Våra gamla fina ordspråk håller på att försvinna, vilket är något att beklaga, för gammal mans ord ska man inte förakta. De är mustiga och bra att klippa av ett samtal med, för det talarna saknar i djup tar de igen i längd. Ordspråken är sanna språk och hör hemma i det gamla bondesamhället. De handlar om bönderna och deras värld, för bönder är också folk. Många anser att en ren bonde är det sämsta som finns, men tänk då på att bonden är bonde, om han också sover till middag. De ordspråk som hör hemma i staden och livet där är lätt räknade, för livet är ett helvete och ibland inte ens det. I stan har man grannar alldeles inpå sej och visst är det så att fromma grannar är goda, men egen tomt är bättre. Älska din granne, men riv inte upp gärdesgården mellan er! Ordspråken är korta och fyndiga tänkespråk. En del säger: tänk inte, det skadar huvudet, men då svarar jag att väl tänkt är halvgjort arbete. Och ordspråken handlar om allt och alla, de säger hurdana människorna är eller hur de har ansetts vara, för man får vara som man är bliven. De talar också om hur det går till här i världen, och världen är sej lik överallt. Folk säger hur man ska bära sej åt här i livet och vad man ska göra. Men det alla ska göra blir aldrig gjort! Vad du än tar dej för, så ta det lugnt och försiktigt i början och tänk på att god början är bra, gott slut är bättre och att när slutet är dåligt är allt dåligt. Man kan byta ordspråk med sina vänner, och med en vän menar man en som tycker illa om samma människor som man själv. Nu kraxar säkert en och annan olyckskorp om att ha inte för många vänner och det är nog gott att ha vänner, när man intet kostar på dem, men snål spar och fan tar. Men tänk då på att det är en god vän som stiger upp och låter en annan sätta sej, för han sitter inte i gräset där han sitter. Det växer inte gräs på allmän landsväg och gamla vägar och gamla vänner sviker inte. Man bör alltid hålla ord, såvida det inte strider mot ens egna intressen. Den som söker strid finner alltid orsak och en ond hittare är värre än en tjuv. Tjuven förstår inte hur ärligt folk försörjer sej, och att den som inte har pengar i pungen får ha goda ord på tungan. God sak behöver inte många ord, säger någon, ord är till för att dölja bristen på tankar. Ha! Många kloka ord säges på skämt, ännu flera dumma ord säges på allvar. Det är synd om den som är dum, och mest synd om den som är dum och bor i Värmland! Så låt oss bevara våra svenska ordskatter till eftervärlden, för de bästa tankarna kommer efteråt, och tankar är tullfria. Fria är som att köpa hästar, man får ha ögonen med sej och ögat är ett troget vittne. Det skulle jag vilja se, sa den blinde. Ja, se karlar! Karlar är sej alltid lika. Frid, fröjd och fruntimmer! Berith Svantesson (BS94)