Konservatism i svenska partier

B-uppsats 1993 Högskolan i Karlstad

1.Inledning

2. Konservativa grundtankar

3. Konservatism i svenska partier


 

1. Inledning

1.1 Anledning

 

I böcker som behandlar idehistoria, eller är inriktade på de politiska ideologierna, talas det ofta om de tre stora ideologierna. Som dessa räknas konservatismen, liberalismen och socialismen. Att jag har intreserat mig för den förstnämnda beror på att trots att det i de flesta västeuropeiska länder finns något parti som officiellt är konservativt så är det i det svenska partiväsendet svårt att se något renodlat konservativt parti. Personer som sympatiserar med de konservativa idealen har därför svårt att finna ett parti att sympatisera med.

 

1.2 Syfte

 

Syftet med denna uppsats är att se om konservatismen finns i svensk politik. Jag kommer att söka utröna om det finns något parti som står de konservativa ideerna närmare än de övriga. Om ett sådant kan utpekas bör det kunna vara klargörande för de konservativt sinnade människor som är tveksamma till vilket parti som är "deras". De partier jag har för avsikt att studera är de som i dag sitter i riksdagen.

 

1.3 Problemställning

 

Problemet måste delas upp i två. Ett är huvud-problemet; var finns de konservativa ideerna i dagens partisystem (med partisystem avser jag de partier som under innevarande mandatperiod är representerade i Riksdagen). För att kunna svara på detta måste vi emmellertid först tydliggjöra vad vi menar med konservatism. Detta blir därför den första delen av uppgiften. Jag skall i ett antal grundtankar försöka fånga några grundläggande ideer som kännetecknar konservatismen och skiljer den från de två övriga stora ideologierna. På detta sätt avser jag skapa en klar definition av vad jag menar med konservatism och på detta bygga resten av undersökningen. Sedan kommer huvudproblemet att kunna belysas. Huvudproblemet, om och i så fall var konservatismen finns, kommer att belysas med utgångspunkt från senaste partiprogram från respektive parti. Detta innehåller ett problem: stämmer partiernas politik överens med partiprogrammet? Problemet krymper, om än inte försvinner om vi inriktar undersökningen på partiernas officiella åsikter, eller så kallade "image". En undersökning som istället undersökt den faktiskt förda politiken hade ur vissa synvinklar varit intressantare. Med tanke på tiden som är anslagen för denna uppsats går detta dock icke att genomföra. Problemformuleringen blir därför i denna uppsats:

1. Vad är konservatism?

2. Finns och i så fall var finns konservatismen i dagens svenska partisystem sett utifrån partiprogrammen?

 

1.4 Källor

 

Som källor för det första steget, defenitions-problemet, har jag använt två böcker som kan sägas behandla idehistorien snarare än vara en del av den. De är: Sven-Eric Liedmans "Från Platon till Gorbatjov", Torbjörn Aronssons "Gösta Bagges politiska tänkande - en studie i 1900-t svenska konservatism". Den första är en genomgång av den västerländska idehistorien. Den andra är som titel och undertitel antyder en betraktelse av svensk konservatism utifrån en betydande konservativ ledare och idegivare - Gösta Bagge. Författaren, Torbjörn Aronsson, är, av skriften att döma, själv konservativ. Dessa båda böcker beskriver konservatismen. För att kunna fastställa de grundtankar jag ovan talade om behövs dock mer. Något slags egen undersökning av källor. Jag har därför även använt mig av följande böcker som är skrivna av konservativa författare som gjort mer än bara beskrivit ideologin: Edmund Burkes "Reflektioner om franska revolutionen", Robert A. Nisbets "The sociological tradition" och Alexander Solzjenitsyns "Warning to the western world"

Engelsmannen E. Burke torde knappast behöva närmare presentation. Han anses av många vara den som grundade eller åtminstone gav konservatismen en fastare skepnad. Detta gjorde han i den bok som jag har studerat "Reflektioner ..." som var en reaktion på revolutionen i Frankrike, på dess liberalism och upplysningstänkande.

R. Nisbet är en amerikansk sociolog som varit aktiv i båda vågorna av nykonservatism som uppstått i detta århundrade. Den första på 1950-talet den andra på 1970-'80-talet.

A. Solzjenitsyn är rysk nobelpristagare i litteratur och var tidigare landsförvisad från det forna Sovjetunionen på grund av sina konservativa ideer och synpunkter på ett framtida Ryssland.

Huvudproblemet, om och i så fall, var konservatismen finns, kommer att belysas med utgångs-punkt från senaste partiprogram från respektive parti.

 

1.5 Metod

 

Metoden för datainsamling blir således som en följd av källornas karaktär, innehållsanalys av text. Idetexterna har lästs i sin helhet varefter grundläggande citat hämtats till stöd för de grundtankar jag, efter att tagit hänsyn till helheten, ställt upp. Jag har sedan sökt finna motsvarigheter, uttryck som stått i samklang med, dessa grundtankar i partiprogrammen.

 

 

 

 

2. Konservativa grundtankar

 

2.1 Gemenskap

 

Den första grundtanken har jag valt att kalla gemenskap. Den konservative anser att harmoni bör råda mellan de delar som utgör samhället. Hela samhället skall fungera som en stor gemenskap. Det finns flera plan av gemenskaper varav den största är samhället, som består av socialgrupper, stånd. För individen är dock den minsta gemenskapen, familjen, den viktigaste. På denna bygger alla de större gemenskaperna. "Ty att äga hemkänsla i, och älska den lilla grupp som vi tillhör i samhället, är den första principen (eller kärnan) i de känslor vi hyser för det allmänna. Det är den första länken i den känslokedja som till sist binder oss till vårt land och mänskligheten."1 Den konservative ser med avsmak på upplysningens individualism; eftersom man anser att den gör människan egoistisk och undergräver lojaliteten för de naturliga gemenskaperna. "Skillnaderna kommer klart till uttryck" (gentemot liberalismen) " i frågor som allmänvärnplikt ... familjen i förhållande till andra samlevnadsformer ... I dessa frågor vill den liberale säkra friheten att vägra vapen, välja andra samlevnadsformer än familjen ... I sådana frågor slår däremot den konservative vakt om nationen, familjen och kyrkan; det vill säga de naturliga gemenskapernas rätt. Från liberal synpunkt har de naturliga gemenskaperna inget försteg framför ett politiskt parti eller affärsrörelse ..."2 Den konservative vill verka för samförstånd mellan de olika socialgrupperna. Den enskilde är blott en del i de större gemenskaperna. Alla skall verka för den gemensamma välfärden och för sitt land.

