Flickpensionsboken

Evas hemsida

Min hemsida handlar mest om den klassiska engelska flickpensionsboken, men också en del om forskning kring svensk barn- och ungdomslitteratur.
För några år sedan skrev jag en doktorsavhandling om den brittiska författaren Dorita Fairlie Bruce, mest känd för sina Dimsie-böcker, som också delvis finns på svenska. Därför har jag gjort en särskild hemsida om henne.


A great part of this site is in English and about English girls' school stories. Read more about that in my English homepage

Internatskoleberättelsen
Att samla flickböcker
Forskning om barn- och ungdomslitteratur
Bibliografi
Collection of Boarding School Stories
Annuals and Anthologies
Dorita Fairlie Bruce Homepage
Länkar till andra författare
Elinor Brent-Dyer i översättning
Startsida
Dockskåp och klippdockor
Bokmamsell - äldre barnböcker


Internatskoleberättelsen

När jag var barn på 50-talet läste jag gärna engelska flickpensionsböcker och drömde som så många andra svenska flickor på den tiden om att få gå på internatskola i England. Framför allt älskade jag Dimsie-böckerna av Dorita Fairlie Bruce. De fyra första delarna av serien hade översatts till svenska, och två av dem fanns i min mosters styvdotters välfyllda bokhyllor.

Våren 1976, när jag praktiserade på en av Stockholms Stadsbiblioteks äldre filialer, hittade jag Enid Blytons S:t Clare-böcker, som jag faktiskt inte hade läst förut. De påminde mig om min barndoms flickpensionsböcker. Inom några dagar hade jag beslutat mig både för att samla på internatskoleböcker, och skriva en doktorsavhandling om dem. Framför allt tänkte jag på Dimsie-böckerna men visste inte vem som hade skrivit dem. Men en äldre biblioteksassistent kom ihåg: "Å, Dimsie! De var väldigt populära. Jag tror författaren hette Bruce."

På den tiden var det ganska lätt att hitta barnböcker i de flesta av Stockholms antikvariat, men Dimsie var märkligt svår att finna. Det dröjde nästan ett år innan jag hade fått tag på alla de fyra böcker som fanns på svenska. Under tiden fick jag nöja mig med att läsa dem på Kungliga Biblioteket och fann att de faktiskt höll för en omläsning. Och de citat och illustrationer jag kom ihåg så väl, stämde faktiskt! Jag antecknade författare av internatskoleberättelser från engelska handböcker över barnlitteratur och alla deras boktitlar från British Librarys (det brittiska nationalbiblioteket) stora tryckta kataloger, som fanns på Bibliotekshögskolan. Redan från början var jag noga med att katalogisera min egen växande samling.

Sommaren 1977 gjorde jag min första boksamlarresa till London, och efter hand kom jag i kontakt med brittiska samlare och kännare av genren och några av de många specialantikvariat som efter hand började växa upp, de flesta på postorder. Detta var just den tid när intresset för traditionella flickböcker långsamt började växa fram i Storbritannien.
Det första jag skrev i ämnet var ett specialarbete på Bibliotekshögskolan, en bibliografi över internatskoleböcker på svenska under den intressanta perioden 1941-50, med ett inledande utkast till genrehistorik. Min avhandling, Schoolmates of the long-ago (1993), kom till sist att handla framför allt om just Dorita Fairlie Bruce (1885-1970), som var en av de främsta brittiska författarna av flickpensionsböcker under mellankrigstiden och är mest känd för sina nio böcker om Dimsie Maitland.

Det har visserligen skrivits ungdomsböcker i internatskolemiljö i många länder, också i Sverige, men den klassiska internatskoleberättelsen är en typisk engelsk genre. Den inleds faktiskt redan 1749 med The Governess av Sarah Fielding, som kanske inte bara är den första egentliga flickboken utan också över huvud taget den första berättelsen om vanliga samtida barn. Under 1800-talet handlar de mest kända internatskoleberättelserna om pojkar, som Tom Brown's school days av Thomas Hughes (1857). 1800-talets mest kända flickpensionsbok är faktiskt amerikansk, What Katy did at school av Susan Coolidge (1872), men de brittiska flickböckerna inom genren är på väg, och under 1900-talets första hälft vill jag hävda att det är inom flickboken som den klassiska brittiska skolhistorien når sin fulla utveckling.

