Nuvarande Tjeckien ( Böhmen och Mähren ) tilhörde de områden som kelterna innehade. Böhmen är uppkallad efter en av deras stammar, bojerna.

Kelterna undanträngdes av Germanska folk

( Markomannerna ). De vandrade sedan väster och söder ut.

500 talet Invandrade den nuvarande slaviska befolkningen. Sägnen berättar att stammen under ledning av hövdingen Ceck, gick upp på toppen av berget Rip och såg ett väl skyddat land med gröna skogar och fruktbara ängar. Stammen slog sig ned i området runt det nuvarande Prag.

Böhmiska furstendömet härskade över området.

800 talet Kristendomen vinner insteg i Mähren och Böhmen, det är slavernas stora apostel Methodius som omvänt befolkningen.

900 talet Starkt tyskt inflytande i synnerhet inom kyrkan.

1100 talet Adelns makt växte.

1100 - 1200 talet Stark tysk invandring.

- Tillskansade sig många privilegier.

- Införde sitt hemlands stadsrättigheter

och borgarfrihet.

Ottokar ( 1253--1278 ) som var en av Böhmens mest framstående härskare, bemäktigade sig ärkehertigdömet Österrike och Steiermark.

I slutet av 1200-talet var Bhömen i krig med Ungrarna och polen, riket utvidgades till att omfatta nästan hela det nuvarande Österrike.

De tyska furstarna valde en kejsare som gjorde anspråk på länsherraväldet över största delen av den Böhmiska konungens besittningar. Nederlag i kriget gjorde att Ottokar tvingades överlämna hela sitt rike med undantag av Böhmen och Mähren till Habsburgarna.

Kort därpå föll Ottokar i ett nytt slag ( 1278 )

1300 talet 1306 utdog släkten Przemysl på manssidan och Böhmarna valde en son till den tyske kejsaren till konung

( Johan ), därmed slutet på det Böhmiska furstendömet som härskat sedan den slaviska invandringen.

Johan tillbringade sin regeringstid på slagfälten och hade innan han föll (1346) erövrat Schlesien och Eger området för sitt rike

Karl I "tysk Kejsare karl Iv" 1346 - 1378.

- var en av Bhömens största konungar.

- upprättade ett eget böhmiskt ärkebiskopsdöme

- valde Prag till residensstad

- smyckade Prag med en rad byggnader som ännu i

dag är dess stolthet.

- grundade mellaneuropas första universitet 1348.

- han gjorde allt för att befrämja studiet av det tjeckiska språket, varför också litteraturen på modersmålet under hans regering hade en kraftig blomstringsperiod.

1400 talet Den tjeckiska adeln och det tjeckiska prästerskapet gjorde resning mot tyskarnas stigande inflytande.

Det följdes av en kyrklig reform ledd av Johan Hus, som predikade de tankar John Wiclifs uttalat i England.

Det var ett missnöje mot missbruken inom den romerska kyrkan, i synnerhet mot dess penningbegär, som gjorde sig gällande vid tillsättande av ämbeten och i fråga om avlatsförsäljningen.

Johan Hus Utöver kampen mot kyrkan arbetade Johan Hus också på att befria det tjeckiska folket från tyskarnas andliga tvångsvälde.

Johan hus´ uppträdande mot den romerska kyrkan förskaf-fade honom först bannlysning, och därpå instämdes han 1415 till kyrkoförsamlingen i Konstanz ( på befallning av påven ). Han hade fått ett löfte om lejd, men det bröts och han dömdes till att brännas på bål för sina kätterska åsikter

Denna trolöshet uppväckte den våldsammaste harm hos hela det tjeckiska folket, som reste sig till försvar för sin religiösa frihet. Man krävde att lekmännen skulle få använda både bröd och vin vid nattvarden.

Emellertid hade konung Venceslaus ( son till Karl I ) dött utan arvingar ( 1419 ) och efterträdes av sin broder, Kejsare Sigismund ( ansvarig för sveket till Johan Hus ), som också var konung av Ungern, men tjeckerna ville icke erkänna denne, och då påven därpå predikade korståg emot dem, började de berömda husit-krigen.

Husit-krigen Tjeckerna med Johan Zizka som anförare stred mycket tappert och förde striderna över till fiendernas länder och nådde ända fram till Östersjön.

Husiterna segrade och fred slöts 1433, genom vilken husiterna fick största delen av sina krav uppfyllda, både med hänsyn till religiös och nationell frihet.

Fyra år därefter dog Sigismund och en böhmisk adelsman, Georg Podiebrad, blev regent för den minderårige Ladislaus Posthumus ( sigismunds dotterson ) och sedan efter dennes död 1457 som enhälligt vald konung.

Eftersom han var en husiterkung väckte han påvens vrede och krig bröt ut mot tyskland och ungern, som varade till Georgs död 1471.

Han var Böhmens ende husiterkonung och dess förste infödde konung, sedan Przemyslsläkten 1306 utdött, och näst efter Karl I är han den härskare som alltid stått tjeckernas hjärta närmast.

Efter Georgs död valde böhmarna Ladislaus Jagiello "son till konungen av Polen" som härskare, som senare även valdes till konung av Ungern.

Livegenskapen infördes i Bhömen 1487 under hans regering, han var en svag härskare.

1500-talet Ladislaus dog 1516 och hans son Ludvig övertog hans bägge troner. Denne kom snart i krig med turkarna och föll i det ödesdigra slaget vid Mohacz 29 aug 1526.

