När man ska förklara bakgrunden till varför jag just har valt det här området, ungdomarnas ökande drogproblematik i samhället, vägs olika tankegångar in.

Jag har lite av samma bakgrund i uppväxten, splittrade familjer och brist på tillit och kärlek under uppväxttiden som många av dem som hamnar snett i samhället.

Intresset av att i framtiden jobba med ungdomar som har det trassligt eller har haft det trassligt under sin barndom känns som ett bra mål, just för mig "nu". Meningen med undersökning är att få lite mera kännedom om problemet, mer än det vi har läst under utbildningen.

Jag har arbetat med lite olika jobb innan jag sökte till fritidsledarutbildningen på Mellansels Folkhögskola. Under många år har jag jobbat med människor i olika grupper och jag har känt att det har varit mitt område.

Jag har lärt mig väldigt mycket i idrottsrörelsen under alla år jag har varit verksam, hur olika människor fungerar och hur man får ändra sina egna värderingar och mål.

Mina föräldrar har ett förflutet som ledare, och även utbildningsverksamhet av ledare. Själv fick jag min första ledarutbildning när jag var 12 år. Under den tiden var ledarskapet påtvingat, det kändes inte som ett ledarskap, med den kunskap och utbildning jag har idag.

Min bakgrund till det här ämnesområdet är att sommaren innan jag blev 3 år, placerade Örebro stad mig på ett fosterhem ute på landsbygden i Värmland, hos en mycket fin familj. De hade sex egna barn varav en pojke ( Roland ) var fem år äldre än jag och den enda som bodde kvar hemma av deras biologiska barn. Där har jag fått en trygg och lugn uppväxt och känt mig som ett barn i familjen. Jag tyckte att det var mina fosterföräldrar som var "Mamma och Pappa" och ville inte veta av min biologiska mor, när hon hälsade på. Min biologiska far träffade jag första gången så sent som för 3-4 år sedan. När jag blev myndig tog jag mina fosterföräldrars släktnamn och jag känner mig fortfarande som en medlem i den familjen. Mina biologiska föräldrars problem känner jag inte till allt om, men jag vet att min far är alkoholist och att min mor har sex barn, med fem olika fäder och har blivit fråntagen alla barnen.

Utöver min personliga inblandning så har jag arbetat som behandlingsassistent på ett LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) sommaren 1993. Eleverna som var intagna på LVM-hemmet kom från "plattan i Stockholm" (Sergelstorg) och de flesta var heroin och/eller amfetamin missbrukare.

Vi har gjort en undersökning bland Bredbyns och Själevads niondeklasser för att se om det finns ett samband mellan familjeförhållande, boendemiljö och på ungdomarnas drogintag.

Vi genomförde undersökningen med målsättningen att nå ut till både glesbygdselever och tätortselever.

Vi har läst och sammanfattat några böcker som handlar om orsaker till socialt avvikande beteende.

-bor med ensam mor.

-bor tillsammans med en styvförälder.

-har dålig relation till föräldrarna.

-har ingen att vända sig till med problem.

-har många syskon.

-har äldre syskon.

-konfronteras med droger i hemmet.

-bor i tätort.

-trivs inte i skolan.

-höja debutåldern för alkohol.

-alla ungdomar har någon att gå till med sina problem.

-båda föräldrarna har en bra relation till sina barn.

-föräldrarna bryr sig om vad barnen gör och vart de är.

-föräldrarna inte använder droger i hemmet.

-familjer med många barn bryr sig om alla barnen.

-hälften av alla elever har varit berusade.

-fler tjejer än killar använder droger.

-det är ingen skillnad på droganvändandet om barnet har en tid att passa eller inte.

-ungdomarna helst umgås med kompisar och vänner på fritiden.

-alla som valt idrott som första alternativ till vad de helst gör på fritiden, har förtroende för någon annan utöver föräldrarna.

-de som oftare är hemma använder mindre droger.

-det är mycket starkt samband mellan användandet av tobak och användandet av droger.

-22% av ungdomarna använder droger varje månad i kombination med att de nästan alltid blir berusade/fulla.

-de som har tidig drogdebut drogar oftare.

Kap SIDA

Förord 2

1.1 Bakgrund 5

1.2 Problem 5

1.3 Syfte 5

1.4 Metod 5

1.5 Avgränsningar och kommentarer

till genomförandet 5

2. Teorier och forskningsresultat 6

2.1 Medicinskt biologiska orsaker 6

2.2 Psykologiska orsaker 7

2.4 Sociologiska orsaker 11

2.5 Socialekologiska Orsaker 13

3. Socialpedagogiska utgångspunkter 14

3.1 Psykosocialt synsätt 14

3.2 Familjestorlek och relationer 15

3.3 Vägar till missbruk 15

3.4 Föräldrarollen 17

3.5 Vad kan man göra som förälder 18

4. Ungdomsundersökning i Ö-vik 19

5. Debatten i pressen 19

6. Resultatredovisning 21

7. Slutdiskussion 32

8. Litteraturförteckning 35

I dagens samhälle är problemet med droger och splittrade familjeförhållande en skrämmande verklighet för många ungdomar.

Vad är orsaken till att ungdomar i tidig ålder börjar använda droger?

Undersöka om det finns samband mellan boendemiljö, familjeförhållande och ungdomars drogintag.

En enkätundersökning bland samtliga niondeklasser på Bredbyskolan och Själevadskolan.

Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökningen bland elever i årskurs nio. Vi valde en glesbygdsskola och en tätortsskola i Örnsköldsviks kommun. Tanken var att besöka klasserna och genomföra undersökningen. Vi fick förhinder att själva delta vid genomförandet av undersökningen vid Själevadsskolan. Vi hade god hjälp av kuratorn Sojle Norberg och vill härmed tacka henne för samarbetsviljan. Vi vill klargöra fråga 12. Resultatet kan vara missvisande på grund av att många har kryssat flera alternativ. Vi valde konsekvent skolan som nummer ett. Totalt blev det 117 st. enkätsvar.

Enligt medicinskt biologiska teorin finns det tre orsaker till en social avvikelse. Det första är att det är genetiskt, det följer med arvsanlagen och den enda behandling man kan använda är genmanipulation.