Önskan till samverkan och samförstånd mellan de sociala grupperna måste ske på frivillig grund och utan statligt tvång. Gösta Bagge såg i början på seklet något gott i att starka fackliga ledare kunde förhandla med arbetsgivarparten, och nå fredliga lösningar som behövs för en lugn samhällsutveckling. "Bagge (och Heckscher) menar att den elit, som de fackliga ledarna utgör, har erforderliga kunskaper som behövs för att medverka till att upprätthålla normala ekonomiska förhållanden. ... Ansvaret för kollektivavtalens upprätthållande kan och bör läggas på organisationerna."3 Facket kan ses som en efterträdare till den gamla tidens skrå, betraktad som en av de naturliga gemenskaperna, som av upplysningens ideer slogs sönder, en händelse som beklagades av de konservativa. "Statens uppgift är att underlätta avtal och konfliktlösning, men inte ingripa så länge samhällsordningen inte är direkt hotad. Den konservativa princip Bagge här tillämpar är den om statens förhållande till de naturliga gemenskaperna; staten skall så långt det är möjligt avhålla sig från intrång på det område av samhällslivet som är deras. ... skydda de naturliga gemenskapernas rättigheter och vid alvarliga konflikter mellan motstridande intressen medla och döma."4

 

2.2 Tradition

 

Traditionen är viktig. Sedvänjor är för konservatismen inte något irrationellt. De är den bästa grunden för beslut och reformer för framtiden. Allt nytt skall byggas på det gamla, i harmoni med förfäders beslut. Enligt Nisbet ses traditionen som en av de viktigaste hörnpelarna i konservatismen. "What tradition is to the conservative and use of power is to the radical, individual autonomy is to the liberal."5 I sin polemik mot ett samtida sällskap, Revolution society, ville Burke framhäva att allt nytt måste bygga på det gamla. "Vi ... önskar alltjämt, kunna härleda allt vi besitter ur våra förfäders arv. Av detta skäl har vi vinnlagt oss om att inte inympa kvistar som är främmande för plantans ursprungliga natur. Jag hoppas, nej, jag är övertygad om, att alla förändringar som kan göras härefter kommer att formas i analogi med tidigare exempel."6 Den likhet med en planta Burke använder kan illustrera den konservatives syn på staten som en växande organism. Denna stat som växer fram är en garanti för stabilitet. "Genom en konstitutionell praxis som följer naturens eget mönster mottar, upprätthåller och överför vi styresskick och våra rättigheter ... Vårt politiska system ges överensstämmelse och symetri med världsordningen och med livsvillkoren hos en varaktig organism."7 Den konservatives vurm för det gamla betyder inte att han är motståndare till förändring. Den konservative vill dock att den skall gå lugnt tillväga. Han vill istället för raska hopp ha ett lugnt framåtskridande. "Well, as I see it, no normal person could ever propose a return to the past, because it's clear to any normal person that one can only move forwards"8 Även om rådande samhällsstruktur är allt annat än önskvärd så anser den konservative att förändringar mot det mer önskvärda bör göras långsamt. Ett mycket aktuellt exempel är utvecklingen i Ryssland. Solzjenitsyn sade i en intervju för Svensk Television9 att Gajdars reformprogram var huvudlöst och förödande. Han anser att man bort ha lämnat det gamla systemet som det var och sakta reformerat det nedifrån med små privata företag och jordbruk för att så småningom gått uppåt i skala. Detta visar på stor konsekvens hos konservativa; hur mycket man än hatar det gamla systemet, i detta fall det Sovjet-kommunistiska, "... är det med den yttersta försiktighet någon bör ge sig i kast med att bryta ned en byggnad,"10 Den konservative föredrar alltid "... to seek the path of evolution, certainly not the revolutionary path."11

Nära besläktat med tron på traditionen är tilliten till det sunda förnuftet (eng; common sense). Det anses vara överlägset förnuftet hos någon enskild människa. I det sunda förnuftet finns kunskap samlad genom årtusenden. Genom att följa fördomar får man tillgång till visdom som annars skulle behöva återupptäckas av varje ny generation. "... och ju längre de har existerat och ju mer allmännt de har varit omfattande, desto mer vårdar vi dem. Vi är rädda för att låta människan leva och handla blott efter vars och ens förråd av förnuft; eftersom vi misstänker att detta förråd hos var och en är litet, och individerna skulle göra bättre i att lita till det samlade förnuftskapital som nationer och tidsåldrar tillhandahåller."12 Detta speglar den konservatives skepcism mot det individuella förnuftet och den enskilde individens förmåga att klara sig allena.

 

2.3 Hierarkier

 

Vad gäller jämlikhet kan mellan raderna i alla konservativa skrifter läsas den kristna etikens anda att alla människor har ett lika värde. "Den personnalistiska argumentationen om människovärdet utgick från den kristna människosynen; att människan är skapad till guds avbild, ... fri och ... med en unik värdighet."13 Var och en bör dock veta sin plats och att den som förtjänat en högre position också har rätt till den. "Tro mig, min herre, de som försöker utjämna skapar aldrig jämlikhet. I alla samhällen med olika samhällsgrupper måste vissa grupper vara de främsta. ... Ni tror er angripa fördomar, men ni är i krig med naturen."14 Det är ett försvar av den naturliga ojämlikheten som är nödvändig i ett ordnat samhälle. Den konservative betonar dock att dessa hierarkier inte är av det slaget att de behöver upprätthållas med tvång. Ifall det görs är det inte frågan om en naturlig hierarki, utan snarare någon form av tyrrani. "Authority is the structure or the inner order of an association, whether this be political, religious or cultural, and is given legitimacy by its roots i social function, tradition, or allegiance. ... The conceptual opposite of authority in sociological thought is power, which is commonly identified with military or political force..."15

 

2.4 Ansvar generationer emellan

 

Trots att miljöförstöring var ett tämligen okänt begrepp på Burkes tid, och han vidrör aldrig uttalat det fenomenet i sina skrifter, blir konsekvenserna av den konservatives känsla för helheten av samhället, inte bara i rum utan även i tid, en garant för ett starkt engagemang i miljöfrågor. "Förvisso är samhället ett kontrakt. ... (Men) staten måste ses med en annan vördnad; ... Eftersom målen för ett sådant bolag inte kan nås på många generationer, blir det ett bolag inte bara mellan dem som lever, utan mellan de levande, de döda och de ännu ofödda. ... i en fast förening som helgats genom den okränkbara ed som bibehåller allt enligt dess fysiska och moraliska natur, allt på dess givna plats. ... De samhällsbärande grupperna ... har inte moralisk frihet att handla efter sitt skön, och efter sina ideer om tillfälliga förbättringar ... om den underkastelse som sker av nödvändighet skulle bli föremål för fritt val, så bryts lagen, naturen kränks ..."16 Inte heller den modernare Solzjenitsyn talar exklusivt om miljön, men den ståndpunkt han intar är som ett eko av, eller kanske tvärtom, miljörörelsens ståndpunkt: "The generation of today has had to pay for the shortcomimgs of their fathers and grandfathers who blocked their ears to the lamentations of the world, and closed their eyes to its misseries and disasters."17 Detta uttalande kan givetvis även peka på det missförhållande som uppstår då en generation får betala för en tidigares slöseri och bruk över sina tillgångar. Det är en grundtanke att generationer har ett ansvar mot varandra som då den tillämpas på ekologins område leder till ett försvar av miljön och vid tillämpning på ekonomins område till motstånd mot lånefinansierad konsumtion.

 

2.5 Demokrati

 

De konservativa är ej emot demokrati om den införs, som alla förändringar bör införas; genom naturlig påbyggnad av det gamla systemet. Det var sättet på vilket de franska revolutionärerna införde den Burke och hans liktänkande reagerade med avsky på. "The largely adverse or hostile relationship that eighteenth-century historians had seen between medivial institutions and the modern electorates, assemblies and liberties is now reversed; throughout the century we find historians searching for origins of democracy in the once despised contexts of folkmoot, manor, shire, assembly and estate."18 Det viktiga för de konservativa är att demokratin inte framstår som något främmande, utan som något vilket kan härledas ur den historiska framväxten av staten i det egna landets traditioner.

