1Inledning *
1.1 Syfte *
1.2 Avgränsningar *
1.3 Disposition *
2 Metod *
2.1 Studier av tryckt material *
2.2 Fallstudier *
2.3 Besöksintervjuer, telefonintervjuer och samtal *
3 Modell *
3.1 Operationalisering *
3.1.1 Insiktströghet *
3.1.2 Manövertröghet *
4 Fallstudier *
4.1 Daveco Systems AB *
4.1.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.1.2 Rekonstruktionen *
4.1.3 Diskussion och analys *
4.1.3.1 Insiktströghet *
4.1.3.2 Manövertröghet *
4.2 P&S Media i Stockholm AB *
4.2.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.2.2 Rekonstruktionen *
4.2.3 Diskussion och analys *
4.2.3.1 Insiktströghet *
4.2.3.2 Manövertröghet *
4.3 Filmeko AB *
4.3.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.3.2 Rekonstruktionen *
4.3.3 Diskussion och analys *
4.3.3.1 Insiktströghet *
4.3.3.2 Manövertröghet *
4.4 Triple X AB *
4.4.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.4.2 Rekonstruktionen *
4.4.3 Diskussion och analys *
4.4.3.1 Insiktströghet *
4.4.3.2 Manövertröghet *
4.5 Marknadsbyrån 2001 AB *
4.5.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.5.2 Rekonstruktionerna *
4.5.3 Diskussion och analys *
4.5.3.1 Insiktströghet *
4.5.3.2 Manövertröghet *
4.6 Invisiguard Art Protection AB *
4.6.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion *
4.6.2 Rekonstruktionen *
4.6.3 Diskussion och analys *
4.6.3.1 Insiktströghet *
4.6.3.2 Manövertröghet *
5 Rekonstruktörers och bankers syn på rekonstruktion *
5.1 Insiktströghet samt förändringstid *
5.2 Manövertröghet *
5.3 Förändringsresurser samt förändringskostnad *
6 Slutdiskussion *
Källförteckning *
Bilaga 1 Lag om företagsrekonstruktion *
Bilaga 2 Intervjufrågor *
Många företag har någon gång under sin verksamhetstid behov av att rekonstrueras. Rekonstruktioner görs för att bibehålla ett företags lönsamhet och marknadsposition. Det kan dels vara fråga om strukturella anpassningar av företagens verksamhet för att ligga i fas med marknadens behov, dels rent finansiella rekonstruktioner för att komma tillrätta med företagens skuld- och finansieringssituation. Flertalet av dessa rekonstruktioner genomförs i det dolda genom förhandlingar mellan ett företag och dess intressenter.
Om företag i behov av rekonstruktion inte tar itu med sina problem kommer oundvikligen företagens lönsamhet att försämras och tids nog står konkursen för dörren. Under den senaste lågkonjunkturen i början av 1990-talet försattes många företag i konkurs. Antalet konkurser ansågs inte stå i rimlig proportion till vad man skulle kunna kalla en acceptabel nivå. Problemet med konkurs är att det ofta innebär en onödig kapitalförstöring, vilket sammantaget innebär stora samhälls- och företagsekonomiska kostnader.
Kapitalförstöring uppstår när en konkursdrabbad verksamhets tillgångar värderas och säljs ut till likvidationsvärdet (marknadsvärdet). Om i grunden lönsamma företag rekonstruerades istället för att försättas i konkurs skulle tillgångarna värderas efter den nytta företaget har av tillgången i den fortsatta driften (going concern). Då många tillgångar har specifikt värde för företaget är likvidationsvärdet ofta mycket lägre än en värdering enligt going concern principen. Kapitalförstöring uppkommer också i de fall då den i konkurs försatte företagaren planerar att fortsätta sin verksamhet i ett nytt företag. Då måste i princip alla kontrakt omförhandlas varvid det uppstår effektivitetsförluster, som har sin grund i bortkastad tid och verksamhetsavbrott. Det ovan nämnda förutsätter dock att företagen har en i grunden lönsam verksamhet. I ett vidare perspektiv framträder också den samhällsekonomiska betydelsen av framgångsrika rekonstruktioner och då framförallt sysselsättningen.
En ny lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft 1 september 1996. Lagen fick en utformning som skulle förbättra förutsättningarna för företag att utan konkurs rekonstruera företag, om de kan anses ha utsikter till en fortsatt lönsam verksamhet. En företagsrekonstruktion kan innefatta såväl en rekonstruktion i sak (förändring av inriktningen av en verksamhet) som en finansiell rekonstruktion (vanligtvis en ackordsuppgörelse). Företagsrekonstruktion är ett förfarande som syftar till att ge företag med betalningssvårigheter en tid för att komma över den illikvida situationen. En rekonstruktion kan inledas utan att företaget är på obestånd (betalningsoförmåga som inte enbart är tillfällig) det räcker att företaget har, eller inom kort tror sig få, tillfälliga betalningsproblem.