Det andra är skador som behandlas med psykokirurgi eller lobotomi och det tredje är metabolismrubbningar som behandlas med psykofarmaka.

Om man verkligen tror att det är genom arvsanlagen människan blir socialt oanpassad, så kan man tänka sig en framtid där man måste genomgå tester och eventuellt genmanipulationer för att få tillstånd att skaffa barn.

Själv tror jag (Jan) inte att de genetiska orsakerna är den avgörande faktorn, men att dessa i kombination med andra orsaker gör att trappsteget till att ta till socialt oanpassade reaktioner är lägre.

- Inlärnings teorier ( beteendeterapi ).

- Dynamiska teorier ( insiktsterapier ).

- Jag psykologiska teorier ( jag stödjande terapi ).

Enligt den psykologiska teorin är det egenskaperna, intelligensen och personligheten hos människan som är den felande faktorn till ett socialt avvikande beteende.

Det yttrar sig som störd personlighetsutveckling.

Jagstörningar, som gör att de har en bristfällig förmåga att uppfatta och bedöma verkligheten.

Svårigheter att kontrollera sina impulser. Tanke och handling blir ett.

Svårigheter att identifiera sig med andra människor.

Dessa ungdomar saknar förmåga till inlevelse och kan därför skada andra människor utan att förstå att de skadar någon.

Förklaringen till dessa störningar ligger enligt forskarna i en tidig psykisk felutveckling. De psykiskt störda ungdomarna har inte utvecklat ett verklighetsanpassat jag, som kan länka in driftimpulserna på ett socialt godtagbart sätt.

Jag (Jan) har lärt mig att missbrukare har en psykisk störning som kallas för borderline, som har uppkommit p.g.a. brister under symbiosfasen samt differentieringsfasen ( 6 veckor - 10 månader ), då grundtryggheten och tilliten grundas, objektrelationsteorin.

De är gränsmänniskor ( frisk / sjuk ) som pendlar mellan neuros och psykos. Splittingfunktion som yttrar sig i att man kan skilja på gott och ont, men kan inte ta in båda samtidigt, ser allt i svart eller vitt.

Notoriska bråkmakare, ständiga konflikter och ser inget problem med att tycka olika.

De är omnipotenta, vill styra och ställa.

Idealisera person som har något man vill ha.

Relationer för att tillfredställa egna behov

Agera ut konflikten på omgivningen

personalen blir ovänner / personalen spelas ut.

Det krävs ramar som är lika.

Rutiner, strukturerad målsättning och samma grundsyn på personalen för att skapa trygghet och tillit.

socialt avvikande beteende förklaras av orsaker på gruppnivå. Det är andra människors handlande som är orsaken till att en människa blir en social avvikare.

-konflikter inom gruppen ( familjeterapier )

-social inlärning ( ny inlärning )

Med den socialpsykologiska aspekten på familjen menas karaktären på relationen mellan föräldrarna och barnet.

Det är fråga om föräldrarnas relation till barnet, föräldrarnas kontroll av barnet och föräldrarnas sätt att allmänt förhålla sig till barnet

( uppfostringsmönstret ).

Känslomässig relation

En grundläggande förutsättning för en "lyckad" socialisation i familjen är att föräldrarna har en god känslomässig relation till barnet. Relationen måste präglas av värme, det innebär bl.a. att föräldrarna är lyhörda för barnens behov och önskemål i frågor som berör barnet och familjen.

Kontroll av barnet

Föräldrarnas kontroll av barnets beteende är grundläggande för att barnet ska kunna lära sig de regler och normer som råder i samhället. Föräldrarnas övervakning är en viktig förutsättning för att barnet ska bli självkontrollerande och utveckla en intern kontroll. Föräldrarnas insyn i vad de gör, var de håller hus och vem eller vilka de är tillsammans med, samt krav föräldrarna ställer på sina barn är viktiga bitar för att barnen skall förstå vilka regler och normer som gäller i samhället.

En kompletterande socialpsykologiskt perspektiv ger den så kallade stämplingsteorin. Ett grundläggande socialpsykologiskt antagande är att vi genom att leva med andra människor, möta motstånd, kärlek och umgås med andra genom språket får en identitet eller självbild. Vi tolkar hur andra människor ser oss och upplever oss. Följden blir att vi söker kontakt med dem som värderar oss positivt. Detta teoribygge kallas för symbolisk interaktionism och kan användas som förståelse för avvikande beteende. Avvikaridentitet skapas i samspel med andra, som tillskriver någon en avvikarroll. Den negativa kariärsstegen startar.

Uppfostringsmönster

"Familj uppväxt och brott" förklarar socialt avvikande beteende som resultat av föräldrarnas uppfostran, med ett uppfostringsmönster.

-stark kontroll i kombination med hänsyn till barnets behov och önskemål kallas auktoritativt förhållningssätt till barnet. Det är det auktoritativa mönstret som anses vara den ideala relationen mellan föräldrar och barn.

-stark kontroll av barnet kombinerad med liten eller ingen hänsyn till barnets behov och önskningar är en beskrivning av en auktoritär relation till barnet. Auktoritärt föräldrabeteende kan i sina mest extrema former betecknas som misshandel av barn.

-föräldrar anses vara eftergivna i sin uppfostran när de utövar en svag kontroll av barnet samtidigt som de har en påtagligt hänsynsfull hållning till barnets behov och önskemål.

-svag kontroll av barnet i förening med bristande intresse att tillmötesgå barnets behov innebär att föräldrarna försummar barnet.

Uppfostringsmetoder som motverkar barns antisociala beteende karaktäriseras av:

* Att föräldrarna klart kan ange för barnet vilka beteenden som inte är önskvärda.

* Att föräldrarna är konsekventa i sina relationer när de oönskade beteendena uppträder.

* Att reaktionerna inte är alltför stränga eller hårda.

"Barnen i vuxensamhället" förklarar avvikande beteende orsakad av föräldrarnas uppfostran med en uppfostringsideologi.

Mild men fast uppfostran. Föräldrarna är konsekventa och ställer rimliga krav på barnet, som sällan bestraffas fysiskt. Man talar med barnet och ger förklaringar.