 

2.6 Stad och land

 

De konservativa under den industriella revolutionen såg med förfäran på hur levnadsstandarden sjönk för de lägsta sociala grupperna. Det fick dem att beundra det enkla livet på landet, i jordbrukssamhället. "It is, as we repeatedly shall see, the city that forms the context of most sociological propositions relating to disorganization, alienation and mental isolation ... The conservatives emphasized the degree to which European culture was based on rythms of the countryside, the succesion of seasons, the alternation of natural elements and the deep relation between man and soil ... if modern radicalism is largely urban in its mentality, conservatism is largely rural"19 Den konservatives kärlek till jorden, glädjen av att äga och bruka den, hänger samman med många ting. Det är förknippat med miljöengagemanget, avsmaken för storstadens baksidor, men djupast med arvstanken och att kunna härleda allt till sina förfäder.

Nisbet tar upp en annan sociologs tanke, Comtes, då han säger att den konservativa tankevärlden har till motsats från den radikala, föredragit decentralisation framför centralisation. "Conservative philosophy, rooted in medivial values made distribution of political centers its essence: that is, pluralism of authority resting first and foremost upon local community, family, guild and the various other sources of custom and tradition."20 Märk att Nisbet då han talar om bestämmande makt i ett positivt sammanhang använder ordet authority i likhet med den åtskillnad hans ämne, sociologin, gör mellan authority och power. Där authority är den naturliga följd av lojalitet undersåtarna känner mot en god herre, och power det en despot och tyrran måste använda för att hålla ett förtryckt folk i schack.

 

2.7 Socialpolitik

 

Den andliga fattigdomen i det moderna samhället har sin rot i uppbrytandet från gamla levnadsmönster. "Alienation is a historical perspective within wich man is seen as estranged, anomic, and rootless when cut off from the ties of community and moral purpose."21 I industrialismen såg de tidiga konservativa ett slags förslavande, om inte kroppsligt så andligt. "The conservatives distrusted the factory and its division of labor as they did any system that seemed, by its nature, calculated to destroy the peasant, the artisan, as well as family and local community. It was easy to see in the workings of the rotary steam engine, the flying shuttle, or the spinning jenny a form of tyrrany over the mind of man and an instrument in his moral degradation."22 De konservativa som efterhand accepterade industrisamhället som ett nödvändigt ont sökte ofta verka för åtgärder att lindra den uppkommna situationen.

Konservativa har i historien inte sällan infört sociala reformer. "Järnkanslern" Bismarck införde ett, för den tiden, omfattande socialförsäkringssystem i sekelskiftets Tyskland. Elaka tungor kan i och för sig, och säkerligen med visst fog, hävda att sådana reformer inte infördes på grund av några högre principer än "förändra för att bevara" som Burke formulerade: "En stat utan medel till en viss förändring är utan medel att bevaras"23 Den konservatives känsla av att var och en skall ha rätt till det han förvärvar, varken mer eller mindre, gör att man anser att socialhjälp inte bör innefatta mer än hjälp till självhjälp. "Bagge hävdar, ... , att statlig social omvårdnad alltid måste bygga på principen hjälp till självhjälp och att den aldrig får motverka den personliga ansvarskänslan. ... Samtidigt argumenterar Bagge för att Högern inom dessa gränser måste verka för reformer och en positiv socialpolitik. Den gamla negativismen, med säte i första kammaren, kallas manchesterliberal och han betonar att den måste försvinna."24 Denna linje stämmer överens med bilden av konservatismen som mer benägen till ingripande än de klassiska liberaler som är emot varje form av inblandning. För att staten skall kunna ingripa måste den också skaffa sig resurser, den behöver skatte- inkomster. Även på detta område går en klar skiljelinje mellan de som vill ha så liten inblandning av staten som möjligt och följdaktligen minimal skatt, de kan kalla sig liberaler, nyliberaler eller laizzes fair-anhängare, och de konservativa. "En statsman borde innan han berömmer sig för att ha gett skattelättnader genom att förgöra källan till statsintäkterna först noggrant uppmärksamma lösningen på detta problem: - Huruvida det är mer fördelaktigt för folket att betala mycket och få ut något som motsvarar detta; eller att vinna föga och ingenting, och slippa alla skatter? Mitt tankesätt är avgjort för det första förslaget."25

Vad gäller uppfostran och moral betonar den konservative även att föräldrarna har ett stort ansvar, trots skolans och samhällets uppfostrande roll. "Samtidigt som Bagge således framhäver skolans betydelse, understryker han att 'personlighetens och karaktärens daning' främst måste ske genom hemmet. ... Stödåtgärder från det allmännas sida kan aldrig lyfta av det personliga ansvar föräldragenerationen har."26

 

2.8 Statsmakten, marknaden och ägandet

 

Burke ser i den franska nationalförsammlingen en obegränsad makt. Obegränsad makt leder alltid till tyrrani, vare sig dess etikett är monarki eller demokrati. "Legitimacy of power does not lie, it was declared by the Revolutionists, in devine decree, in heredity or in tradition. Legitimacy is given only by the mass of people who participate in it and who, by the very fact of participating, cannot therefore be said to be enslaved by it, no matter what its intensity. ... It was the invocation of 'the people' ... that justified extension and penetration of governmental power beyond anything known since the age of Diocletian in ancient Rome."27 Den obegränsade makten har sin grund i avsaknaden av grundlagar, en fast och respekterad konstitution. "Den (National-) försammlingen har, sedan ståndens upplösning, ingen grundlag, inget fastställt reglemente, inget accepterat medel att begränsa dess makt. ... Ingenting i himlen eller på jorden kan hålla dem tillbaka.28

Den konservative vill ha en stark stat för att upprätthålla lag och ordning, samt ett yttre försvar. Staten skall dock ej vara stark på sådana områden som de naturliga gemenskaperna klarar av att sköta. På detta område är statens uppgift snarare att skydda de naturliga sammanslutningarnas möjligheter till självbestämmande. "Samhället består främst av de naturliga gemenskaperna. Statens uppgift är att skydda de naturliga gemenskaperna och upprätthålla rättsordningen. Det är de naturliga gemenskaperna och rättsordningen som är förutsättningen för de enskilda medborgarnas frihet och välbefinnande. Det är när staten, eller politiken, urholkar de naturliga gemenskapernas funktioner som det totalitära samhället hotar."29

I frågan om staten och politiken skall bestämma över marknadskrafterna kan man skönja en viss kluvenhet. Majoriteten av de moderna konservativa står för att marknadskrafterna skall få bestämma på de områden de är lämpade för detta, det vill säga på de flesta områden, dock ej inom miljö, omvårdnad och dylikt. Majoriteten konservativa avviker här från Hegels ståndpunkt. Han ansåg att politiken alltid skulle överordnas ekonomin, att politiskt framåtskridande var långt mera viktigt än ekonomiskt.30 I modern konservatism har denna ide nästan helt slagits ut av den dominerande tanken; att staten skall vara begränsad och att marknadskrafterna är den bästa ledaren för välfärd. Hegels starka tro på staten som dirigent på alla områden har istället kommit fram i socialism/kommunism och i fascism/nazism, också de ideologier som, indirekt, har rötter i Hegels tankevärd.31

I vår del av världen har det privata ägandet funnits sedan urminnes tider. Att på något sätt kränka det eller göra det mindre betydande i samhället ses av de konservativa som ett brott; en stöld. "Nothing in the French Revolution so outraged conservatives as its confiscation of property and its weakening of the institutional supports of property"32 Nisbet talar ofta om likheter mellan konservativa och radikala socialister, vad gäller deras förhållande till liberalism och okontrollerad kapitalism. På punkten om ägandet går dock en klar skiljelinje dem emellan. "For conservatives property was the indispensible basis of family, church, state, and all other major groups in society. For radicals, increasingly, the abolition of property became the prime goal of their aspirations."33 Man slås annars av att argumentation för privat ägande förekommer förhållandevis sparsamt i konservativa skrifter. Tanken om äganderättens okränkbarhet finns dock hela tiden med som en grundförutsättning, som en självklarhet.