Från och med lagens ikraftträdande den 1 september 1996 och fram till den 10 december 1998 hade 246 företagsrekonstruktioner av aktiebolag inletts och avslutats, d v s 246 fullbordade rekonstruktioner. Av dessa 246 företagsrekonstruktioner har 162 förfaranden slutat med konkurs och 4 fall med likvidation.
Då cirka två tredjedelar av de företag som har genomgått ett rekonstruktionsförfarande slutar med konkurs, vilket innebär såväl samhälls- som företagsekonomiska kostnader, är det intressant att studera vad som kännetecknar de lyckade rekonstruktionerna till skillnad från de misslyckade.
Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som skiljer lyckade rekonstruktioner från misslyckade.
Vi avser att endast behandla de rekonstruktioner av företag som skett inom ramen för lagen om företagsrekonstruktioner. Rekonstruktioner kan vara utomrättsliga i den meningen att företag inser att en förändring måste komma till stånd för att bibehålla sin position och konkurrenskraft. I dessa fall sker rekonstruktionen i samråd med berörda borgenärer utan att blanda in tingsrätten.
Vi begränsar oss till att behandla enbart privata aktiebolag. Av de företag som rekonstruerats är merparten privata aktiebolag. Under det första halvåret lagen var i kraft, 1 september 1996 till 28 februari 1997, stod privata aktiebolag för 86 procent av alla inkomna ansökningar om företagsrekonstruktion. En genomgång av samtliga rekonstruktionsärenden på Stockholms tingsrätt visar att 57 av totalt 67 ärenden är privata aktiebolag, d v s 85 procent. Förhållandet mellan aktiebolag och övriga associationsformer verkar således stå sig.
I valet av fallstudieföretag har Stockholms tingsrätt fungerat som urvalsbas. Skälet till detta är att den behandlat flest rekonstruktionsärenden i Sverige, men även resurs- och tidsbegränsningar ligger bakom denna avgränsning. Vi avser att behandla endast sex små företag som rekonstruerats vid denna tingsrätt. Skälet till att vi valt att studera små företag är att de flesta företag som blivit föremål för rekonstruktion är små.
Först sker en genomgång av de metoder vi har använt oss av (kapitel 2). Därefter, i kapitel 3, kommer vi att beskriva den modell som analysen byggts upp kring. I kapitel 4 presenteras sedan uppsatsens huvudsakliga undersökning: fallstudierna. Kapitel 5 sammanfattar de intervjuer som genomförts d v s vad rekonstruktörer och banker anser om de rekonstruktioner som skett inom ramen för lagen. Sist, i kapitel 6, genomförs en slutdiskussion.
I detta kapitel beskriver vi kortfattat de metodologiska angreppssätt vi använt oss av för att besvara syftet för uppsatsen.
2.1 Studier av tryckt material
En genomgång av offentligt tryck och författningar har gjorts för att beskriva den arena som lagen om företagsrekonstruktion utgör för företag som ansökt om rekonstruktion. I allmänhet finns det ganska litet skrivet om företagsrekonstruktioner ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Företagsekonomisk litteratur i samband med modell och nyckeltal har dock kunnat studeras.
Fallstudier görs för att kunna studera och isolera de faktorer som skiljer framgångsrika rekonstruktioner från de rekonstruktioner som misslyckats. En svaghet med fallstudier som metod är att de resultat vi erhåller främst är giltiga i förhållande till de företag vi har studerat. Resultaten visar således inte på någon form av statistiskt säkerställda förhållanden och de resultat som framkommer av fallstudierna torde därmed inte vara giltiga för alla företag som genomgått rekonstruktion.
Urvalet av de företag som skall ingå i fallstudierna har skett i flera steg. Det första steget var att undersöka inom vilka näringsgrenar de företag som genomgått rekonstruktion verkat. Indelningen är gjord efter företagens verksamhetsbeskrivningar, vilket medfört att den är ganska grov. Generellt sett är företagens verksamhetsbeskrivningar "spretiga", d v s många företag sysslar eller har sysslat med ett flertal sinsemellan icke relaterade verksamheter. Resultatet av denna genomgång presenteras i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Resultat av företagsrekonstruktioner av aktiebolag i Sverige under perioden 96-09-01 – 98-12-10
Näringsgren Misslyckade Lyckade Totalt
Tillverkning 54 22 76
Byggverksamhet 26 6 32
Detalj-, parti- och agentur-
handel 34 26 60
Hotell- och restaurang-
verksamhet 9 5 14
Transport, magasinering
och kommunikation 9 4 13
Fastighetsbolag och fastig-
hetsförvaltning 8 5 13
Uthyrnings- och företags-
Servicefirmor 21 10 31
Övriga 4 2 6
Totalt 166 80 246
Källa: Sammanställning av data ur Patent- och registreringsverkets bolagsregister 1998-12-10.