Sträng uppfostran. Föräldrarna är konsekventa men överträdelser bestraffas hårt.

Slapp uppfostran. Föräldrarna visar ett inkonsekvent mönster från föräldrarnas sida. Föräldrarna är likgiltiga i sina reaktioner mot barnet.

Lynnig uppfostran. Innebär ett mycket inkonsekvent reaktionsmönster från föräldrarnas sida. Kraven är låga men reaktioner på överträdelser är mycket starka.

Resultat från forskningsundersökningar visar att slapp och lynnig uppfostran främjar kriminalitet, medan både mild och sträng uppfostran hämmar kriminellt beteende.

Varför blir en del av oss slappa och lynniga fostrare ?

Svaret är att det är oftast föräldrar, som har dåliga bostäder, dålig ekonomi, låg kulturell standard och som har varit i klammeri med rättvisan.

Man kan dra slutsatsen att med det sociala arvet följer också ett psykologiskt arv.

Ungdomar med dålig social och känslomässig kontakt med sina föräldrar har relativt ofta begått något brott. Ungdomar med nära kontakt med sina föräldrar har relativt sällan gjort det.

Ungdomar vars föräldrar reagerar med likgiltighet på antisocialt beteende har relativt ofta begått brott.

Ungdomar vars föräldrar reagerar med starka känslor

(vrede) har i mindre utsträckning begått brott.

Bristande tillsyn bidrar till ungdomars brottsbenägenhet.

Hemma om kvällarna ( hemorientering )

Ungdomar som inte har tider att passa om kvällarna och ungdomar som oftast är ute om kvällarna har oftare begått någon brottslig handling. Ungdomar som kommer hem tidigt om kvällarna, och som oftast är hemma om kvällarna, har i regel färre tillfällen att begå brott.

Analyser där hänsyn tas till flera variabler samtidigt.

Det är inte familjens sociala bakgrund och struktur som direkt avgör om ungdomar blir brottsliga eller inte, utan snarare kvalitén i relationen mellan familjemedlemmarna. I den utsträckning bakgrundsfaktorerna har en effekt på brottsligt beteende går den via relationen mellan föräldrarna och ungdomarna.

Resultaten understryker hur viktigt det är att föräldrarna bryr sig om vad ungdomarna gör när de är ute med sina kamrater, var de håller hus samt vem eller vilka de är tillsammans med ( monitoring ).

Förklaringsgrund till avvikande beteende är samhälleliga motsättningar och konflikter ( klasskonflikter ).

Behandling är samhällsförändringar för att motverka t.ex. ungdomsarbetslöshet och brister i utbildning.

Det finns forskningsresultat som visar att sannolikheten för att någon skall bli alkoholmissbrukare ökar om föräldrarna missbrukat alkohol. På samma sätt är framtidsutsikterna för barn till narkotikaberoende föräldrar dåliga. Barnen kommer troligen att "ärva" föräldrarnas "problematiska" sociala situation. Vi ärver med andra ord inte bara, t ex ögonfärg eller form på näsan. Några ärver också fattigdom och svåra sociala förhållanden. Detta är ett socialt arv. Det är ingenting som är genetiskt betingat, vi kan inte påverka det genetiska arvet. Den kromosomuppsättning vi föds med bestämmer ramarna för det sociala arvets genomslagskraft. Det är möjligt att påverka det sociala arvet, men en undersökning av Gustav Jonsson visar hur svårt det är att bryta det sociala arvet.

Gustav Jonssons undersökning 1973 av 222 Stockholmspojkar och 100 Skåpojkar (barnby i Stockholm) visar följande.

- Endast 16% av Skåpojkarna var hyggligt socialt anpassade, medan mer än hälften hade uppenbara sociala problem, vid 18 - 20 års ålder.

- 67% av Skåpojkarna har klarat sin anpassning dåligt efter 21 års åldern. Motsvarande procenttal för normalgruppen var drygt 10%.

- Av Skåpojkarna klarade sig 18% utan anmärkning medan motsvarande siffra i normalgruppen var nära 75%.

- Det sociala arvet var tungt att bära för Skåpojkarna.

I en uppföljningsstudie 10 år senare kan man klart utläsa att Skåpojkarna knappast kan sägas ha gjort några sociala framsteg. Vi kan lägga märke till de avsevärda skillnaderna i självmordsfrekvensen, 6,7% för Skåpojkarna mot 1,4% för Stockholmspojkarna.

Personligen är jag (Jan) ett exempel på ett lyckat sätt att bryta det sociala arvet. Från knappt tre års ålder har jag växt upp i ett fosterhem och därmed undvikit att gå i mina biologiska föräldrars fotspår.

Den allmänna uppfattningen är att det råder ett starkt negativt samband mellan socialgruppstillhörighet och brottslighet bland ungdomar, som innebär att ungdomar från arbetarklassen skulle vara mer brottsbenägna än ungdomar från medelklassen. De studier som mätt brottsligheten på grundval av registrerade brott har fått fram signifikanta (karakteristiska) skillnader mellan socialgrupper, medan de undersökningar som varit baserade på självdeklarerad brottslighet inte fått fram några markanta socialgruppsskillnader.

I s k multivariata analyser (analyser där hänsyn tas till flera variabler samtidigt), där både bakgrundsvariabler och socialisationsvariabler ingått, har man funnit att familjens socioekonomiska status inte påverkar ungdomars brottsliga beteende direkt utan att effekten snarare går via socialisationsvariablerna. Således påverkar socioekonomisk status relationerna inom familjen som i sin tur direkt påverkar ungdomarnas brottsliga beteende.

Undersökningar har genomgående visat att det råder samband mellan familjestorlek och ungdomars brottsbenägenhet. Ju större familjen är desto större är risken att ungdomar begår brottsliga handlingar. Detta förklaras med att den sociala kontrollen blir försvagad i stora familjer.

I motsats till litteraturen finner man här att flickorna i stora familjer är mindre brottsbenägna än flickorna i små familjer. När det gäller allvarligare brott visar forskningsresultatet inga motsatser utan ungdomar i stora familjer har en större tendens att begå våldshandlingar än ungdomar i små familjer.