 

N o t e r :

1. Burke 1790 (sv. övers. 1982):52

2. Aronsson 1993:27

3. Aronsson 1993:140

4. Aronsson 1993:141

5. Nisbet 1967:10

6. Burke 1790 (sv. övers. 1982):39

7. Burke 1790 (sv. övers. 1982):41

8. Solzjenitsyn 1976:12

9. Solzjenitsyn 1993 i SVT's Möten i Moskva

10. Burke 1790 (sv. övers. 1982):65

11. Solzjenitsyn 1976:13

12. Burke 1790 (sv. övers. 1982):88

13. Aronsson 1993:132

14. Burke 1790 (sv. övers. 1982):54

15. Nisbet 1967:6

16. Burke 1790 (sv. övers. 1982):96

17. Solzjenitsyn 1976:40

18. Nisbet 1967:55

19. Nisbet 1967:28-29

20. Nisbet 1967:111

21. Nisbet 1967:6

22. Nisbet 1967:30

23. Burke 1790 (sv. övers. 1982):31

24. Aronsson 1993:143

25. Burke 1790 (sv. övers. 1982):234

26. Aronsson 1993:131

27. Nisbet 1967:109

28. Burke 1790 (sv. övers. 1982):51

29. Aronsson 1993:33

30. Liedman 1991:160

31. Aronsson 1993:23

32. Nisbet 1967:26

33. Nisbet 1967:26

 

3. Konservatism i svenska partier

 

3.1 Gemensamma värderingar

 

Vissa värderingar är gemensamma för de flesta eller alla partier. De redovisas i detta stycke. Sedan kommer varje partis förhållande till de olika konservativa grundtankarna att gås i genom, parti för parti.

Till de gemensamma ståndpunkterna hör fackföreningars och övriga föreningars rätt att verka och ha inflytande på de områden de är avsedda för. Det enda parti som öppet säger sig vilja beskära fackföreningarnas makt är Ny Demokrati. Alla de övriga partierna betonar vikten av starka fackföreningar för samhällets bästa.1 Detta är i samklang med de konservativa ideerna.

Inget parti tar avstånd från den parlamentariska demokratin, även om Vänsterpartiet bara formellt stödjer den och anser att de reela besluten skall fattas utanför parlamentet och är beroende av andra faktorer än de demokratiska.2

Gemensamt för de borgerliga partierna är att de alla säger sig grunda sin politik på kristen etik. Detta är en del av konservatismen. Nämnvärt är att Folkpartiet försökt gömma detta i ett stycke på de sista sidorna medan de övriga har det längst fram.3 De partier som inte har med detta i sitt program är: Vänstern, Social-demokraterna och Ny Demokrati.

Något som inget parti öppet nämner är nödvändighet av naturliga hierarkier.

 

3.2 Vänsterpartiet

 

Om vi börjar med att titta på de grundtankar vi valt att framhäva under titeln "gemenskap" i föregående kapitel, kan vi se att Vänsterpartiet inte talar något om några som helst naturliga gemenskaper. Man säger visserligen att människan behöver gemenskap och samhörighet och att denna kan erhållas av familjen, släkten, vänner, med mera; men redan i nästa stycke säger man att nya samlevnadsformer växer fram och att varje människa har rätt att själv välja i vilken hon vill leva.4 Det finns sålunda inget spår av den konservatives tro på de historiskt framvuxna samlevnadsformerna. Det enda som står i deras partiprogram som har med harmonisk samlevnad att göra är att de anser att "I gemenskap och samarbete skapas en levande kultur som stärker människans identitet och självkännsla och tillför samhället värdefull inspiration och kritik"5 Den konservativa gemenskapstanken går ju emellertid ut på att de olika socialgrupperna skall bestå men verka gemensamt för hela samhällsgemenskapens bästa. Vänstern säger, i rak motsats till detta, att politiken i Sverige har dominerats av en motsättning mellan arbete och kapital. De försäkrar också att de alltid har stått på de arbetandes sida.6 Vi måste konstatera att vänstern har mycket liten, för att inte säga ingen, anknytning till konservatism på denna punkt.

Medan de konservativa ser en möjlighet till ett harmoniskt samhälle med hierarkier ser vänstern endast klasskamp då hierarkier finns. De säger att man måste bekämpa, vad de anser vara, splittring mellan härskare och förtryckta först efter det kan den verkliga gemenskapen finnas.7 Icke heller på denna punkt kan några konservativa drag anas.

Vad gäller sedvänjor och tron på det gemensamt framvuxna förnuftet, i motsats till det enskilda, finns heller ingen överensstämmelse. Man skriver utan omsvep att monarkin skall avskaffas, utan att alls beakta dess historiska rätt som en del av vårt system.8 Partiet står dock för att var man har rätt att känna sin historia, men tillmäter den ingen större vikt än kunskap om andras.9

Då vi kommer till tanken om ansvaret generationer emellan så slås man av att ansvaret mot kommande generationer är något som återkommer inte mindre än fyra gånger vid en genomläsning av vänsterns program.10 Första gången det nämns är det en allmänt hållen sats som skulle kunna tillämpas på både ekologins och ekonomins område. Vid de nästkommande tre tillfällena står det dock klart att det är miljön man tänker på. Hur som helst; vi har här hittat en punkt i vänsterns program som står i samklang med de konservativa ideerna.

Vad gäller centralisering contra decentralisering talar vänstern om att fungerande lokalsamhällen behövs. Man säger också att avstånden är för stora mellan den enskilda människan och de anonyma makter som styr dennes liv.11 Allt detta tycks tyda på ett avståndstagande från centralism. Det finns dock inga uttalade sympatier för en ökad decentralisering. Med tanke på den gröna profil partiet söker skapa sig är detta lite förvånande. Vi kan konstatera att intrycket på denna punkt är att vänstern fortfarande har större tillit till centralt fattade beslut än vad som är förenligt med de konservativa ideerna om mera lokalt förankrad makt.

Vad gäller socialpolitik talas det om "en rättvis fördelning" mellan rika och fattiga respektive mellan arbetande och arbetslösa.12 Det är ett väldigt suddigt uttryck. Vad är "en rättvis fördelning"? Jag tillåter mig att besvara den frågan själv, för svaret måste bli: Det beror på varje enskild individs eller grupps egen definition av begreppet. Man talar emellertid om utjämning av ekonomiska skillnader vilket gör det möjligt att säga att deras åsikter på detta område inte är konservativa.

När partiet skriver om barnens uppfostran sägs inget om föräldrarnas ansvar för sina barn. Man skriver att barnen behöver trygghet och kontakt med vuxna, och i nästa mening att de har rätt till omsorg i samhällelig regi.13 Innebörden av detta måste vara att de "vuxna" inte alls behöver vara föräldrar eller annan släkt utan är helt godtyckliga. "Skolan skall fostra till jämlikhet och solidaritet både i den nära omgivningen och i världen"14 Det ges i vänsterns partiprogram inget utrymme för de konservativa tankarna att föräldrarna bär huvudansvaret för sina barns uppfostran.

Vad gäller statens ställning så konstaterar partiet att rättssamhället skall upprätthållas. Då man kommer till frågan statlig styrning av marknaden är vänstern Hegel trogen. Man uttrycker klart att marknaden skall vara underställd politiskt fattade beslut.15 Man vill vidare höja förmögenhets, vinst och arvsskatter.16 Detta är direkt en motsats till de konservativas försvar för äganderätten och dess reela betydelse.