Med lyckade rekonstruktioner avses de rekonstruktioner där förfarandet har upphört utan att ett kunkursförfarande inletts samt de ärenden där en fusion inletts (ett par fall). Med misslyckade rekonstruktioner avses de förfaranden som slutat i konkurs alternativt likviderats (fyra fall). Det är svårt att avgöra om en likvidation av företaget är att betrakta som en misslyckad eller lyckad rekonstruktion. Det kan mycket väl vara så att likvidationen varit en del av rekonstruktionen. Därtill kan man anse att det borde krävas mer än att företaget klarat sig från konkurs för att rekonstruktionen skall anses vara lyckad. Den uppdelning vi gjort har dock varit nödvändig utifrån det material vi erhållit ur Patent- och registreringsverkets bolagsregister.
Det andra urvalssteget, vilka sex företag som skulle bli föremål för våra fallstudier, gjordes genom att välja företag ur tre av de ovan sammanställda näringsgrenarna. Dessa tre näringsgrenar var tillverkning; detalj-, parti- och agenturhandel samt uthyrnings- och företagsservicefirmor. Näringsgrenarna har valts p g a att merparten av de företag som genomgått ett rekonstruktionsförfarande inbegrips i dessa. Att inte byggbranschen blivit föremål för någon fallstudie beror på att vi anser att dessa rekonstruktionsärenden främst åskådliggör den långa och djupa bygglågkonjunkturen, vilken också kan förklara det dystra utfallet inom denna näringsgren.
Det tredje urvalssteget var att ur varje näringsgren välja två företag. Ett företag som lyckats och ett företag som misslyckats med sina respektive rekonstruktionsförfaranden. De företag som blivit aktuella för detta urval är de som har genomgått rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Ett alternativt förfarande kunde ha varit att ha hela Sverige som urvalsbas. Detta har inte varit möjligt p g a resurs- och tidsskäl. Urvalskriterier i detta steg var: (1) att det skulle vara små företag (inget företag har fler än tio anställda) samt (2) att de två företagen som valts ur varje näringsgren har liknande verksamhetsbeskrivningar. Efter detta återstod endast ett lyckat och ett misslyckat fallstudieföretag för varje vald näringsgren.
2.3 Besöksintervjuer, telefonintervjuer och samtal
Två intervjuer har genomförts med rekonstruktörer för att skapa en bild av rekonstruktionsförfarandet i allmänhet och vilka faktorer de anser bidraga till lyckade rekonstruktioner. Samtal har förts med vissa av de i våra fallstudier berörda rekonstruktörerna för att få svar på sådant som inte framkommit av rekonstruktionsakten. Banker har också intervjuats för att erhålla deras syn på finansiering av företag i kris. Av intervjuerna kan vi dock inte dra några generella slutsatser och inte heller kan vi befästa fallstudierna med intervjuerna. De kan dock ses som ett separat redskap för att komplettera fallstudierna i vårt arbete att finna de faktorer som skiljer lyckade och misslyckade rekonstruktioner åt.
För att uppnå syftet, vilka faktorer som skiljer lyckade rekonstruktioner från misslyckade rekonstruktioner, används Hedbergs och Ericsons modell om insikts- och manövertröghet i organisationers omorientering. Modellen används för att kunna mäta företags förmåga att anpassa sig till nya omständigheter i både den inre och yttre miljön. Modellen ett bra redskap för vårt arbete då den belyser de variabler som är intressanta när företag genomgår rekonstruktion. Modellen kan dessutom användas som redskap oavsett vilken utgång rekonstruktionen har haft då modellen fokuserar sig på omständigheter som är relevanta i både lyckade och misslyckade fall.
Modellen är uppbyggd kring två grundläggande begrepp - insiktströghet och manövertröghet. Insiktströgheten beskriver de mentala blockeringar som hindrar ledande personer i företaget att inse att förutsättningarna för verksamheten har förändrats och att en förändring måste komma till stånd. Manövertrögheten beskriver företagets förmåga att på relativt kort sikt kunna förändra verksamhetens inriktning. Trögheten kan bero på att företaget har bundit upp sig vid t ex produkter, kontrakt och marknader. Trots en insikt om ändrade förutsättningar för verksamheten kan företaget inte agera.
