-Det var här det hände!
Visst har väl du också hört om damen som blev kissnödig i skidbacken - hon som plötsligt då for iväg nerför i full fart med bar bak. Antingen har du läst historien i SE eller DN eller Falukuriren. Eller sett den i TV. Eller hört den från någon som hört den från någon som sett det! Men var hände det? Och när? Är den rentav sann? Följ med här i SE:s detektivarbete när vi spårar den bakåt. Vi har hamnat överallt, till och med ända nere i Australien.

Monica Brocco
- Det var här det hela hände, precis här vid björken i Åsledsbacken i Leksand!
Så säger Monica Brocco som arbetar på fritidsnämnden
och vill ha en skylt om det uppsatt på björken.

Nu måste vi se till att vi får ett slut på den här historien En gång för alla. Hur gick det egentligen till? I vilken skidbacke inträffade det? Vem var den kissnödiga damen. Och har det över huvud taget hänt? Det var ju en förfärlig historia. Alldeles förfärlig. Damen ifråga blev kissnödig mitt i en skidbacke. På damers vis satte hon sig på huk i snön med nedkavlade skidbyxor. När hon satt i denna ställning satte sig skidorna plötsligt i rörelse och i rasande fart for hela ekipaget nedför backen. Med svårt sargad bak tvingades damen senare uppsöka ortens sjukstuga. I väntrummet träffade hon en man med bruten arm. Han berättade att han varit och åkt skidor och mitt i backen hade han fått syn på en på skidor nigsittande dam med bar rumpa som kom farande. lnför denna syn hade mannen blivit så perplex att han kört rakt in i ett träd och brutit armen.

Han fick henne i tryck

Kåge Karlsson
Det var hans fel alltihop -
eller förtjänst.
Fotograf Kåge Karlson i Gagnef
drog storyn för en reporter.

  • Ja, ni känner naturligtvis till den här historien vid det här laget. Varenda tidning har berättat den och Torsten Ehrenmark hade med den i ett TV-program häromfredagen. SE har lagt ned enorm möda på att ta reda på vad som e g e n t l i g e n hände.
    Det började med Gits Olssons kåseri i SE nr 3. Enligt Gits version var det en kvinnlig brevbärare i Landskrona som råkat ut för det här när hon var i Zermatt och åkte skidor. Så jag ringde Gits och frågade varifrån han fått den här historien.
    - Jag var och pratade på ett Rotarymöte pa Lidingön och då var det en kompis till "PIex" Petersson som berättade den. "Plex" fick jag tag på i Kitzbühel där han var och refererade Stenmark i TV.
    - Det var en läkare pa Lidingön som berättade den för oss. Sven Brink heter han, berättar Plex.
    Ringer Brink.
    - Jag hörde den från min svåger i Malmö. Han har en dotter som bor i Landskrona och det var deras brevbärare som råkat ut för det här.
    Ringer svågern.
    - Jag hörde den här historien i våras. Det var en kvinnlig brevbärare i Landskrona som skulle ha råkat ut för det här. Jag trodde det var sant och har varit i god tro när jag berättat historicn vidare, men idag läste jag i NST och Sydsvenskan att den utpekade brevbäraren dementerar. Hon har aldrig blivit kissnödig i någon skidbacke, påstår hon. Redan i höstas dök historien upp i DN i ett kåseri av tidningens Tysklandskorrepondent Claes Strum.
    Ringer Strum i Tyskland.
    - Det var en god vän till mig som berättade om den här damen tidigt i höstas. Enligt vad han berättade så inträffade händelsen i Sälen. Det var en dam från Göteborg som råkade ut för det och hon fick forslas med sjuktransport hem till Göteborg. När hon senare skulle på sjukhuset och ta bort stygnen ur akterdelen träffade hon en man med gipsat ben som berättade att han brutit benet när han var och åkte skidor i Sälen.
    - Du kommer inte att tro mig, sa han, men jag kolliderade med ett fruntimmer som kom nedfarande utan byxor! Men trots att det skrevs om det i stora tidningen DN blev det ingen riktig spridning på historien. Riksbekant blev inte den kissnödiga damen förrän FaIu-Kuriren på sin förstasida berättade att det här minsann hade hänt under trettondagshelgen. I Åsledens skidbacke i Leksand. TT sände ut det hela och dagen efter fanns historien med i varenda tidning, plus att TV-Rapport hade med den i en sändning.

