kanten av
parkområdet består av små kvadratiska likformiga byggnader med stora sexdelade
fönster. Paviljongerna vänder gavlarna, med ingångsdörr och halvmåneformat fönster i
röstena, mot parken. Den högra uppfördes 1831 för biljard. Mittpaviljongen är idag
"hälsokälla" genom att en ledning dragits från brunnssalongen. Den mellersta
paviljongen är något större än de övriga. Denna och den till vänster liggande fanns
före 1831 men funktionen är inte känd.Tillbaka
|
|
9. Stora varmbadhuset består
av två vinkelställda huskroppar, en äldre och en yngre. Den flygel som ligger
vinkelrätt mot stranden är den äldre, uppförd 1814. Badhuset uppfördes efter
ritningar av den kände arkitekten Gjörwell och placerades på plintar som djärvt sköt
ut i vattnet. Den yngre flygeln byggdes 1872-73 för bland annat kallvattensbad. Ett nytt
pannrum med den höga skorstenen byggdes samtidigt. Varmbadhuset är exteriört mycket
välbevarat. Interiört finns ett "museirum" med badkar från den äldsta tiden
som, liksom vindsvåningens uppvärmnings- och duschanläggningar, bevarats. För övrigt
är insidan moderniserad efter en ombyggnad till vandrarhem i början av 1980-talet.Tillbaka
|
| 10. Lilla varmbadhuset eller Sjöstugan
byggdes liksom den stora 1814 och fungerade som fattigbadhus och som komplement till
det större. Det är en anspråkslös rödfärgad byggnad påminnande om samtidens
boningshus på landet. År 1872 byggdes badhuset om till bostäder. Affärstillbyggnaden
på gaveln har tillkommit på 1900-talet.Tillbaka
|