Ärkehertig Ferdinand av österrike, som var gift med den unge konungens syster Anna, gjorde anspråk på Böhmens tron. Han valdes till konung den 23 Oktober 1526 och från denna tid var det ständigt medlemmar av släkten Habsburg, som regerade i Böhmen ( inkl Mähren och Schlesien ).

-Landet ödelagt efter Husiter-krigen.

-Adeln hade makten och använde den till att söka inskränka borgarnas rättigheter och förtrycka bönderna.

-Stridigheter mellan den katolska regeringsmakten och protestantismens anhängare i Böhmen.

1600-talet 1609 utfärdades det berömda >majestätsbrevet>, som tillfredsställde alla de böhmiska protestanternas berättigade krav, men dess tolkning gav snart anledning till strid och de protestantiska ledarna höjde upprorsfanan 1617. Ett bidragande skäl till det var att tronarvingen Ferdinand av Steiermark var känd som en fanatisk katolik.

Den 23 maj 1618 drog upprorsmännen till slottet i Prag, för att framföra sina klagomål för konungens rådgivare.

Det slutade med att kastade de båda mest inflytelserika rådsherrarna och rådssekreteraren ut genom fönstren och ned i vallgraven omkring slottet. Startskottet till trettiåriga kriget gick av stapeln med denna händelse.

Trettiåriga kriget En provisorisk regering valde kurfurst Fredrik av Pfalz som konung, samlade en här och började krig mot Österrike ( drottning Elisabet var dotter till Konung Jakob I av England ). Kröningen ägde rum i Prag 1619.

Den 8 nov 1620 led den böhmiska hären ett fullständigt nederlag vid Vita berget i närheten av Prag.

- Böhmens namn blev struket ur listan över självständiga länder och var nu en del av Österrike ( 298 år ).

- 1627 genomfördes kejserligt envälde och berövade tjeckerna alla deras gamla hävdvunna rättigheter.

- Protestantismen förbjöds i böhmen.

- 300 000 tjecker utvandrade.

- Ledarna för den nationella och religiösa resningen avrättades.

- Den infödda adelns gods och egendom konfiskerades.

- En främmande adel av tyskar, spanjorer, valloner och italienare, tog landet i besittning.

- Befolkningen tvingades genom fruktansvärda förföljelser att övergå till katolicismen.

- Det tyska språket infördes i administrationen, i skolorna och vid domstolarna.

- Tjeckiska böcker och manuskript tillintetgjordes.

- Landet led starkt under det 30-åriga kriget som pågick till 1648.

1700-talet Tyska blir Böhmens officiella språk 1749.

Under kejsarinan Maria Theresia (1740 - 1780) blomstrade näringslivet, flera borgar och slott bygdes om, bl a borgen i Prag.

1781 upphävs livegenskapen och religionsfrihet garanteras i Böhmen av Kejsar Josef II, även de förbjudna böckerna fick användas och en skolreform som gjorde det möjligt att använda det tjeckiska folkspråket.

Han spred även borgarskapets rättigheter till lägre samhällsklasser och avskaffade många munkordnar. Enbart i Prag stängdes 22 kloster och 43 kyrkor.

På grund av det här så väcktes en nationell förnyelse.

1800-talet Ett socialt, ekonomiskt och kulturellt uppsving. Böhmen-Mähren blev den mest industrialiserade delen av det habsburgska riket.

En stark slavisk nationaliströrelse växte fram och 1848 blev det uppror i Prag, de tänkte sig den gången en habsburgsk förbundsstat under ledning av de slaviska folken, detta misslyckades.

Två gånger under 1800-talet var Böhmen och mähren slagfält för Europas stora uppgörelser. Napoleon segrade över härar från Ryssland och Österrike-Ungern 1805.

År 1866 stod det avgörande slaget i kriget mellan Preussen och Österrike.

Nationalismen växte sig allt starkare mot slutet av seklet. Först och främst genom byggandet av Nationalteatern och Nationalmuseet i Prag, som stod färdiga 1883 och 1890.

1900-talet På grund av allmän rösträtt i samtliga Österrikiska länder (1907) och tjeckernas kraftiga folkökning samt deras kunskap om bägge språken gjorde att de äntligen fick politiskt övertag. Tyngdpunkten låg inte längre hos adeln utan hos de tjeckiska borgar- och bondestånden, samtidigt som de knöt förbindelser med de andra slaviska folken i riket.

Världskriget Nu fick tjeckerna chansen att förverkliga sina planer. Efter krigsutbrottet for Thomas G Masaryk utomlands för att arbeta för sitts folks frigörelse.

Han insåg hur viktigt det var med en egen krigsmakt för att visa omvärlden det tjeckiska folkets nationella önskemål.

Under första världskriget tvingades tjeckerna och slovakerna att kämpa på tyskarnas sida.

Krigsmakten kom att bestå av frivilliga tjecker utomlands och av tjeckiska krigsfångar som hade överlämnat sig själva till Ryssland vid krigsutbrottet.

Masaryk reste själv till Ryssland för att organisera skarorna som hamnade i strid mot tyskarna och bolsjevikerna.

Tjeckerna bevarade Sibirien åt de allierade och hindrade tyskarna från att komma åt livsmedlen och råvarorna samt de Tyska och Österrikiska soldaterna i fånglägren.

Denna insats ledde till att de allierade erkände tjeckerna som allierad nation 1918.

Vid centralmakternas nederlag föll det Habsburgska herraväldet sönder och en nationell regering bildades i Prag den 28 okt 1918. Masaryk blir president.