Ungdomar som bor i splittrade familjer har en högre brottsbenägenhet än ungdomar i fullständiga familjer. Sambandet är mest uttalat för allvarliga tillgreppsbrott bland pojkar. Även om forsknings resultaten visar negativa resultat av splittrade familjer, så kan en ständig konflikt mellan "icke splittrade" föräldrar vara ännu mera skadligt för barnen än att i lugn och ro leva med bara den ena föräldern.

Pojkar med åtminstone en förälder som är född i utlandet har oftare gjort sig skyldiga till våldshandlingar än pojkar med enbart svenska föräldrar. Det skiljer inte nämnvärt vad gäller övriga brottsformer.

Pojkar som själva är födda i utlandet har oftare gjort sig skyldiga till både våldshandlingar och allvarligare tillgreppsbrott än pojkar som är födda i Sverige. I övrigt finns ingen större skillnad mellan de båda grupperna. Härmed inte sagt att pojkar med invandrarbakgrund är särskilt våldsbenägna.

Flickor med invandrarbakgrund har generellt gjort sig skyldiga till brottsliga handlingar i mindre omfattning än svenska flickor.

Brottsligheten är större i städer än på landsbygden och tenderar att öka med stadens storlek.

De två vanligaste förklaringarna till den högre brottsligheten i städer är tillfällesstrukturen och den svagare sociala kontrollen.

Förutsättningarna för brottslighet hos ungdomar beror bl.a. på i vilken typ av område de bor på, vilka personer som bor där och vilka problem de har.

I olika boendemiljöer finns olika risk för ungdomar att komma i kontakt med brottslighet. Ju fler invånare i området som har sociala problem eller är brottsligt belastade, desto större är risken att ungdomarna i området ska komma i kontakt med avvikande beteenden och brottslighet.

Begreppet psykosocial har allt mer kommit till användning inom socialt arbete och tillämpad beteendevetenskap.

Begreppet förekommer i kombination med andra begrepp såsom psykosocial utveckling, psykosociala frågor och arbete.

Begreppets betydelse varierar mellan olika arbetsområden, men det gemensamma synes vara en strävan att sätta in psykiska utvecklingar och psykiska fenomen i ett socialt sammanhang.

Upphovet till begreppet psykosocial har tillskrivits psykoanalytikern Erik Homburger Eriksson och hans beskrivning av den sociala och kulturella omgivningens betydelse för individens personliga utveckling.

Han delar upp den mänskliga livscykeln i åtta olika perioder, eller kritiska faser som var och en kräver sin lösning av individens samspel med omgivningen. Den enskildes lösning av faserna kommer att prägla utformningen av dennes identitet under olika utvecklingsfaser från vaggan till graven. Socialt arbete måste utgå från människans dubbla verklighet, den yttre samhälliga och den inre personliga.

Människans utveckling sker genom ett samspel mellan arvs- och miljöfaktorer. Ärvda biologiska förutsättningar sätter gränser för människans utvecklingsmöjligheter. Människan formas inom dessa gränser genom fysisk och social miljö. Det psykosociala synsättet uppmärksammar främst hur människan formas av sin sociala omgivning.

Människans sociala omgivning utgörs dels av den sociala närmiljön och av samhällsstrukturen. Den sociala miljön är människor som man har direkta och varaktiga relationer till. Personens sociala närmiljö brukar benämnas det sociala nätverket. Samhällsstrukturen utgörs av de ägande- och maktförhållande, produktionens organisation och den kultur som kännetecknar det samhälle man bor i, som förorter och innerstad.

Handlar om relationerna mellan familjens storlek och socialekonomiska status. Familjer i överklassen har i jämförelse med familjer i arbetarklassen en mer harmonisk relation inom familjen och tillbringar mera tid tillsammans med varandra. Föräldrar i högre, övre medelklassen har högre ambitioner när det gäller barnets utbildning och är mera engagerade i barnets skolarbete.

Storleken av familjen och relationerna till barnet visar att i familjer med många medlemmar råder det mindre harmoni än i små familjer.

Föräldrarna i större familjer har mindre tid för varje enskilt barn.

Splittrade familjer tas oftast som en indikator på negativa förhållanden inom familjer. Det blir givetvis en komplicerad variabel att vara ensam förälder och samtidigt fungera som familjeförsörjare.

Hur barnet påverkas beror på omständigheterna kring separationen och på hur vårdnadshavarens sociala nätverk och arbetssituation är. Det har visat sig att ensamstående föräldrar tillbringar mindre tid tillsammans med sina barn än sammanboende föräldrar. Man är mindre kontrollerande i sina relationer till sina barn, de ger ett mindre känslomässigt stöd till barnen och deras skolarbete.

Några av de vanligaste teorierna om narkotikamissbruk och dess orsak som diskuterats i Sverige har uppmärksammat skillnader mellan olika typer av missbrukare och olika vägar till missbruk. Man skiljer mellan missbruk av epidemisk (gängmissbruk) typ och missbruk av terapeutisk (ensammissbruk) typ. Dessa två typer av missbruk representerar två olika tillstånd såväl beträffande uppkomstmekanismerna som psykosociala karaktäristiska inställningen till missbruket. Man skiljer även i sin psykodynamiska beskrivning av missbrukare mellan olika typer av missbruk, beroende på när under ett barns första levnadsår en psykisk störning grundlagts, som i tonåren kan ge en offentlig förklaring till missbruk.

Missbrukare skiljer sig åt när det gäller tidiga relationstörningar, neurotisk problematik grundlagd senare i barndomen, reaktiva tillstånd samt avsaknad av djupare psykologisk problematik.

I en studie av missbrukare har man med utgångspunkt från tankegångar av psykologen Jan Blomqvist, funnit psykologiska skillnader mellan uppväxtvillkor och social integration (samhällets sammanslutningar) hos följande fyra kategorier av missbrukare: Typ 1 till typ 4

Samhällets sammanslutningar

Hög Låg

Ordnade

Ej

ordnade

Dolda missbrukare har i allmänhet varit socialt integrerad under större delen av sitt liv och inte växt upp under villkor som skiljer sig från folk i största allmänhet. Ett missbruk i ensamhet och är känd av en liten grupp människor utanför familjen. Missbrukar främst läkemedel och har ett dolt alkoholmissbruk.

