Vaddå hästkrafter?
Hästkrafter. Det evigt spinnande ordet i huvet på varenda motortok.
Och med tanke på hur mycket tid folk lägger ner på att prata om hästkrafterna i sitt eget åk, och jämföra det med andras, så är det förvånande hur få det är som verkligen förstår vad dom pratar om.
Hästkrafter är effekt, alltså uträttat arbete. På en roterande axel, som de flesta motorer har, så räknas det ut i varvtal gånger vridmoment. Ju mer av det ena eller andra, eller båda, desto mer effekt.
Varför alla inklusive mej vill ha mer av den varan kan jag inte förklara. Det är helt enkelt "ballt".
Jag behöver nog hjälp av en motorpsykolog som kan bena ut det här.. :/
Nåväl.
Amerikanska hästkrafter är inte detsamma som de hästkrafter som används i resten av världen.
En hästkraft är för oss 735,5 Watt.
En amerikansk hästkraft är 745,7 Watt.
Surprise? Det beror på att någon snålade med decimal en gång i tiden, så då blev det bara så.
En motor som bänkas till 500hk i USA, har bara 493 då den kommer utomlands. Snopet va?
Men vi nordbor är också lite efterblivna. Kilowatt istället för hästkrafter är helt dominerande neråt europa. En hästkraft är där, som sagt, 0,7355 kilowatt. Kilo=tusen.
Men sen finns det fler än ett sätt att räkna hästkrafter. Eller att mäta dom rättare sagt. Iallafall i USA.
SAE Gross -1972.
Fast SAE Gross är igentligen ingen riktig standard, det är snarare riktlinjer på hur mätningen ska gå till. Effekten mäts här på utgående motoraxel, och med alla hjälpsystem som tillexempel generator och vattenpump bortkopplade. Luftfilter, ljuddämpare och avgasrör behövdes inte heller. Förgasaren kunde bestyckas för bästa prestanda och motorn matas med riktigt sval luft.
Om det nu vore så väl, men varför göra jobbiga tester när det är lättare att räkna ut effekten? Ingenjörerna räknade då med t.ex hundraprocentig fyllnadsgrad och brydde sej inte heller att ta med kamaxeln och lyftargalleriet i ekvationerna.
Effektangivelserna blev då en aning överdrivna.
SAE Net1972-
Numer mäts hästkrafter i USA med SAE net. Effekten mäts även här på utgående motoraxel, men med alla hjälpsystem och avgasreningsprylar inkopplade, som tex luftfilter, katalysator generator och EGR. SAE net är en noggrant specifierad standard.
Som en kul jämförelse så uppgavs effekten på cadillacs 500-motor år 1972 i både
SAE gross och SAE net.
SAE gross var 365hk vid 4400 r/min, och SAE net var 235 hk vid okänt varvtal.
En kul detalj är varvtalet 4400. Ventilerna börjar nämligen flyta redan vid 4200. Beräknat? Hmm?
DIN
DIN (Deutsche Industri Normen) är den europeiska motsvarigheten till SAE net. Dela en DIN-häst med 1,0139 så får du en SAE net-häst.
Brake horsepower BHP
Är samma sak som SAE net.
Uppgivna hästkrafter.
Tadaa! Hästkrafter som uppges i tekniska specifikationer och broschyrer stämmer inte alltid med verkligheten. Antalet hästkrafter måste ju tex matcha någotsånär med konkurrenternas.
Att läga till eller dra ifrån lite gjorde väl inget?
Att misstro effektangivelser fån 70 och 80-talet är klart berättigat. Inte förräns på 90-talet har angivelserna blivit mer exakta.
Försäkringshästar.
I slutet av muskelsbilseran på slutet av 60-talet så underdrevs effekten på dom värsta åken bara för att hålla försäkringspremierna nere.
Tänk er att en artonåring som första bil köper ett åk med ett halvt tusen hästar under huven. Vem vill försäkra en sån?!
Med färre antal hästar under huven blev försäkringsbolagen lugnare.
Dagdrömshästar.
Är den billigaste formen av överdrivna hästkrafter. Motorn behöver inte ens startas! Man sitter hemma och läser instruktionerna till senaste trimbiten och ser att den höjer effekten mellan "20 till 50 hk" , och antar då automatiskt att "den ger nog 50 på min", men skulle lika gärna vara 20.
Drivhjulshästar.
Den effekt som sätter fart på bilen är den som kommer fram till bilens drivhjul. För allt kommer inte fram. I växellådorna finns alltid förluster. I en manuell låda är förlusterna ca 15% och i en automatisk ca 20%.
Cadillacmotorerna då??
Folk som bänkat 1971 till 1976 års 500:or får ut ca 300-302 hk utan hjälpsystem. 472:orna ger nästan identiska siffror. Kompressionsfaktorn är ca 8,0 - 8,5:1
Högkompressionsmotorerna (10,0 - 10,5:1) 1968-1970, både 500:or och 472:or, ger 20-25 hästar till.
Med hjälpsystem och avgasrening så försvinner förmodligen fler hästar. Kanske uppåt 35 stycken.
Någon 425:a har uppenbarligen ingen bänkat ännu. Men 250 hk kan kanske vara rimligt.
425:orna har ett mer restriktivt insug än sina föregångare, men å andra sidan har de högre kompression. (9,3:1)
Och ju mer jag sätter mig in i min gamla 425:a, desto mer gillar jag den. Den största fördelen är att den är en riktig lättviktare (för att vara amerikansk) och för att vara varvvillig då de roterande delarna väger mindre.
Folk som trimmar 472:or brukar sätta in en 425-vev pga lägre vikt.
Och här hittade jag ett exempel till:
Hi,just happened to have dynoed my friends 75 500 engine,the horsepower
was in the 285 to 305 range as we tried it 3 times,why the variance
I dont know.
The torque was in the 400 to 430 range coming on at very low R.P.M.
My own 472 out of a 68 DeVille actually posts better figures,like 330 horses
and 480 torque at slightly higher R.P.M. as a matter of note we also tested
a 305 Chevy 4 barrel mid 80s model and found 125 horsepower and 210 torque.
These engines all have less than 75000 miles on them.