 

3.3 Socialdemokraterna

 

Socialdemokraterna har åsikten att "Som samhälls-varelser är människorna beroende av varandra ... Det är i samverkan, inte i kamp människor emellan, som den gemensamma välfärden och därmed också den enskildes välfärd kan byggas. ... solidariteten (är) en förutsättning för den gemenskap i samhällslivet som endast kan födas ur tillit, aldrig ur strid och konkurrens"17 Även om partiets linje ligger en bit utanför vad som ryms inom den konservativa tankevärlden, kan man skönja likheter med den konservativa ideen om att varje människa endast är en del i den större gemenskapen och att alla skall sträva för det gemensammas väl. Om de naturliga gemenskaperna sägs dock inget.

Vad gäller synen på hierarkier hävdar Social-demokraterna att människorna skall frigöras från beroende av andra grupper och man vänder sig mot alla slags klassskillnader och anser att denna åsikt har grund i tanken om människors lika värde.18 Det är, om ändock inte lika uttalat och aggressivt, samma ståndpunkt som vänsterns och denna står icke i samklang med konservatismen.

Socialdemokraterna söker förankra den demokratiska socialismens ideer i arvet från tidigare kultur-traditioner.19 Oavsett det konkreta innehållet i de socialistiska ideerna måste det faktum att man söker förankra dem i förfäders kulturtraditioner ses som ett starkt konservativt drag. "De nya lösningarna skall inte sökas i en äldre tids ofta både miljö och människo-förslitande förhållanden. Lösningarna ska sökas framåt, med utnyttjande av alla de kunskaper och erfarenheter som den tekniska och ekonomiska utvecklingen gett."20 Detta stycke stämmer förhållandevis väl överens med de konservativas ideer om att man aldrig kan gå bakåt, utan bara framåt. Det är dock inte fullständig överens-stämmelse då tanken att allt skall bygga på det gamla inte är tillräckligt klart markerad. "Den fredliga samhällsomdaningen på den demokratiska socialismens grund erbjuder den enda framkommliga vägen..."21 Detta uttryck har drag som liknar den konservativa uppfattningen att evolution alltid är att föredra framför revolution. Konservativ klang har även uttalandet att social-demokraterna önskar att vårt kulturarv skall föras vidare till nya generationer.22 "Äldre tiders kultur tas tillvara och levandegörs. Detta stärker sambandet mellan generationerna och samhörigheten till den egna bygden."23 Detta är ytterligare ett synsätt som väl stämmer överens med konservativa ideal.

Vad gäller ansvaret generationer emellan har socialdemokraterna grundsynen att kommande generationer inte skall behöva sota för tidigares lättsinne i hanterandet av de gemensamma resurserna.24 Men liksom vänstern tillämpar man bara denna grundtanke på ekologins område.

Om decentralisation säger socialdemokraterna att varje region skall ha rätt att forma sin politik.25 Den direkta kopplingen som konservatismen gör till de naturliga lokala gemenskaperna (byalag och dylikt) saknas dock.

Socialdemokraterna ligger i linje med de konservativa ideerna vad gäller hållningen mot industrialismen. Socialdemokraterna väljer benämningen kapitalism men talar om den i imperfektum och det står klart att den är det samma som den industriella revolutionen. "Arbetarklassen blev ekonomiskt och socialt utarmad. Delar av den blev även kulturellt utarmad;"26 Detta förhållande stämmer väl överens med Nisbets uttalande att det på just detta område fanns en överensstämmelse mellan de konservativa och de socialistiska tankarna. På grund av detta kan man inte säga att partiet är konservativt på denna punkt. De följer egna idetraditioner som råkar vara exakt lika som de konservativa. Partiet säger även att till och med arbetet självt förlorade sin mening och arbetaren kände ingen stolthet eller samband med den produkt han skapade.26 Det är lätt att dra paralleller till Nisbets tal om förslavandet av tanken och moralisk degeneration. Precis som de konservativa tillerkänner emellertid partiet industrialismen den ökade levnadsstandarden och tillväxten.27 Båda accepterar den men vill söka lindra dess skadeverkningar.

"En rättvis fördelning av välfärd, inflytande och valmöjligheter ska åstadkommas genom en utjämning av inkomster och förmögenheter."28 Även detta parti har med ordet "rättvis fördelning" utan att ge det någon precis innebörd. Det är dock klart att när man talar utjämning av inkomster och förmögenheter så har man inte en uppfattning som kan benämnas konservativ.

Vad gäller barns uppfostran har Socialdemokraterna samma grundtanke som de konservativa. "Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för att barn och ungdomar får goda uppväxtvillkor,"29 Man säger dock på annat ställe att stat och kommun har fått ansvar för barnomsorg, utbildning med mera.30 Man kan tolka detta som att föräldrarnas ansvar endast är formellt och att de i verkligheten endast behöver se till att dagis, skola och dylikt sköter sitt åtagande.

Socialdemokratin konstaterar bara helt kort att man står för ett rättssamhälle.31 Vad gäller marknadskrafterna så tillmäter Socialdemokraterna dem rollen som ett snabbt och smidigt signalsystem, men säger att de ej klarar av att hushålla med resurser som saknar marknadsvärde som till exempel miljön.32 Detta är i analogi med den konservativa ståndpunkten. Partiet säger att det privata ägandet formellt skall behållas men att det skall kringgärdas av lagar och bestämmelser som medför minskad kontroll över det ägda.33 Detta måste ses som en urholkning av ägandets betydelse och står i motsatsförhållande till konservatismens åsikter.

 

3.4 Ny Demokrati

 

Detta partis program är det som har minst av uttryck som kan hänföras till någon bestämd ideologi. De finns, men det mest markanta är konkreta åtgärdsförslag.

I inledningsordet, skrivet av Ian Wachtmeister personligen, står "Jag ser ett land med ett folk som ställer upp. För varandra."34 Han anser vidare att det skall löna sig att ställa upp för sitt land. Detta är åsikter som en konservativ inte skulle säga emot. Partiet ser även på familjen, den viktigaste naturliga gemenskapen, i en konservativ synvinkel. "Familjen är samhällets viktigaste grundsten. Därför får familjens centrala och naturliga roll inte motverkas eller försvåras av överheten."35

Vad gäller samhällets uppdelning i hierarkier, det som de två ovanstående partierna sagt sig bekämpa men som konservatismen anser nödvändiga, är det svårt att dra någon slutsatts om Ny Demokrati. Fördelningsfrågor nämns överhuvudtaget inte, ännu mindre socialgrupper. Att dra slutsatsen att det betyder att partiet är nöjt med att det finns hierarkier är en alltför djärv slutsats även om den ligger nära tillhands.

Ordet "sunt förnuft" nämns i princip på varannan sida i Ny demokratis partiprogram. Det definieras emellertid inte, och det är svårt att säga om partiet verkligen menar samma sak som konservatismens tänkare. Detta eftersom det företrädesvis används i små "övningsexempel", där partiet tar upp vad man anser vara ett missförhållande och läsaren skall pröva vad hans sunda förnuft säger om saken. Om vi dock litar på att partiet använder ordet i samma betydelse som är brukligt, är det ett starkt konservativt tecken. Man anser vidare att vi skall värna om vårt kulturarv och att historien är viktig.36 Partiets framtoning, att vara den friska fläkten som sopar bort det gamla, står dock knappast konservatismen nära.