Missbrukare som har haft en hård och kraftfull uppfostran, ibland prestationsinriktad. Växt upp under villkor som inte skiljer sig från folk i mängden. Missbrukaren har ofta ett syskon som inte har missbruksproblem eller andra sociala problem. Missbrukaren börjar i tidig ålder med att experimentera med olika typer av rusningsmedel, som övergår till missbruk.

Missbrukare som har växt upp i splittrade familjer, där relationerna mellan barnet och den förälder som svarat för vårdnaden kännetecknas av påtagliga spänningar och konflikter. Föräldrarna har ofta psykiska eller sociala problem. Han är en hasch- och blandmissbrukare, är inåtvänd och lever i en fantasivärld.

Missbrukaren som är "sociala arvtagaren" eller det klassiska missbruksförloppet. Har växt upp i splittrade och resurssvaga familjer. Fosterhem och andra former av samhälleligt omhändertagande har varit vanligt för barnet. Föräldrarna har haft missbruksproblem eller andra psykosociala problem. Uppväxtvillkoren kännetecknas av likgiltighet eller hård brutal disciplin i kombination med starka prestationskrav. Missbrukaren har tidigt debuterat med narkotika.

Cirka en kvarts miljon barn har ensamstående föräldrar, och det motsvarar 14% av barnen i Sverige. Det är svårt för föräldrar och barn att hitta lösningar på de ibland allvarliga konflikter som uppstår i familjer. Konflikter som i längden kan leda till olika former av tvångsmässiga separationer mellan barn och föräldrar. I dessa fall träder samhället in och omhändertar barn för placering i foster-, eller familjehem.

Det är alltså barn som genom sitt sätt att leva, eller genom föräldrarnas oförmåga att uppfostra dem som omhändertas för samhällsvård. Det är bland dessa barn som vi hittar de allvarligaste sociala problemen. De har ofta växt upp under svåra sociala förhållanden. Föräldrarna är missbrukare själva eller har sådana allvarliga sociala störningar att de är oförmögna att fungera som fostrare.

En av förklaringarna till att vi har barn och ungdomar, som måste få stöd och hjälp av samhället för att klara sin uppväxt, har varit det ökande antalet skilsmässor i Sverige.

Föräldrarna bryr sig inte om var man har sina barn, bara hälften av föräldrarna undrar var deras barn är.

Bruket av alkoholhaltiga drycker förknippas ibland med kamrater. Det är ofta någon bland de äldre kamraterna som ger utrymme för det första tillfället att prova alkohol. Man skaffar ut lite öl och vin i samband med någon skolfest eller dans.

Idag ligger debutåldern för öl och vin runt 15-års ålder med en del undantag neråt i åldrarna. Att skjuta upp debutåldern mot myndighetsåldern skulle vara en stor vinst för samhället men framförallt för individen, alkoholen påverkar den växande hjärnan och nervsystemet på ett förrädiskt sätt.

Man har kunnat se att ungdomar gillar hemmalivet, man tillbringar en stor del av sin fria tid i sitt hem eller hos någon kompis. Man vet att vår boendestandard skiljer sig mellan människor om man tillhör olika sociala grupperingar. I det flesta samhällen kan man redan i byggnationen avläsa var folk med olika resurser bor. Säg mig var du bor, och jag ska säga dig vem du är, kan man skämtsamt förvränga ett gammalt ordspråk

Man kan ställas inför situationen att ens barn missbrukar. Det handlar om att upptäcka sitt barn och i vidare betydelse: Att lära oss mera om varandra och bygga upp en bra relation mellan varandra i familjen och därigenom förebygga missbruk. Som förälder har man en avgörande roll i kampen mot missbruk och alla behöver lära sig att bli bättre i den rollen. Det finns inte någon färdig paketlösning hur man löser ett problem, utan grundkunskaper som tips och inspiration får vara en plattform.

Det är oftast mamman som upptäcker missbruket, pappan har en benägenhet att bagatellisera missbruket när det upptäcks i familjen. Missbruket sliter gradvis på hela familjen, man ältar självanklagelser och känner skam inför andra. Familjen präglas av en ständig oro, med gräl och bråk.

Söker man inte hjälp är risken väldigt stor att familjen antingen splittras eller lever vidare och fastnar i plågsamma kriser. Förnekelse av de tidiga drogproblemen kan bli ett problem i sig, man sätter gärna upp skygglappar när det gäller någonting så hotande som missbruk hos våra barn.

Många föräldrar tror att tonåringarna lyssnar mera på kompisarna än föräldrarna, och att de struntar i vad vuxna säger och att det därför är lönlöst att förbjuda alkoholdrickande. Ungdomarna utsätts för lockelser och farliga situationer som de måste klara av. De behöver stöd av sina föräldrar och vill också ha det.

Stockholmsundersökningens resultat av alkoholkonsumtionen hos ungdomarna vars föräldrar som ej bjuder barnet hemma resulterade att konsumtionen var mycket mindre än hos föräldrar som låter barnen smaka och som bjuder barnen på alkohol i hemmet.

Var tredje föreningslös ungdom dricker någon gång varje månad, det gör också var femte idrottsmedlem. Av dem som tillhör en nykterhetsförening är det sammanlagt 16% som dricker någon gång under året. Man har även kommit fram till att kamrattrycket också påverkar ungdomar i grupper.

En sammanställning av frågor: har du under året (1990) druckit vin, öl eller sprit så att du har känt dig berusad? Redan vid 13 års åldern har något mer än var tionde ungdom druckit sig berusad. Fördelningen mellan pojkar och flickor är i stort sett lika.

De som har varit berusade ökar konsumtionen ganska snabbt, 57 % av 15 åringarna har varit berusade någon gång under 1990, och 23 % av 15 åringarna dricker sig regelbundet berusade och hela 64 % som har varit berusade någon gång under 1990.

Att notera är att tre av fyra 17åringar, har hela 75 % har varit berusad under året, men skillnaden mellan könen ändras. Pojkarna är i majoritet med hela 82 % och flickorna bara 59 %.

