(En fullskalareplika av Fokker F1, Dr1)

Fokker dr1 fanns i produktion under en kort period innan den ersattes av Fokker D-VII. Under första världskriget så utvecklades planen så fort att man kan jämföra detta med datorernas utveckling idag.

Vid 1914 så användes bräckliga maskiner i krigstjänst mest för spaning och för att leda artilleri. Det visade sig att det var en så stor fördel med flygspaning gentemot fienden att man inte längre kunde låta spaningsplanen få härja fritt. Piloterna började skjuta på varandra med pistoler, vilket sällan gav några större skador. För att få större eldkraft började de montera kulsprutor. De monterade vapnen uppe på vingarna eftersom man inte kunde skjuta genom propellern. Men det var svårt att träffa utan att kunna sikta ordentlig. Fransmannen Roland Garros monterade ett vapen på motorkåpan som sköt genom propellern. För att inte skada den så monterade han även metallvinklar som skyddade propellern mot kulor som annars hade träffat den. Piloterna visste att det säkraste stället i en luftstrid var framför motståndarens propeller vilket innebar att Garros sköt ner ett antal tyska plan innan de förstod vad det var frågan om. Tyskarna blev varse när Garros tvingades nödlanda på tyskt territorium. Man visade flygingenjören Anthony Fokker uppfinningen och bad honom komma på en lösning så att de tyska piloterna kunde göra samma sak. Fokker kom tillbaka efter några få dagar med en Fokker Eindekker med monterad Spandaukulspruta och synkroniserad skjutmekanism som hindrade kulsprutan att skjuta då något blad var i vägen. Genom uppfinningen kom det sig att tyska flygvapnet skaffade sig ett stort övertag i luften. Perioden kom att sätta skräck i de allierade flygarna och den fick namnet fokker-terrorn där engelska flygplan kom att kallas för fokker-mat. Oswald Boelke som kom att leda den taktiska uppbyggnaden av tyskarna Jagdstaffel kom att kröna många segrar, innan han kolliderade lätt i luften med en tysk flygkadett. Planet gick i spinn och Oswald avled. Oswald "handplockade" flygare till hans jagdstaffel och Manfred von Richthoven kom att bli en av hans elever. Manfred tog senare över ledningen efter Oswalds död.

Den mest kände Fokker Dreidekker flygaren kom att bli friherre och ryttmästaren, baron Manfred Von Richthofen. Kanske för att han blev nedskjuten i en Dreidekker? Man vet att Manfred även flög andra flygplanstyper bla Albatross men han föredrog dreidekkern fast den började bli omodern redan efter sex månader vid fronten. Fokkern hade överlägset bästa kurvstridsegenskaper samt stig trots att den endast hade en roterande 9:e cylinders stjärnmotor på 110 hp. Stridstekniken var att komma ut högt över fienden och dyka ner på dem med solen i ryggen för att förhindra in i det längsta att bli upptäckt.

Manfred lyckades officiellt skjuta ner 80 fiendeplan, vilket var flest nedskjutningar av en pilot bland alla verksamma under första världskriget. Hans jagdtstaffel, som fick smeknamnet Richthovens flygande cirkus pga de färggranna flygplanen av de allierade var den mest beryktade gruppen. De färgade planen kom att sätta skräck bland motståndarna. Till den grad att det utfästes en belöning till den pilot som lyckades skjuta ner Manfred.

 

Den första dreidekkern som blev målad röd var egentligen en av tre prototyper som hade benämningen F1. Man hade inte råd att undvara några plan så även prototyperna togs i tjänst. Den militära beteckningen blev senare Dr1. Alla planen var från början spräckligt olivgröna på översidan men piloterna och deras mekaniker målade om dem i personliga färger och mönster.