Trögheterna kan relateras till tre faktorer - förändringstid, förändringskostnad och förändringsresurser. Förändringstiden är den tid det tar för företaget att dels komma till insikt om ändrade förutsättningar och dels vidta adekvata åtgärder i förhållande till dessa förutsättningar. Förändringskostnaden är den kostnad som uppkommer för att genomföra en nödvändig omorientering och förändringsresurser är de resurser som företaget har tillgängliga för att kunna förändra verksamheten.
Mellan de ovan beskrivna begreppen finns en viktig och avgörande interaktion. Ju längre tid det tar innan företagsledningen inser att en förändring behöver komma till stånd desto mindre blir företagets kvarstående förändringsresurser. Detta innebär att många företag efter "probleminsikt" inte har tillräckliga resurser att genomföra en förändring av verksamheten.
I detta avsnitt beskrivs hur vi avser att identifiera de olika trögheterna i fallstudieföretagen.
För att mäta ett fallstudieföretags insiktströghet använder vi ett antal nyckeltal. Detta gör vi för att dels kunna avgöra när företaget insett att en förändring måste komma till stånd och dels hur lång tid det tagit innan en förändringsprocess påbörjats. Ju längre tid det tar innan företaget inser att något måste förändras desto högre blir förändringskostnaden. Ju högre förändringskostnader företaget har desto svårare kan det vara att mobilisera förändringsresurser.
De nyckeltal som beräknas är: (1) kassalikviditet, (2) soliditet och (3) räntabilitet på eget kapital. Nyckeltalen kommer att beräknas för de tre räkenskapsår som föregick ansökan om rekonstruktion. Motivet till att genomföra dessa beräkningar är att utröna hur lång tid det tog innan företaget blev medvetet om krissituationen d v s över hur lång tid insiktströgheten sträckte sig.
1. En varningssignal för att något kan vara fel i verksamheten är att kassalikviditeten är låg. Grad av illikviditet kan uppskattas genom att beräkna kassalikviditeten för företaget. Kassalikviditeten beräknas enligt nedanstående formel:
Omsättningstillgångar exklusive varulager
Kortfristiga skulder
Måttet visar på företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder genom att beräkna hur stor del, i procent, av de kortfristiga skulderna som kan täckas genom en försäljning av företagets likvida (snabbt omsättningsbara) tillgångar. Kassalikviditeten bör vara i närheten av 100 procent. Detta för att kunna täcka de skulder som måste betalas inom en kortare tidsperiod.
Ett problem med kassalikviditet som mått är att enskilda händelser kan få stort utslag på ett företags kassalikviditet. Det blir därmed viktigt att försöka hitta orsaker till måttets utseende om det verkar osannolikt.
2. Ytterligare en varningssignal är att företaget har en över tid sjunkande soliditet. Soliditeten beräknas på följande sätt:
Eget kapital
Totalt kapital
Formeln är uppställd enligt finansanalytikernas rekommendationer och visar på företagets långsiktiga finansiella styrka, d v s företagets förmåga att tåla förluster. En låg soliditet innebär att verksamheten främst finansieras med främmande kapital vilket i sin tur betyder att företagets är känsligt för förluster. Det kan också vara en indikation på en längre tids olönsamhet och därmed en trolig obeståndssituation.
3. Räntabilitet på eget kapital visar på företagets nettoavkastning. Måttet är intressant utifrån att aktieägarna har ett avkastningskrav på verksamheten. En sjunkande avkastning torde vara en tydlig signal på att företaget har problem i rörelsen. Nyckeltalet beräknas enligt finansanalytikernas rekommendationer enligt nedan:
Nettovinst enligt resultaträkningen
Genomsnittligt eget kapital
De tre ovanstående måtten jämförs med de normtal som finns för respektive bransch och år. Detta för att befästa hur företagens nyckeltal förhåller sig till normtalen.
Ett första steg är att identifiera vad trögheten består av. Trögheten kan bestå av att företaget har bundit upp sig i produkter, kontrakt och marknader. För att företaget skall kunna ta sig ur problemen krävs förändringsresurser. Ju högre manövertröghet desto större blir förändringskostnaden och därmed ökas behovet av förändringsresurser. Förändringsresurser mäter vi som en uppskattning av företagets tillgång till externa resurser (kapital, humankapital, etc) och interna resurser (kapital, humankapital, etc). Den sammanlagda tiden det tar för att företaget att förändra inriktning på verksamheten utgör förändringtiden. En lång förändringstid torde i de flesta fall innebära höga förändringskostnader.