    Notis i Falu-Kuriren
    Det var den här notisen i
    Falu-Kuriren som startade
    lavinen. Sen åkte damen med
    ändan bar genom hela landet.

    Det var en populär historia. Den kom ungefär samtidigt som årets finansbudget och folk behövde sannerligen något att skratta åt. Men den unga journalisten på Falu-Kurirens lokalkontor Rättvik, som skrivit artikeln, skrattade inte. Han tyckte det hela var mycket pinsamt, för det stod ganska snart klart att händelsen aldrig inträffat. I alla fall inte Åsledens skidbacke. Så när jag ringde honom bönade och bad han att jag inte skulle ta med hans namn i min artikel. Det var fotograf Kåge Karlson i Gagnef som berättade historien för mig. Jag tyckte den var jättefestlig och skickade in den till tidningen. Men du uppge inte mitt namn är du bussig!
    Ringer Kåge Karlson.
    - Jag hörde den av en lärarinna inne på lärarrummet Djurås. Men blanda inte in henne i det här! Jag vet att hon fått historien från någon av bröderna Zetterkvist i Dala Floda. Ring dem!
    Ringer Olle Zetterkvist.

    Olle Zetterkvist
    Olle Zetterkvist, källa:
    - När brorsan Gunnar fyllde 60
    drog min svägerska Elsa historien.
    Nej, det var hans fru Britta, förresten.

    - Brorsan Gunnar fyllde 60 år i torsdags och då berättade min svägerska Elsa det här. Ringer Elsa Zetterkvist.
    - Nej, det kan inte ha varit jag som berättat det, för den kvällen var jag på dansövning. Jag var inte med på festen.
    Ringer Olle igen.
    - Jasså, var det inte hon? Då måste det ha varit min andra svägerska, Gunnars fru. Ringer Britta Zetterkvist.
    - Det var en som var med på festen som berättade det. Hon heter Anna-Stina, men vad hon heter i efternamn minns jag inte. Men ring Margareta Hedblom i Leksand för hon är kompis med henne!
    Ringer Margareta Hedblom.
    - Själv vet jag inte varifrån historien kommer. Men Anna-Stina vet. Lindman heter hon i efternamn. Lycka till!
    Ringer Anna-Stina Lindman.
    - Det var en lärarkollega till mig som berättade om den här damen. Det skulle ha hänt under jullovet. Nils Bond heter han som berättade det. Ring honom!
    Ringer Nils Bond.

    ...eller var det här?

    Bystugan i Övermora vid Leksand
    Bystugan i Övermora vid Leksand, källmaterial. Här inträffade händelsen i n t e,
    men här drogs historien av en granne till Nils Bond, viktig källa.

    - En granne till mig berättade det vid en fest i bystugan i Övermora. I Leksand har det i alla fall inte hänt. Jag tror det hände i Värmland. Men ring mina grannar Olof eller Lillemor Nordahl.
    Ringer Lillemor Nordahl.
    - En flicka som heter Lena Murelius hälsade på oss under jullovet. Det var hon som berättade det. Historien har hänt i Värmland och den lär vara sann. Men ring Lena och fråga.
    Ringer Lena Murelius i Karlstad.
    Lena Murelius
    Lena Murelius, källa:
    - Jag har en kamrat
    som har en bekant som har en bekant.
    Hon var det som åkte med ändan bar.
    Det hände i Hagfors!