Skolhistoria betyder inom brittisk ungdomslitteratur framför allt internatskoleberättelse, i varje fall före ungefär 1960. Inte så underligt eftersom internatskolor fortfarande är mycket vanligare i Storbritannien än här, och även medelklassbarn har haft en teoretisk möjlighet att få gå på en sådan. En internatskola för flickor brukar kallas flickpension på svenska. Jag använder ofta det ordet även om det egentligen står för en liten intim skola, snarare än de stora internatskolor vi ofta hittar i engelska flickböcker, den klassiska public school också för flickor. Det går en utvecklingslinje från L. T. Meade (1854-1914) på 1980- och 90-talen, över Angela Brazil (1868-1947) under 1900-talets första decennier till Dorita Fairlie Bruce under 20- och 30-talen. Det är en linje som grundas i glädjen och stoltheten över flickornas nya utbildningsmöjligheter, flickpensionen som en egen värld, en "world of girls", ett kvinnligt kollektiv med vänskap och rivalitet. Inte bara examensprov och universitetsutbildade lärarinnor, utan också nymodigheter som skoluniformer och organiserad idrott - inklusive cricket, lånad från pojkskolans värld.

När man läser en riktig internatskoleberättelse spelar det ingen roll ifall internatskolan är en bra eller dålig miljö i verkliga livet. I litteraturen utgör den en perfekt bakgrund för kamratliv dygnet runt, på gott och ont, vänskap, rivalitet och mobbning, läxor, hyss och äventyr. Det är litteraturhistorikerns privilegium att slippa också vara sociolog.
De ovan nämnda författarna finns alla översatta till svenska, liksom andra som May Baldwin och Christine Chaundler, men många av de mest populära från denna storhetstid är helt okända utanför det engelska språkområdet. Det gäller framför allt Elinor Brent-Dyer (1895-1969) berömd för sina 58 böcker om "The Chalet School" (1925-70), som fortfarande kommer ut i ständigt nya pocketutgåvor. Här har jag gjort ett litet smakprov på den första boken, The School at the Chalet, i svensk översättning.

Det har sagts att den klassiska engelska internatskoleberättelsen inte överlevde andra världskriget, men det är inte sant. Genren blomstrar fortfarande under 40- och 50-talen. Om 20-talet var den verkliga guldåldern, är detta i varje fall en silverålder, som präglas av både epigoner och förnyare. I Sverige är efterkrigstiden rentav en blomstringstid när de första fyra Dimsie-böckerna äntligen kommer på svenska, samtidigt med översättningar av många nyskrivna skolhistorier av bl. a. Enid Blyton och Phyllis Matthewman.

Blyton måste sägas höra till epigonerna, även om hennes skolhistorier tillhör hennes bästa böcker. Hennes samtida Nancy Breary - tyvärr inte översatt - ger en ny ironisk ton åt den traditionella flickpensionsbokens konventioner utan att helt överskrida dess gränser, en tendens som fortsätts av Antonia Forest, som inte heller finns på svenska. Internatskolemiljön finns med i många moderna ungdomsböcker, samtidigt som den renodlade internatskoleberättelsen trots allt också lever kvar. Den mest omfångsrika serien är Anne Digbys otaliga Trebizon-böcker (14 delar hittills?), där den traditionella skolhistorien har moderniserats med pojkvänner och färgade elever. Den mest originella, och roligaste, är Jill Murphys hittills fyra böcker om "The Worst Witch" där genren kombineras med fantasy i skildringen av "Miss Cackle's Academy for Witches".

Svenska flickpensionsböcker är sällsynta och skiljer sig mycket från de engelska. Svenska flickpensioner var små anspråkslösa inrättningar där elever i övre tonåren tillbringade något enstaka skolår, närmast vad som på engelska kallas "finishing school". Ett typiskt exempel är Eva Berlins Elsas pensionsår (1922). Flera böcker handlar om svenska ungdomar i skola utomlands, som Lilian Kjellbergs båda böcker om en svensk flicka på internatskola i England respektive Tyskland, Ulla i Ivy House (1924) och Ulla i Villa Martha (1925). De bästa, och i varje fall mest kända, svenska internatskoleböckerna är alla skrivna av Louis de Geer och handlar om pojkar. I de sju Singleton-böckerna (1929-54) får vi följa en svensk pojkes upplevelser på en engelsk public school och utveckling från ny elev till rektor! De tre böckerna om Norrsätra ( 1932-35) utspelas däremot i Sverige och bygger på författarens egna minnen från Lundsberg.

Till de internatskoleberättelser som var populära i Sverige på 1950-talet hörde också den långa danska serien om "Puck", flickböcker som utspelas på en lätt progressiv samskola, skriven av två manliga författare bakom pseudonymen "Lisbeth Werner". I handlingen blandas deckargåtan med kamratkonflikter lånade från den engelska skolhistorien.