Vid 17-års åldern är det lika många pojkar som flickor 76 % respektive 78 % som dricker sig regelbundet berusade.

Alkoholen kommer till 64 % från kamrater och drygt hälften har fått sprit eller blivit bjudna av föräldrarna eller ett äldre syskon.

Vi har korstabulerat fråga 18 ( om man använder öl klass 2 och 3, vin och sprit eller någon annan drog som hasch, narkotika, sniffning och doping ) mot alla andra frågor i undersökningen. Undersökningen har visat att eleverna på Själevadskolan använder i mycket större grad droger än vad Bredbyskolans elever gör. Undersökningen har visat att om man bor i stad eller tätort är droger mera vanligt. Skillnaden mellan skolorna är att Bredbyskolan ligger inte i tätort som Själevadskolan gör. Där har vi en förklaring till att Själevadskolans missbruk är mera påtagligt.

TJEJ 53%

KILLE 46%

Tabuleringskommentar: Flera tjejer än killar använder droger, 52% bland tjejerna medan det är 40% bland killarna.

77 ELLER TIDIGARE 3.4%

78 96.6%

79 ELLER SENARE 0%

Tabuleringskommentar: De äldre är inte värre på att använda droger än de yngre.

JA, BÅDE ÄLDRE OCH YNGRE 22.4%

JA, ETT YNGRE 23.3%

JA, FLERA YNGRE 22.4%

JA, ETT ÄLDRE 20.7%

JA, FLERA ÄLDRE 7.8%

NEJ 3.4%

Tabuleringskommentar: Andelen som använder droger är större bland de som bara har äldre syskon. Ett äldre 52% medan flera äldre 62%.

CENTRALA STADEN 3.4%

I UTKANTEN AV STADEN / FÖRORT 34.5%

CENTRALORT I GLESBYGD 12.9%

I EN BY 40.5%

UTE PÅ VISCHAN / I SKOGEN / ENSLIGT 8.6%

Tabuleringskommentar: De som bor i stad eller förort använder i högre grad droger än de som bor på landsort. 65% använder av de som bor i stad medan siffran för landsort är 36%.

HÖGHUS / HYRESHUS 3.4%

RADHUS 8.5%

VILLA 51.3%

HUS 36.8%

Tabuleringskommentar: Bland de som bor i radhus använder 60% droger, medan det är 50% bland de som bor i höghus/hyreshus och villa, och 37% för de som bor i hus.

VI ÄR HYRESGÄSTER 5.2%

VI HAR BETALAT INSATTS 3.4%

VI ÄGER SJÄLVA 91.4%

BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA 79.3%

MOR MED STYVFAR 9.5%

FAR MED STYVMOR 0.9%

ANNAT. ( Se fråga åtta ) 10.3%

Tabuleringskommentar: De som bor med båda föräldrarna använder i mindre utsträckning droger, än de som bor med styvförälder eller annat boendeförhållande.

ALTINERAR FAR OCH MOR 1.5%

ADOPTIV/FOSTERFÖRÄLDRAR 2.2%

ENSAM MOR 2.9%

ENSAM FAR 3.7%

EN NÄRA SLÄKTING 0.0%

SAMHÄLLSVÅRD OMHÄNDERTAGANDE 0.0%

Tabuleringskommentar: En ensam mamma klarar sämst att hålla barnen från droger, hela 75% använder droger medan siffran för ensam far är 60%.

MYCKET BRA 74.4%

GANSKA BRA 17.1%

BRA 8.5%

DÅLIGT 0.0%

MYCKET DÅLIGT 0.0%

Tabuleringskommentar: Av de som trivs mycket bra hemma är det 41% som använder droger, medan det för de andra sammanräknat är 64% som använder droger.

JA, BÅDE MED FAR OCH MOR 59.8%

JA, MEN MEST MED FAR 4.3%

JA, MEN MEST MED MOR 26.5%

BARA MED FAR 0.0%

BARA MED MOR 6.0%

NEJ 3.4%

Tabuleringskommentar: Av dem som kan prata med både mor och far är det hela 65% som inte använder droger. Det är viktigt att skapa en bra relation till sina barn så att man kan prata om allt.

JA 85%

NEJ 15%

Några av kommentarerna när man svarat ja: Kompisar, mormor, morfar, mostrar, tränaren, syskon, lärare, pojkvän, morbror, kusiner, släktingar, farmor, farfar och andra vuxna.

Tabuleringskommentar: Bland de som inte har någon att prata med är det hela 60% som använder droger medan det är 45 % av de som har någon att prata med som använder droger. För en ledare är det viktigt att skaffa förtroende och att skapa tillit gentemot ungdomarna, så att de får någon att kunna prata med.

KAMRATER FRÅN: SKOLAN 69.8%

SAMMA BOSTADSOMRÅDE / GRANNAR 8.6%

ANDRA KAMRATER 16.4%

FÖRENINGEN 2.6%

FRITIDSGÅRDEN 2.6%

HAR INGEN KAMRAT 0.0%

JA, JAG HAR EN TID ATT PASSA 29.9%

NEJ, MEN DE VILL VETA VART JAG ÄR 68.4%

NEJ, DE SKITER I VAD JAG GÖR 0.0%

JAG ÄR INTE UTE PÅ HELGERNA 1.7%

Tabuleringskommentar: Skillnaden om man har en tid att passa eller inte har ingen betydelse för användandet av droger bland ungdomarna, det motsäger de uppgifterna som redovisats i litteraturstudierna.

( värdera från ett och uppåt med en etta för det du helst gör en tvåa för det du näst helst gör osv.)

UMGÅS MED FAMILJEN 5.3%

UMGÅS MED KOMPISAR / VÄNNER 58.4%

LYSSNA PÅ MUSIK 1.8%

LÄSA / GÖRA LÄXOR 0.0%

SPELA DATASPEL / SE PÅ TV/VIDEO 3.5%

VARA UTE I NATUREN. ex fiska, jaga 16.8%

IDROTTA 4.4%

HOBBY / FÖRENINGS AKTIVITETER 5.3%

ANNAN FRITID 3.4%

EJ SVARAT 3.4%

Svaren som skrevs på annan fritid: Parken, fiske, köra moped, vara med hunden, brevvänner, bio, disco, sjunga, åka snowboard, spela musik, teater, sjunga i kör, fest, spela musik och resa.