Att starka samband finns mellan olika generationer är viktigt säger även detta parti. Det går längre på denna punkt än de två föregående. "De gamla respekteras för sina insatser. Generationerna förstår varandra och inser vilken roll var och en har att spela, eller har spelat"37 De tillerkänner även de tidigare generationerna en roll. Man talar vidare om miljön som viktig men underordnad ekonomin. Om man bortser från det faktum att partiet visar vördnad för äldre generationer så kan man konstatera att Ny Demokrati har en mindre uttalad känsla för ansvaret generationer emellan än vänstern och social demokraterna.

"Lägg ner landstingen!"38 Detta utrop är inte bara emot den konservativa iden att man skall vara försiktig när man river ned "byggnader" utan även emot decentralisationstanken. Man kan över huvudtaget inte finna någon som helst förståelse hos partiet för vikten av lokal makt.

Partiets skatte och social politik tycks endast gå ut på att sänka skatterna och minimera bidragen. Detta utan beaktande av Burkes ord om att det kan vara fördelaktigare att betala mer och i gengäld erhålla mer. Partiet är snarare, vad Bagge med förakt benämnde, Manchesterliberalt.

"Det är föräldrarna som har ansvar för sina barn"39 Man anser även att skolan i samverkan med föräldrar har en viktig uppgift att fylla.40 I denna fråga är det stor samstämmighet mellan partiet och konservatismen.

"En av statens huvuduppgifter är att ge medborgarna fysisk trygghet och säkerhet"41 Man anser även grundlagarna viktiga och vill ha en särskild författnings domstol.42 På detta område finns ingen motsättning gentemot konservatismen. Man vill ha äganderätten och näringsfriheten grundlagsfäst.42 Man är för öppen konkurrens och näringsfrihet. Om det inte vore för att alla ekonomiska uttalanden i programet luktade misstänkt likt laizzes fair kunde man säga att partiet i denna fråga var "konservativt acceptabelt".

 

3.5 Folkpartiet liberalaerna

 

Till skillnad från de konservativa, med familjen som viktigaste enhet, tar partiet utgångspunkt i individen. Ett tillägg görs dock; att människan besitter en förmåga att förstå att det finns fler människor, att hon är en bland många. Vad gäller att leva i harmoni i den stora samhällsgemenskapen sägs inget annat än att alla skall behandlas med lika stor respekt.43

Folkpartiet anser att "den stabilitet som kan köpas genom att den svage underkastar sig den starkare aldrig kan bli varaktig."44 En konservativ skulle då replikera att det beror på om den "svage" frivilligt underkastar sig på grund av vördnad, eller om det är den starke som med makt tvingar fram en underkastelse. Enligt konservatismen är naturliga hierarkier, det första fallet, en garant för stabilitet.

Folkpartiet går i direkt polemik mot konservativa ideer då man buntar ihop begreppen tradition, godtycke och diskriminerande lagar. De kallas gemensamt för sådant som begränsar människors livschanser.45 Den konservative skulle helt enkelt svara att vad det gäller traditionen är det absolut tvärtom, den befrämjar livsmöjligheterna. Partiet talar om bekämpandet av fördomar. Man passar samtidigt på att likställa de samma med missförstånd.46 Den konservative vill snarare värna fördomar, eller med ett annat ord: provisoriska sanningar, och hävdar bestämmt att de är allt annat än missförstånd. Partiet säger att människan aldrig kan nå fram till absoluta sanningar, utan bara till bättre kunskap än den vi idag besitter.47 Det stämmer med konservativ tro. Det är just av denna anledning som den konservative vill nyttja fördommar, provisoriska sanningar, till att förstå världen.

Liksom ovanstående partier tillämpar partiet tanken om ansvar generationer emellan, uttalat, endast på ekologins område. "Ingen generation har rätt att skövla oersättliga naturvärden och tillfoga miljön irreparabla skador"48 Detta är i mycket god samklang med konservativa värderingar. Vad gäller tillämpningen på ekonomins område så kan attityden mot alla former av resursslöseri skönjas även om det inte direkt kopplas till generationsansvaret.

Decentralisation nämns mycket sparsamt. Man är emellertid för kommunal decentralisation och ett geografiskt närmande mellan väljare och valda.49

Att industrialismen/kapitalismen har baksidor sägs inte uttalat men partiet säger sig stå för en aktiv socialpolitik och att sociala skyddsnät måste finnas i samhället.50 Någon närmare precisering står emellertid icke att finna.

"Den positiva livsgemenskap familjelivet kan erbjuda är av grundläggande betydelse för att barnen skall kunna utvecklas till fria och självständiga medborgare"51 Detta är en mycket blek variant av tanken att familjen har ansvaret för sina barns uppfostran, och man måste därför säga att Folkpartiet inte är konservativt i denna fråga.

Förutom att som alla de övriga försvara rättsstaten säger Folkpartiet att "Frihet förutsätter ett civilt sammhälle som är oberoende av den politiska makten."52 Detta liknar den konservativa tanken att staten endast skall vara stark på de områden som de naturliga gemenskaperna inte klarar av att sköta. "Marknadsekonomin är oöverträffad när det gäller att skapa välstånd och öka våra samlade resurser."53 Man betonar att marknadsekonomin står för respekt för äganderätten. På dessa punkter finns inga motsättningar mellan partiet och konservatismen.

 

3.6 Centern

 

Centern talar mycket om gemenskapen i samhället. "För Centern är familjen och den lokala gemenskapen människor emellan av stor betydelse"54 Naturliga gemenskaper, centern är det enda parti som använder termen öppet, tillmäts ett stort värde.55 "Samhället byggs upp av individernas samverkan i små gemenskaper av familjer, släktingar, grannar, ... Centern värnar dessa gemenskapers frihet och vill stärka deras roll som grund för samhällsbyggandet"56 Att Centern, i denna fråga, bygger på den konservativa idevärlden är fullständigt klart.

Centern nämner sällan ordet tradition. Det behövs emellertid ingen större skarpsynthet för att se att man hyllar äldre tiders levnadsmönster och följandet av normer och värderingar.57 Då man talar om u-ländernas utveckling betonar man att det är viktigt att varje land bevarar sin traditionella kultur. Kontinuitet i samhällsbyggandet talas det icke om, men även här kan man, om man vill, se kontinuitet som en följd av upprätthållandet av bestående värderingar. Man talar emellertid lite för ofta om kraftig omvandling, förändring och så vidare, för att det skall kännas genuint konservativt. Centern säger, i överensstämmelse med konservatismens tal om sunt förnuft: "Det finns värden och erfarenheter hos människan som inte alltid kan vägas mätas eller förstås."58

Partiet talar mycket om utjämning och knappast något om ojämlikhetens roll som ekonomisk morot. Naturliga gemenskaper nämns visserligen men inget om naturliga hierarkier.

"Varje generation har ansvar för att lämna över ett bättre samhälle till nästa generation. Varje generation måste bära de fulla kostnaderna för sin egen existens."59 Trots att vidare precisering av detta uttalande endast görs vad gäller miljöansvaret, ryms det i ståndpunkten ett ansvar på alla områden för nästa generation. På denna punkt är överenstämmelsen näst intill fullständig.

