|
Om ni till äventyrs skulle glömt er klocka när ni är
ute på en promenad i Guds fria natur så hav tröst.
Ni har ju blommor runt omkring er och dom kan berätta om vad klockan
är slagen. Det kom han underfund med Carl von Linné,
vår förmodligen mest kända forskare. Han upptäckte
att blommorna, i likhet med människorna, har en viss dygnsrytm.
Med hjälp av dessa kunskaper konstruerade han ett blomur. Det här
avbildade gäller för Uppsalas breddgrader. Det var ju där
Linné i första hand höll till. De olika blommorna öppnar
sig och sluter sig vid bestämda tider. Naturligtvis är inte
blomuret riktigt att lita på. Det är ju beroende av väderleken.
Kyliga dagar och regn liksom molniga dagar kan ju förrycka tidsangivelserna.
|
|
Kl 06 öppnar sig slåttergubben eller hästfibblan,
som den också kallas. Den förekommer på slåtterängar
och betesmarker i södra delen av landet. Linné berättar
att den i Småland användes som snus, men var också
ett läkemedel mot kikhosta, astma och neuralgier. I Frankrike kallas
örten för "tobak från Savojen". I Tyskland
strödde bönderna blommorna över sina sädesfält
vid midsommartid för att den hornprydde demon, som brukar förstöra
sädesfälten, skulle lämna dem i fred.
|
|
Kl 07 öppnar sig sammetsblomman eller tagetes som ursprungligen
kommer från de varmare delarna av Amerika. Den började odlas
i Europa på l500-talet. Blommorna är oftast tvåfärgade.
|
|
Kl 08 vaknar hökfibblan. Här är det fråga
om ett helt släkte. Förmodligen avser Linné flockfibblan,
som tillhör hökfibblesläktet. Flockfibblan växer
vanligen på torr mineralrik mark, efter vägkanter, skogsbryn,
dyner, bangårdar och slänter. Den kan vara fem till hundra
centimer hög beroende på växtstället.
|
|
Kl 09 är det dags för mjölktisteln att sluta
sig. Den finns ofta att beskåda på bördiga åker-
och trädgårdsjordar. En gång i tiden förekom den
flitigt i kökssammanhang som sallad eller spenat. Den lär
också uppskattas av husdjuren. Den är vanligast i södra
Sverige men kan också påträffas i Norrland.
|
|
Kl 10 är det tid för harkålen att sluta sig.
Harkålen trivs också den på odlade ställen och
vid vägkanterna. Den användes en gång i tiden för
sin lenande och laxerande verkan. Bladen användes också som
omslag vid mjölkstockning hos ammor och barnsängskvinnor.
|
|
Kl 11 är det morgonstjärnan som också kallas
stjärnlilja, som öppnar sig. Det är i första hand
en trädgårdsväxt som kom till vårt land med munkarna.
Men för att visa rätt tid kräver morgonstjärnan
ett bra och soligt väder. I Frankrike kallas morgonstjärnan
La dame d'onze heures, "klockan-elva-damen". Den blomman är
så känslig att den sluter sig bara ett moln döljer solen.
|
|
Kl 12 är det passionsblomman, också kallad kristikorsblomma,
som öppnar sig. Att den ibland kallas kristikorsblomma beror på
att blommans bikrona liknar en törnekrona. Stiftet har bl a ansetts
vara de tre spikarna med vilka Jesus fästes på korset. Passionsblomman
är en import från de tropiska delarna av Amerika.
|
|
Kl 13 har nejlikan gjort sitt. Då sluter den sina röda
kronblad med de vita fläckarna, berättas det, så uppenbarligen
är det fråga om ängsnejlikan.
|
|
Kl 14 sluter sig rödmiren eller rödarven, som den
också kallas. Den örten kommer från medelhavsländerna
och trivs bra på bördiga jordar. Den påminner om våtarv
men skiljer sig från denna genom att bladens undersida är
mörkprickiga. De gröna delarna, som i torkat tillstånd
har en skarp och bitter smak, inick förr i farmakopén och
användes mot bl a vattuskräck och sinnesjukdomar. Detta framgår
också av det tyska namnet Gauchheil (bot för tokar).
|
|
Kl 15 har höstfibblan gjort sitt för dagen. Då
sluter den sig. Den blomman skiljer sig i utseendet från maskrosen
genom tunnare, märgfylld, grenig stjälk och dunlika foderhår.
Höstfibblan trivs bäst på kompakta lerjordar med måttlig
salthalt som havskuster och andra saltmarker.
|
|
Kl 16 har snårvindan fått nog av dagen. Då
sluter den sig. Den ska inte förväxlas med åkervindan.
Snårvindan trivs bäst på fuktig bördig jord och
har stora trattlika blommor och ett slingrande växtsätt. Försöker
man lossa vindans slingor från t ex en vinbärsbuske snurrar
blomman ihop sig till en spiral, hård och pilliknande. Blomdoften
är en kombination av mandel, liljekonvalj, smultron och linnéa.
Blomman är, eller har åtminstone varit, en parfymingrediens.
|
|
Kl 17 sluter sig den vita näckrosen, den största
av våra vilda blommor. Enligt de gamla grekerna var det en nymf
som älskade guden Herkules, som dock inte besvarade hennes kärlek.
Nymfen dog av kärleksorg, men återuppstod i den vita näckrosen.
Den försvinner ibland under vattnet men kommer upp igen varje morgon.
Bada aldrig där det växer näckrosor. Ni kan fastna i
det snärjande rotsystemet.
|
|
Kl 18 är det dags för nattljuset, eller gultrav,
som blomman också kallas, att öppna sig. Nattljuset är
en dunörtsväxt som bl a växer förvildad på
järnvägsbankar upp till mellansverige. På varje planta
slår en eller ett par blommor ut varje kväll under högsommartiden.
|
| Om vi skulle ta ytterligare ett par
exempel så visar det sig att på Uppsalas breddgrader är
t ex cikorian rätt morgonpigg. Dess öppna tid är mellan
fem och elva. Ringblomman är lite senare. Dess bästa tid är
mellan nio och tolv och sandliljans mellan sju och sexton. |
