DYFFEMANNEN


VEM ÄR DYFFEMANNEN ?
Jag heter alltså Johan Dyfvelsten är 26 år och bor i Eskilstuna. Där pluggar jag på Mälardalens Högskola till Teknikredaktör. Jag är inne på mitt sista år av tre möjliga. Så det börjar visst bli tid att jaga ett ex-jobb nu. Jag känner ingen panik, men d gör mina klasskompisar. Samtidigt som jag studerar jobbar jag som golvslipare, allt för att dryga ut studiekassan.

Den största delen av min lediga tid ägnar jag åt att spela minigolf. Denna sport sög tag i mig när jag var sju år och sedan dess har jag varit fast. Framgångarna har väl kommit och gått under åren, 1996 blev jag Svensk mästare vilket ledde till min pågående karriär i det Svenska landslaget. 1996 kom Sverige på bronsplats vid EM i ODense. 1998 vann jag Nordiska mästerskapen i Skjeberg, Norge, även laget tog guldmedalj. Samma år spelades Europamästerskapen i Portugal utan några medaljframgångar för herrlandslaget, dock tog de svenska damerna hand om bronspengen och Sverige fick genom Karin Wiklund (Uppsala) en Europamästarinna. 1999 gick VM i Papendal, Holland. Vi tog bronsmedaljen med mersmak för silver. (8 slag efter Österrike). Till säsongen 2000 har jag bytt klubb, till Tantogården i Stockholm. Anledningen till detta är att få chansen att spela i en vinnande klubb. "Tanto" är för tillfället en av landets bästa klubbar.

Nog om detta! Andra intressen som har fallit mig på halsen är musik och bilar. Musiksmaken är spridd över de flesta stilar, dock har jag en kompis som säger:
-"Du har nog fanimej Sveriges sämsta musiksmak". Då undrar jag, hur kan man ha det när jag tycker om det mesta? Märkligt! Jaja, man får väl ta allt det med den berömda "klacksparken". När det gäller bilar så kan jag nog säga att i stort sett allt på fyra hjul faller inom ramen för mitt bilintresse. Annars då? Hmm låt mig tänka. Jo just det, jag är väldigt beroende av att ha folk runt omkring mig. Jag klarar inte av att sitta hemma och bara glo i taket. Det där med att kontrollera om takfläkten funkar är inte riktigt min grej. Man tröttnar ganska snabbt, tro mig. Pga detta ser jag till att fly hemmet fortast möjligt. Men men, jag har ju en nummerpresentatör och ett mekaniskt öra som svarar åt mig.

Framtida planer

Jag har som mål att klara av min utbildning utan några större repressalier. När det väl är avklarat har som mål att packa en ryggsäck och sedan bara dra ut i vida världen. (Inte WWW utan på riktigt), alltså se mig omkring och upptäcka världen utanför Europa. Hur länge jag skall vara borta bestämmer reskassan och eventuella ströjobb. Vid hemkomsten har jag tänkt att söka mig ett jobb inom min utbildning. Vad det blir får framtiden utvisa.