Centern är det parti som flitigast talar om vikten av decentralisering. "Centern arbetar för en decentralisering av makt, resurser och boende"60 I analogi med konservativa tankar anser man att industrisamhället fört med sig materialism, storskalighet och centralisering.61 "Decentralisering är ett medel att skapa ett miljövänligt samhälle som är effektivt utan att tära på människor och natur."62 Man anser det vara av största vikt att decentralisera besluten så att de fattas av de berörda bland annat genom familjen, grannskapet och folkrörelserna.63 Vikten av ägandet och brukandet av jorden betonas också. "Familjejordbruket ska ges goda möjligheter att utvecklas. Centern slår vakt om sambandet mellan ägande, boende och brukande."64

"Trots den snabba standardökningen mår många människor dåligt. Naturliga gemenskaper har brutits upp ... Brist på bestående värden riskerar att skapa en stor inre tomhet."65 Man framhäver att Centerrörelsen bildades som en protest mot industrisamhällets avarter.66 Precis som konservatismen. "I Sverige har den materiella välfärden kunnat fördelas till de flesta. Barnbidrag, folkpension, vård och utbildning har spelat stor roll för Sveriges utveckling och för en rättvis fördelning av välfärden"67 Detta stycke ger intrycket att Centern är förhållandevis nöjt med den utjämningsgrad som i dag finns. Dock gör man det dumma att använda ordet "rättvis fördelning" utan att tala om vad man menar med det. Tanken om att all hjälp skall vara hjälp till självhjälp och inget mer saknas dock.

I vad som sägs om barnens uppfostran är det utan tvekan konservativa ideal som gäller. "Familjen har huvudansvaret för barnens uppväxt och uppfostran. Samhällets ansvar är att ge familjerna hjälp och stöd för att klara denna uppgift."68

Statens makt måste vara begränsad. Precis som de konservativa anser Centern att en obegränsad statsmakt leder till förmynderi och slutligen till totalitära system.69 Man anser att rättsstatens huvuduppgift är att skydda medborgarna mot våld och övergrepp.70 Centern skriver att marknadsekonomi, socialt och miljömässigt styrd, är den bästa förutsättningen för en god utveckling. Man betonar att statliga ingripanden dock är nödvändiga.71 Det sägs vidare att personligt ägande är den bästa formen eftersom människor är mer rädda om det som är deras eget personliga gods. Man vill således värna och öka inslaget av privat ägande.72 Försvaret av äganderätten uttrycks inte riktigt lika kraftigt som hos vissa av de andra borgerliga partierna.

 

3.7 Kristdemokratiska Samhällspartiet

 

Partiet betonar behovet av gemenskaper. De anser att deras ideologi, till skillnad från de "materialistiska ideologierna", inte leder till kamp mellan samhällsgrupper utan till en stor samhällsgemenskap.73 Varje människa skall vidare känna ett ansvar inför samhällsgemenskapen och vara beredd att bidra till den samma.74 "Stabila familjegemenskaper har ett positivt värde inte bara för familjemedlemmarna utan också för samhället i stort. Därför skall äktenskapet prioriteras som samlevnadsform."75 Allt detta stämmer väl överens med den konservativa gemenskapstanken och iden att familjen är den grundläggande enheten för gemenskap.

Kristdemokraterna säger att jämlikhet för dem inte innebär att skapa likhet genom likriktning. Vidare att välfärden på ett rättfärdigt sätt skall fördelas till de olika grupperna som utgör samhället.76 Man urskiljer sålunda olika grupper i samhället och även om ordet rättfärdigt är ett något oklart ord så leder det tanken till "tilldelning efter förtjänst".

Liksom de flesta partier anser Kristdemokraterna att vi skall värna vårt kulturarv.77 Man önskar ett väl fungerande historiskt arkiv samt att bebyggelse och samlade miljöer skall bevaras.78 Det sunda förnuftet nämns dock inte.

Partiet talar om "den kristna förvaltarskapstanken" och säger sig här mena omtanken om hur kommande generationer skall få det. Den innebär även att miljö, ekonomiska tillgångar, naturresurser, sociala och kulturella värden inte får utnyttjas utan att de skall förvaltas åt nästa generation.79 Detta parti låter således generations-ansvarstanken få genomslag på både ekologins och ekonomins område, och fler därtill.

Partiet talar inte något om storstadens baksidor men betonar att det finns ett stort värde av ökat boende och ökad sysselsättning på landsbygden, man anser även att jorbruket måste värdesättas. "Glesbygdens resurser skall tillvaratas. ... och en decentralisering av samhället genomföras."80 Uppgifter bör överföras från stat till kommuner samt att staten inte bör detaljreglera verksamhet är också värderingar som en konservativ kan skriva under på.

Partiet ser ensamheten och isoleringen som ett stort problem mitt i det moderna välfärdssamhället.81 "Alla grupper i samhället måste tillförsäkras en rimlig levnadsstandard och få en rättvis del av samhällsförbättringar."82 Jaha, då dök det där ordet "rättvis" upp igen. Partiet säger emellertid inget som går emot konservatismen på denna punkt.

"En positiv hemmiljö ger barnen de bästa förutsättningarna för en harmonisk utveckling"83 Man anser även att föräldrarätten skall garanteras i grundlag.84 Skolan skall emellertid bidra till att ge barnen livsvärderingar.85

Att grundlagen efterlevs anser man vara av stor vikt och vill införa en författningsdomstol.86 Man vill även ha ett tillräckligt starkt polisväsende för att effektivt kunna upprätthålla ordningen.87 Pariet säger rent ut att man tar avstånd från både den okontrollerade marknadsekonomin och den helt statsstyrda ekonomin.88 Hela den ekonomiska delen i programmet genomsyras av tanken på marknadsekonomi som dock hålls i schack av statliga ingripanden. Detta är i linje med den konservativa traditionen. Liksom i de konservativa skrifterna behandlas knappast frågan om privat ägande specifikt, men tanken finns underförstådd i hela texten, som en självklarhet.

 

3.8 Moderata Samlingspartiet

 

Partiet skriver att strävan efter gemenskap är en del av människans natur, vidare att familjen är den naturligaste gemenskapen och att inget annat kollektiv kan ersätta den.89 Framhävs görs även påståendet att vårt svenska samhälle vilar på en djup nationell gemenskap.90 Det är klart att Moderaterna är renodlat konservativa på denna punkt.

Inte heller Moderaterna har något direkt uttalande om hierarkier men säger: "Överdrivna fördelningsambitioner blir ett hot mot välfärdens grundläggande betingelser."91 Detta menar man sker eftersom sambandet mellan prestation och belöning blir svagt.

"Vårt Svenska samhälle vilar på en djupt rotad nationell gemenskap och på institutioner som växt fram under århundraden."92 Man känner genast igen den typiskt konservativa formuleringen att institutionerna har växt fram under en lång tid. Partiet fortsätter i samma anda: "Endast genom en stegvis förändring byggd på erfarenhet ... kan ett fritt samhälle vidareutvecklas."92 Likaså anser man att människors önskan efter kontinuitet och historisk förankring tillgodoses genom att monarkin bevaras.93 Det går att hitta ännu fler uttalanden som alla har samma djupt konservativa klang. Det torde dock efter de här nämnda stå klart att moderaterna även på denna punkt är sitt konservativa arv trogna. Vad det gäller det gemensamma eller sunda förnuftet hittas dock inget uttalande.