    - En arbetskamrat till mig har en bekant, som i sin tur har en bekant. Och det var hon som råkat ut för det. Det hände i en skidbacke i Hagfors någon gång på förvintern. Hon blev tvungen att åka in på akuten i Hagfors med sin sargade ända. Där träffade hon en man som bade ena armen i band och som berättade att han kört rakt in i ett träd när han fått syn på en dam utan byxor som kom susande ned för backen! Ring min arbetskompis Yvonne Gustavsson så kan hon berätta vem det var!
    Ringer Yvonne Gustavsson.
    Yvonne Gustavsson
    Yvonne Gustavsson, källa:
    - Det var inte i Hagfors.
    Det hela hände en äldre dam
    från Falkenberg, en släkting
    till en kompis till mig!

    - Nej, det här hände inte i Hagfors. Det var en släkting till en kompis till mig som råkat ut för det. Det är en äldre dam från Falkenberg och det lär ha hänt i en skidbacke någonstans i närheten. Ring Anette Levén här i Karlstad för det är hon som berättat det för mig!
    Ringer Anette Levén.
    - Det är min mamma som berättat det för mig. Det hände i en liten backe i Halmstad. En kille som såg henne blev så förvånad att han körde in i ett träd och bröt benet! Ring min mamma i Sunnemo. Britt Levén heter hon.
    Ringer Brit Levén.
    - Nej, det hände i en skidbacke utanför Falkenberg. Jag har en kusin i Falkenberg och det var hennes mans syster som råkat ut för det. Det hände någon gång på vårvintern i fjol. Ring min kusins man! Han heter Olle Karlsson.
    Ringer och får tag på kusinen, Kerstin Karlsson.
    - Min man är inte hemma. Han är och spelar bordtennis. Den här historien kan inte ha hänt hans syster. Hon är snart 70 år och kan inte stå på ett par skidor. Men ring min man senare i kväll!
    Ringer Olle Karlsson efter pingisen:
    - Ha, ha ha! Den där hörde jag som en rolig historia vid en tillställning i somras. Vem som berättade den har jag inte en aning om. Min syster har i alla fall inte varit inblandad i den.
    Så var det med den historien som skulle ha inträffat i Åsledens skidbacke under trettondagshelgen!

    Var backe har sin källa
     Härmed skulle den här historen vara avlivad som lögn och förbannad dikt. Men ändå inte. Dagen efter det att vår omfattande undersökning har slutat som en rolig historia vid en sommarfest i Falkenberg läser jag till min fasa i tidningen att Torsten Ehrenmark i ett TV-program skall berätta om den kissnödiga damen. Och att historien verkligen har inträffat lär Monica Eek på TV kunna intyga.
    Ringer Monica Eek.
    - Visst är den sann, men den är 15 år gammal. Den har varit min paradhistoria genom åren och den har alltid gjort succé. Men nu kan jag ju inte berätta den mera, nu när hela Sverige känner till den.
    - Flickstackarn i historien berättade den själv för mig. Jag jobbade för 15 år sen [1966] på TV-bolaget Chanel 10 i Sidney och vid en lunch satt jag vid samma bord som den här flickan. Hon var sekreterare men jag minns inte vad hon heter. Hennes stora ambition var att bli rikt gift.
    - Men var hittar man rika karlar i Australien? Jo, i skidbackarna på de fashionabla skidorterna. Hon sparade som en galning och åkte sen upp till Blue Mountain där hon omedelbart kastade sig med i en skidskola. Under en lektion blev hon kissnödig. Hon drog sig en smula avsides och satte sig på huk i snön utan att först knäppa av sig skidorna. Skidorna började glida och hon hade ingen möjlighet att stanna. Hon körde rakt in bland en massa solstolar där det satt fullt med folk.
    - Stort jubel naturligtvis, men själv tyckte hon det var så pinsamt att hon packade och åkte hem igen. Om hon nånsin fick tag i en miljonär vet jag inte. Det sista jag hörde om henne var att hon åkt till Fidjiöarna för att sportdyka.
    Så det var alltså i Australien det hela hände. Inte i Leksand, inte i Sälen, inte i Zermatt, inte i Falkenberg...
    Men just som jag skall avsluta den här omfattande utredningen, berättar Nisse Bergström från Stockholm i telefon för mig att han med egna ögon såg när det hände.
    - Det var i Tandådalen i Sälen för sju åtta år sen...