Tabuleringskommentar: Att umgås med familjen, vara ute i naturen, spela dataspel/se på tv/video och idrotta är fyra fritidssysselsättningar som visar sig minska användandet av droger. Största antalet som missbrukar är de som umgås mycket med kompisar.

INGEN KVÄLL 1.7%

1 - 2 KVÄLLAR 25.2%

3 - 4 KVÄLLAR 47.8%

5 - 7 KVÄLLAR 25.2%

EJ SVARAT 3.4%

Tabuleringskommentar: De som är hemma större delen av veckans kvällar använder i mindre utsträckning droger än de som sällan är hemma, 5 - 7 kvällar 24%, 3 - 4 kvällar 44% och 1 -2 kvällar 72%. Försök att påverka ditt barn så att det är både roligt och nyttigt att vara hemma och umgås med familjen. Det är en varning om man har sitt barn ute mycket på kvällarna, då kan man själv gå ut och intressera sig för vad barnet gör.

JA, BÅDA 14.8%

JA, EN AV DEM 34.8%

NEJ 50.4%

EJ SVARAT 1.7%

Tabuleringskommentar: Barn till föräldrar som röker använder oftare droger, än barn till föräldrar som inte röker.

JA 13.9%

IBLAND. ( ex på helgen ) 12.3%

NEJ 73.9%

Tabuleringskommentar: Mycket starkt samband mellan användandet av tobak och användandet av droger. Försök att skjuta fram debutåldern för rökning och snusning, det kan vara en bra åtgärd för både kropp och hälsa.

NEJ 53.5%

JA, MEN BARA CA. EN GÅNG PER KVARTAL21.1%

JA, VARJE MÅNAD 25.4%

JA, VARJE VECKA 0.0%

ANVÄNDER INTE ALKOHOL ELLER DROGER 45.2%

ALDRIG 9.6%

INTE SÅ OFTA 9.6%

VAR ANNAN GÅNG 3.5%

NÄSTAN VARJE GÅNG 27,0%

VARJE GÅNG. ( fullt ös medvetslös ! )5.2%

EJ SVARAT 5.2%

Tabuleringskommentar: 22% använder droger varje månad i kombination med att de oftast

( nästan varje gång och varje gång ) blir berusad/full.

ANVÄNDER INTE BERUSNINGSMEDEL 49.6%

KOMPIS TRYCKET 0.9%

EFFEKTEN 29.6%

TUFFT 0.9%

GOTT 7.8%

FÖRÄLDRARNA GÖR DET 0.0%

ÄLDRE SYSKON GÖR DET 0.0%

ANNAT 11.3%

EJ SVARAT 1.7%

Svaren som skrevs på alternativet annat: - Det är roligt så klart. - Snus. - För att det är kul att härja lös med kompisar. - På högtider som midsommar och nyår. - Känner för det. - Nyfikenhet. - För att göra det tråkiga roligt. - Man har roligt. - Det blir så mycket roligare. - Man vill ha kul. - Roligt. - Roligt som fan. - Vet inte bara gör det.

HAR EJ VARIT BERUSAD 50.4%

12 ÅR ELLER TIDIGARE 1.7%

13 ÅR 16.2%

14 ÅR 17.1%

15 ÅR 14.5%

16 ÅR 0.0%

Tabuleringskommentar: Man använder droger oftare om man debuterar tidigt. Att skjuta upp debuten av droger några år är en viktig sak att tänka på.

NEJ 24.1%

JA, IBLAND. ( någon gång per år ) 48.3%

JA, OFTA. ( på helgerna ) 26.7%

JA, FÖR MYCKET. ( alkoholist ? ) 0,9%

Tabuleringskommentar: Används inte droger i hemmet, leder det till mindre användande av ungdomarna. Nej i hemmet, 75% av ungdomarna använder inte droger.

JA 84.5%

NEJ 15.5%

Tabuleringskommentar: Trivs man i skolan, påverkas användandet av droger, 72% av de som inte trivs i skolan använder droger, medan siffran för de som trivs är 42%.

- Mera discon och fester. - Överlevnadskurs.

- För lite göra på helgerna. - Flera lokaler till teater, dans och musik. Mera information om droger till skolelever. - Själevadskolan är tråkig och tör.

- Mera aktiviteter under loven. - Billigare att gå på bio, disco och Paradisbadet. - För lite att roa sig med i

dö-vik. - Ät en sur toffla. - Bättre busstider hem från skolan. - Man borde få sätta flera kryss på frågorna med många alternativ.

- Mera fritidsaktiviteter på landsbygden.

- Att det ska finnas flera ställen att vara på under helgerna för ungdomarna. - Jag tycker att det är bra att såna här undersökningar görs, men jag tror inte att det kan påverka något. Några förslag har jag inte eftersom jag bor ute på vischan, fritidsgården inte att tänka på eftersom jag måste ha skjuts överallt.

- Hoppas att vi inte går med i EU.

- Låt ungdomarna ha mer att göra.

- Att det är löjligt att man inte får snusa på skolan.

- Mera information om droger. - Bygga en riktigt stor sporthall i Mellansel. Fritidsgården ska vara öppen längre. Mera aktiviteter på helgerna för ungdomarna.

- Mera aktiviteter för ungdomar "lussecupen" i sporthallen i stan är ett gott exempel "skitkul".

- Dåligt formulerade frågor. - Dra åt fanders.

Sammanställning av fråga 14. Vad gör du helst på fritiden? Man fick sätta en etta för vad man helst ville göra och tvåa för det man näst helst ville göra på sin fritid osv. Resultaten nedan visar genomsnittsvärdet.

Vi börjar med vad man helst ville göra och det var att umgås med kompisar och vänner(1.9), lyssna på musik(4.5) Idrotta(4.5), umgås med familjen(4.8), spela dataspel/tv video(5.5) vara ute i naturen(5.9), hobby/föreningsaktiviteter(6.0), läsa eller göra läxor(7.2) och annan fritid(7.7).