I min samling finns barn- och ungdomsböcker av alla slag, från alla länder och tider som helt eller delvis utspelas på internatskola. Eftersom jag har hållit mig till böcker med vanlig skolundervisning, har jag inte tagit med skildringar från konfirmationsläger, lanthushållsskolor och andra speciella utbildningar och kurser.

Collection of Boarding School Stories
Annuals and Anthologies
Dorita Fairlie Bruce Homepage

Att samla flickböcker och andra äldre barnböcker

I den engelskspråkiga världen är det många som samlar på detta slags böcker. Det finns ett vidsträckt nätverk av litterära sällskap, små tidskrifter, postorderantikvariat och numera också en hel del av intresse på Internet. Tyvärr finns ännu inte motsvarande nätverk i Sverige. Det finns minst två specialiserade bokförlag anknytna till nätverket av flickbokssamlare, som ger ut både fackböcker och nya upplagor av gamla flickböcke:

Girls Gone By Publishers ger ut engelska flickboksklassiker i attraktiva oavkortade pocketupplagor, med originalillustrationer och originalens omslagsbilder. Bl. a. Elinor Brent-Dyer, Dorita Fairlie Bruce, Elsie J. Oxenham och Antonia Forest. Men också facklitteratur om flickpensionsböcker och enskilda författare och nyskrivna böcker

Bettany Press publicerar också både fackböcker om engelska flickböcker och en del nyutgåvor och nyskriva berättelser.


Girlsown är egentligen en e-postlista om flickböcker och närbesläktade ämnen med deltagare från alla världsdelar, men har också en intressant hemsida med bl. a. information om olika litterära sällskap och tidskrifter kring framför allt engelska flickboksförfattare.

FOLLY är tidskriften för alla samlare och andra som intresserar sig för framför allt brittiska flickböcker och äldre barnböcker. - Nu med en ny hemsida!

En värdefull hemsida är Collecting Books & Magazines, med minibiografier och bibliografier över ett stort antal mer eller mindre kända flickboksförfattare, många av dem kända också i Sverige, information om äldre tidskrifter och antologier för ungdom och mycket annat.

Juliet Goslings doktorsavhandling om flickskoleberättelser, Virtual World of Girls (1997), måste vara en av de första avhandlingarna om barnlitteratur som enbart presenteras på Internet. Ett intressant och ambitiöst experiment som behandlar genren ur många aspekter. Finns numera också som CD-ROM.

Ytterligare länkar för barnbokssamlare.

Länkar till några av författarna i min samling av internatskoleböcker

(Links to Other Writers in my Collection of Boarding School Stories):

Enid Blyton
Enid Blyton Society
Blyton Books
Elinor Brent-Dyer :
Friends of the Chalet School
New Chalet Club
Angela Brazil
Dorita Fairlie Bruce
Sarah Fielding
Antonia Forest
Jill Murphy
Elsie Jeanette Oxenham:
The Abbey Chronicle
The Abbey Girls Series
Joanne K. Rowlings:
The Unofficial Harry Potter Fan Club
Scholastic's Harry Potter Site
Helen Wells and Julie Tatham, The Cherry Ames Page

Mera om att forska om och samla barn- och ungdomsböcker

I Svenska barnboksinstitutets databaser, BULB och Elsa, finns ett stort antal referenser till böcker och artiklar om barn- och ungdomslitteratur.

Pågående forskning vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Kungliga bibliotekets stora katalogbas, Libris, som omfattar både den Svenska nationalbibliografin och en hel del utländsk litteratur, är en ovärderlig källa för bibliografiska uppgifter om både barnböcker och andra böcker.

Den som är intresserad av brittiska böcker kan numera också söka fritt i stora delar av British Librarys katalog.

Engelskspråkiga böcker går att köpa på Internet bl. a. från Amazon.co.uk i England.

Om det är någon annan som också samlar på flickböcker, eller äldre svenska barnböcker och kanske vill vara med och starta ett svenskt sällskap för barnlitteraturhistoria, så kontakta gärna mig. Jag har också en hel del äldre flickböcker och barnböcker på svenska till salu, Bokmamsell.


Tillbaka till början av sidan
Internatskoleberättelsen
Att samla flickböcker
Forskning om barn- och ungdomslitteratur
Bibliografi
Collection of Boarding School Stories
Annuals and Anthologies
Dorita Fairlie Bruce Homepage
Länkar till andra författare
Elinor Brent-Dyer i översättning
Dockskåp och pappersdockor
Startsida

evam.lofgren@swipnet.se
©Eva Margareta Löfgren
Senast uppdaterad 2007-04-15
Ytterligare uppdatering under planering.