    Ur tidningen SE nr 6 1981.
    SE-reportage: Bernt Nilsson - Studio Strandh, Kåge Karlsson, Ingelbert Stenström/foto.

    Och ur Bengt af Klintberg's bok "Råttan i pizzan" 1990, sid 200:
    Kissnödig i skidbacken
    "LEKSAND (TT). En kvinna i Leksands slalombackar lämnade backen, åkte in i ett buskage och knäppte upp skidbyxorna för att utföra det som uträttas måste - kissa nämligen. Men hon glömde en liten detalj. Hon hukade sig ned utan att ta av skidorna, och av okänd anledning kom hon på glid. På väg ut i backen insåg hon att något måste göras och lutade sig bakåt för att minska farten. Skarföre rådde och hon fick flera skrapsår. För att få såren omsedda uppsökte hon läkare. Ännu en skidåkare tvingades uppsöka läkaren en stund senare för en armskada. Han fick frågan hur olyckan gått till och svarade:
    - Ni kommer inte att tro mig, men jag måste ändå berätta det. Jag var på väg utför slalombacken när jag fick syn på en halvnaken kvinna som kom forsande ut för backen. Jag tittade och tittade. Tyvärr gjorde jag det så grundligt att jag kom ur balans och körde rakt på ett träd.

    Sundsvalls Tidning berättade historien om den kissnödiga skidåkerskan på sin förstasida den 14 januari 1981. En tidningstecknare illustrerade hur det måste ha sett ut när hon kom farande nerför backen. I andra landsortstidningar gav andra tecknare sina versioner av händelsen. Dagen innan hade historien stått att läsa i Falu-kuriren. Den skickades ut av TT och togs upp av en mängd tidningar. Dock inte Dagens Nyheter, för där hade precis samma historia stått att läsa i ett kåseri av Claes Sturm den 25 november 1980.
    Tydligen var det en skröna som drogs överallt i Sverige vid den här tidpunkten. Ungefär samtidigt som den presenterades som en sann historia i dagspressen dök den upp i kåserier i TV av Torsten Ehrenmark och i veckotidningen Se av Gits Olsson. Enligt Ehrenmark skulle händelsen ha ägt rum i Val d´isère, enligt Gits i Zermatt.
    Det var alltså en internationell vandringssägen, känd både i Europa och USA, som i Sverige kom att lokalisens till Leksands slalombackar. Den kissnödiga skidåkerskan är en slags kvinnligt sidostycke till mannen i pyjamasjackan, som sveder ändan när de bensinindränkta bomullstussarna i wc-stolen exploderar (s. 108). Skillnaden mellan dem är att komiken i berättelsen om skidåkerskan har en tydligare sexuell, sadistisk färgning. Det räcker inte med att hon exponerar sin nakna stjärt för de andra skidåkarna när hon susar nedför backen, hon måste också riva den blodig mot skarsnön när hon bromsar farten."

    98-11-14: Skrönan Kissnödig i skidbacken som serie! Här kallad "Skid-olyckan". (JPG=162kB.)
    Ur: "En helgalen värld".

    05-08-05: Fick ett mail om denna historia av Fabian Norlin.
    "Hej, läste sidan om "Kissnödig i skidbacken".
    Tänkte bara berätta att jag är övertygad om att jag läste en berättelse om just detta i Sundsvalls Tidning nån gång mellan 1979 och 1992.
    Artikeln fanns illustrerad med en tecknad bild som förklarade händelseförloppet."