Övriga korstabuleringar som ligger till grund för våra påståenden som diskuteras i slutdiskussionen är inte kommenterade här utan är endast ett bevis på det vi lyfter fram i slutdiskussionen.

I vår undersökning har vi kommit fram till att relationen till föräldrar och att ha förtroende för någon att prata med påverkar klart och tydligt användandet av droger.

Bland de som är mindre hemma använder en större andel droger än de som oftare är hemma.

Av de som kan prata både med mor och far är det hela 65% som inte använder droger.

De flesta som haft tidig debutålder på droger har svårt för att prata med båda föräldrarna om sina problem.

Av de som har någon att vända sig till utöver föräldrarna använder 45% droger, medan det är 60% bland de som inte har någon att vända sig till.

Tidigare forskning bekräftar våra resultat se "känslomässig relation" sid. 8 och "social och emotionell kontakt med föräldrarna" sid. 10. Vi drar den slutsatsen att ungdomar som har någon att prata med om sina problem, inte flyr genom att använda droger.

Bland de som uppgett att de kan prata mest med mor är det hela 90% som svarat att berusningsmedel används av någon annan i familjen. Där kan man kanske dra slutsatsen att fäder som ofta använder droger, inte har någon bra relation till barnet.

Alla som valt idrott som första alternativ till vad de helst gör på fritiden, har förtroende för någon annan utöver föräldrarna. Det tolkar vi som att de som idrottar, har kompisar och ledare att vända sig till vid problem.

En slutsats vi har kommit fram till som motsäger vad tidigare litteratur säger "hemma om kvällarna" sid. 10, är att det är ingen skillnad på användandet av droger, om ungdomarna har en tid att passa eller inte. Det viktiga är att man bryr sig om vad barnet gör och vart det är.

Användandet av berusningsmedel i hemmet har ett klart samband med barnets droganvändande. Det kan föräldrarna påverka, om de själva inte använder droger minskar risken att barnet gör det.

Bland de som har både yngre och äldre syskon eller flera äldre syskon, kan bara 46% resp. 44% prata om problem med båda föräldrarna.

De som bara har äldre syskon använder oftare droger än övriga.

Bland de som har äldre syskon är det 27% som varit berusad vid 13 års ålder eller tidigare, medan det bara är 9% för de som inte har äldre syskon.

De som har ett äldre syskon är mindre hemma än övriga.

Man kan dra slutsatsen att det är negativt med stora familjer och då främst att vara yngst i syskonskaran.

Det stämmer med tidigare forskningsresultat "familjestorlek" sid. 12 och "ungdomsundersökning i Ö-vik" sid. 19.

Vi tror även att det är så att den yngre av två ganska jämngamla syskon, följer med ut när den äldre börjar att vara ute. En annan orsak tror vi är att äldre syskon köper ut alkoholhaltiga drycker åt de yngre syskonen i familjen.

De som inte bor med båda föräldrarna använder i större utsträckning droger än de som bor med båda föräldrarna, sämst förutsättning har de som bor med ensam mor.

Det har tidigare forskning också kommit fram till, sid. 12 "splittrade familjeförhållanden".

Det tror vi beror på att ungdomarna inte trivs hemma tillsammans med styvförälder eller lösa förbindelser, så de sticker ut i stället. De kommer då i kontakt med ungdomar som drogar och prövar själva för att fly från verkligheten ett tag.

I nästan alla familjer där det förekommer en styvförälder används droger, medan det i familjer med båda biologiska föräldrarna är 26% som aldrig använder droger. Det tolkar vi som att det används mera droger i familjer där ena parten byter eller bytt partner.

De som trivs sämst i skolan använder oftare droger än de som trivs. Det tycker vi kan knytas till kap 2.2 "psykologiska orsaker" där det sägs att intelligensen är en orsak till socialt avvikande beteende. De som inte trivs i skolan är oftast de som tar den tuffa rollen och de kan ju inte vara en "fegis" som tackar nej till droger.

I vår undersökning kan vi fastslå att tidig debutålder av droger leder till att man oftare och i större mängd använder droger. Det är de som oftast använder droger som också blir mest berusade vid användandet av droger.

Det här stämmer med tidigare forskning, "ungdomsundersökning i Ö-vik 1990" kap 4 sid. 19.

En väg att gå för att ändra på det här problemet, är att alla, såväl skola, föräldrar som ledare, måste arbeta för att försöka höja debutåldern. Då först och främst på alkoholanvändandet, som är en inkörsport till andra droger.

De som bor i tätort använder oftare droger än de som bor på landsort. Det överensstämmer med "socialekologiska orsaker" kap 2.5 sid. 13. Det tror vi beror på att tätortsungdomarna har närmare till alla nöjen och träffar tidigare och oftare på äldre ungdomar som använder droger.

Enligt vad vi kommit fram till, så kan det vara att Kalle:

- bor med ensam mor eller med en styvförälder.

- har dålig relation till föräldrarna.

- har ingen att vända sig till med problem.

- har många och äldre syskon.

- konfronterats med droger i hemmet.

- bor i stad eller tätort.

Det vi kan åtgärda är att samhället får se till att hjälpa familjer som inte räcker till, för att uppfylla alla behov ungdomarna har av trygghet och tillit. Det är viktigt att alla ungdomar har någon de kan vända sig till och känner förtroende för. Vi skall inte dalta med föräldrar som missköter barnen. Placera barnen i trygga och kärleksfulla familjer så fort som möjligt, innan barnen hinner ta skada. De första åren i livet är de viktigaste för hur människan skall klara av vuxenvärlden.

* Barn i vuxensamhället.

( Av Andersson Margareta, Bohlin Gäverth Roland,

Gabrielsson Kim och Rolander Ingrid ). 1991

* Att upptäcka sitt barn.

( ATHENA av folkhälsoinstitutet i Stockholm skriven av Eriksson Anders ). 1990

* Familj uppväxt och brott

( Manteus P.L ).

* Socialpedagogik.

( Av Stensmo Christer ).1991

* Tidningsurklipp ur Örnsköldsvis Aallehanda och Aftonbladet

* Ungdomsundersökning.

( Örnsköldsvik Kommun ).1990-1991. Finns tillgänglig hos fältassistenterna i Örnsköldsvik.