Vad gäller ansvaret mellan generationer uppmärksammar partiet att dagens samhälle är ett resultat av tidigare generationers ansträngningar vilket gör att vi bör "värna och föra vidare de kulturvärden och den naturmiljö som vi ärvt."94 Tillsammans med Ny Demokrati är Moderaterna ensamma om att betona banden till de tidigare generationerna så starkt. Tanken om att generationernas ansvar kan tillämpas på fler områden än ekologins kommer också fram: "Vården av naturmiljön måste ses som en del i en allmän och nödvändig resurshushållning"95

Decentralisation nämns förhållandevis explicit. Man anser dock att statens styrning över kommunerna skall minska kraftigt, att den kommunala självstyrelsen skall bevaras och mindre kommunenheter är att föredra.96 Man betonar, likt de konservativa, att den enskilt ägda jorden skapar trygghet och ansvarskänsla. Detta står i samklang med den konservativa iden om det starka sambandet mellan människa och jord.97

Moderaterna hyllar visserligen industrisamhället som garanten för tillväxt och välfärd men påpekar också att de tekniska förändringarna leder till social rotlöshet.98 Detta betonas dock inte lika starkt som hos exempelvis Centern. Partiet skriver rent ut att samhällets sociala ansvar är en naturlig del av det konservativa idearvet, som man själv anser sig tillhöra.99 Precis som de äldre konservativa ledarna anser man att det samhälleliga stödet skall vara hjälp till självhjälp och inte ett sätt att slippa ansvar för den egna försörjningen.100 Man talar mycket om sänkta skatter. Kanske lite för mycket utan eftertanke, i jämförelse med Burkes ord att man skall beakta frågan om det inte är bättre för medborgarna att betala mer och få ut något mera i gengäld.

"Det ankommer främst på föräldrarna att svara för barnens fostran och utveckling"101 Vidare säger man att skolans främsta uppgift är att förmedla kunskaper men att den även skall bidra till fostran.102 Allt i samklang med de konservativa idealen.

Moderaterna anser att ingen makt i samhället, inte ens den av folket valda, får bli allsmäktig.103 Detta stämmer väl överens med den konservativa tanken att all absolut makt, oavsett ursprung, leder till en totalitär stat. Man betonar att myndighetsutövningen måste kringgärdas av lagar som hindrar den från att bli godtycklig.104 Liksom de konservativa anser man att den främsta uppgiften för det offentliga är att skydda medborgarna från såväl yttre som inre hot.105 Man följer de tankar som hyllas av majoriteten av de moderna konservativa vad gäller marknadskrafter och ägande. "Den personliga äganderätten, det fria näringslivet och marknadsekonomin utgör inte bara garantier för välfärd utan också nödvändiga villkor för det fria samhällslivet."106 Partiet slår fast att dess uppfattning är att ekonomisk utveckling inte kan framtvingas genom politiska beslut. I anslutning till detta betonar man även vikten av det reela ägandet. "Äganderätten får inte urholkas genom myndighets-övergrepp, hårda beskattningsregler och lagar som starkt beskär människors rätt att förfoga över sina tillgångar."107 Inget av detta skulle den konservative opponera sig mot.

 

3.9 Slutord

 

Moderaterna är det enda parti som själva anser sig bygga på det konservativa idearvet, man säger emellertid att man även tagit upp liberala ideer. Min uppfattning är att om moderaterna kan kalla sig konservativa kan även Centern och Kristdemokraterna göra det. De kan alla sägas vara partier som bygger på det konservativa idearvet, dock med viss skillnad i inriktning. Moderaterna - ett konservativt parti med liberal marknadsinriktning. Centern - ett miljöorienterat konservativt parti med landsbyggds och socialkonservativ inriktning. Kristdemokraterna - ett konservativt parti med den kristna etiken som ledstjärna. I de övriga partierna kan, om något alls, endast fåtaliga spår av konservatism anas. Klart är att inget av de övriga partierna kan sägas vara konservativt.

 

 

 

N o t e r :

1. Moderaterna-partiprogramm 1990:24, Folkpartiet liberalernas ideprogram 1990:2, Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:79, Centerns partiprogram 1990:53, Ny Demokratis partiprogram 1993:12, Vänsterpartiets principprogram 1993:12, Socialdemokraternas partiprogram 1990:24

2. Vänsterpartiets principprogram 1993:4

3. Moderaterna-partiprogramm 1990:3, Folkpartiet liberalernas ideprogram 1990:9, Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:9, Centerns partiprogram 1990:3

4. Vänsterpartiets principprogram 1993:13

5. Vänsterpartiets principprogram 1993:3

6. Vänsterpartiets principprogram 1993:29

7. Vänsterpartiets principprogram 1993:3

8. Vänsterpartiets principprogram 1993:4

9. Vänsterpartiets principprogram 1993:22

10. Vänsterpartiets principprogram 1993:3, 21, 29, 30

11. Vänsterpartiets principprogram 1993:13

12. Vänsterpartiets principprogram 1993:7

13. Vänsterpartiets principprogram 1993:14

14. Vänsterpartiets principprogram 1993:21

15. Vänsterpartiets principprogram 1993:7

16. Vänsterpartiets principprogram 1993:8

17. Socialdemokraternas partiprogram 1990:7

18. Socialdemokraternas partiprogram 1990:5, 6

19. Socialdemokraternas partiprogram 1990:5

20. Socialdemokraternas partiprogram 1990:28

21. Socialdemokraternas partiprogram 1990:28

22. Socialdemokraternas partiprogram 1990:33

23. Socialdemokraternas partiprogram 1990:57

24. Socialdemokraternas partiprogram 1990:20

25. Socialdemokraternas partiprogram 1990:48

26. Socialdemokraternas partiprogram 1990:12

27. Socialdemokraternas partiprogram 1990:9

28. Socialdemokraternas partiprogram 1990:44

29. Socialdemokraternas partiprogram 1990:54

30. Socialdemokraternas partiprogram 1990:14

31. Socialdemokraternas partiprogram 1990:41

32. Socialdemokraternas partiprogram 1990:25

33. Socialdemokraternas partiprogram 1990:22, 23

34. Ny Demokratis partiprogram 1993:3

35. Ny Demokratis partiprogram 1993:24

36. Ny Demokratis partiprogram 1993:31

37. Ny Demokratis partiprogram 1993:4

38. Ny Demokratis partiprogram 1993:9

39. Ny Demokratis partiprogram 1993:24

40. Ny Demokratis partiprogram 1993:23

41. Ny Demokratis partiprogram 1993:22

42. Ny Demokratis partiprogram 1993:6

43. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:1

44. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:3

45. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:1

46. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:5

47. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:2

48. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:1

49. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:5

50. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:9, 6

51. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:1

52. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:1

53. Folkpartiet Liberalernas ideprogram 1990:2

54. Centerns partiprogram 1990:19

55. Centerns partiprogram 1990:10

56. Centerns partiprogram 1990:49

57. Centerns partiprogram 1990:19

58. Centerns partiprogram 1990:21

59. Centerns partiprogram 1990:5

60. Centerns partiprogram 1990:4

61. Centerns partiprogram 1990:10

62. Centerns partiprogram 1990:25

63. Centerns partiprogram 1990:52

64. Centerns partiprogram 1990:38

65. Centerns partiprogram 1990:10

66. Centerns partiprogram 1990:13

67. Centerns partiprogram 1990:7

68. Centerns partiprogram 1990:59

69. Centerns partiprogram 1990:49

70. Centerns partiprogram 1990:72

71. Centerns partiprogram 1990:40

72. Centerns partiprogram 1990:42

73. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:10

74. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:12

75. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:13

76. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:12, 86

77. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:43

78. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:46

79. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:10

80. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:14

81. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:13

82. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:21

83. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:17

84. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:18

85. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:37

86. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:92

87. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:93

88. Kristdemokratiska Samhällspartiets partiprogram 1987:14

89. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:8

90. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:4

91. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:45

92. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:4

93. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:5

94. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:13

95. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:10

96. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:15

97. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:37

98. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:3

99. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:8

100. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:48

101. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:8

102. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:52

103. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:5

104. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:7

105. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:13

106. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:9

107. Moderaterna - partiprogram 1984, 1987, 1990:22