För att kunna uppskatta fallstudieföretagens manövertröghet kommer vi att studera den plan som har upprättats för att rekonstruera företaget (rekonstruktionsplan). En rekonstruktionsplan ligger till grund för de åtgärder som skall vidtas. En rekonstruktionsplan ska innehålla redogörelser för vilka problem företaget har, vilka orsakerna till problemen är, hur problemen ska åtgärdas och inom vilken tidsram åtgärderna planeras att genomföras.
I detta kapitel presenteras fallstudieföretagen. Först beskrivs de tre misslyckade fallen och därefter de tre lyckade. För varje företag beskrivs först kortfattat företaget och dess verksamhet. Därefter anges anledningen till att ett rekonstruktionsförfarande inletts. Sedan går vi för varje företag igenom vad rekonstruktionen inneburit. Varje fallstudie avslutats med en diskussion och analys av rekonstruktionen där eventuella insikts- och manövertrögheter diskuteras.
Daveco Systems AB, ett ägarlett företag, bildades i början av 1994 i samband med att bolaget ombildades från enskild firma till aktiebolag. Företaget verkade inom detalj- och partihandeln och saluförde datahårdvara, datamjukvara samt tillhandahöll installations- och supporttjänster. Bolaget hade initialt tre fast anställda för att under 1995 sysselsätta fem personer. Vid tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion (1996-09-05) hade en person sagts upp och firman sysselsatte ägaren själv, en administratör och två servicetekniker. Företaget beviljades rekonstruktion 1996-09-12. Företagets ställföreträdare och rekonstruktören lämnade 1996-10-31 in företagets konkursansökan.
4.1.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Orsaken till företagets betalningssvårigheter härrörde sig till en lägre fakturering än normalt, under våren 1996, tillsammans med ökade kostnader för anställda och lokaler. Därmed uppkom oväntat stora förluster för perioden, vilka inte företaget klarade av att bära. Efterfrågan på företagets produkter varierade under året. Traditionellt sett var försäljningen under årets sista sex månader bättre än under den första halvan av året. Därtill hade företaget ådragit sig alltför stora reklamkostnader och det därav förväntade uppsvinget i orderingången hade inte infunnit sig. Företagets betalningsförmåga blev därmed synnerligen ansträngd och det egna kapitalet kom att förbrukas.
En revision av årsredovisningarna för åren -94, -95 och -96 visade att redovisningen brustit på ett antal punkter. Bristerna bestod av att konstaterade kundförluster upptagits till fordrans nominella belopp samt att skulder för fakturerat men ej utfört arbete var för lågt upptagna. Utredningen visade på att en obeståndssituation egentligen infunnit sig långt tidigare, redan under hösten 1995. Företagets ställföreträdare menade att illikviditeten inte uppmärksammats p g a att företaget använt sig av factoring. Detta förklarades av att en felkontering av factoringkontot uppstått när företaget omvandlades från enskild firma till aktiebolag. Ägaren hade åtagit sig att ta över och betala en av den enskilda firmans skulder. Ägaren betalade inte skulden varvid factoringkontots saldo visade ca 112 000 kr över egentligt tillgängligt belopp. Felkonteringen upptäcktes vid revisionen för 1995 då ägaren lovade att tillskjuta de 112 000 kr som saknades, detta skedde dock inte.
De planerade åtgärderna för den finansiella rekonstruktionen var att i samråd med borgenärerna finna en finansiell partner. Samtal skulle föras med Almi Företagspartner angående tillfällig finansiering. Banken tillfrågades om ett återupptagande av den uppsagda checkräkningskrediten från och med december 1996. Därtill skulle samtal föras med det av företaget anlitade factoringbolaget angående beviljande av ytterligare kredit. De oprioriterade borgenärernas fordringar skulle mötas antingen genom förlängd återbetalningstid eller någon form av ackordsuppgörelse. För att åtgärda soliditetsproblemet föreslogs en riktad nyemission eller någon form av konvertibla skuldebrev.
Rekonstruktionen i sak var tänkt att inrikta sig på en vidgning av ägarkretsen och tillsättning av ny styrelse för att höja den affärsmässiga kompetensen i företaget. Brister i ekonomistyrningen var en av orsakerna till företagets ekonomiska problem. För att åtgärda detta föreslogs även ett byte av revisor.
Vid beräkningen av de i modellen uppställda nyckeltalen för Daveco Systems (se tabell 2 nedan) framgår det att företaget under hela sin existens haft en ansträngd ekonomisk situation.
Tabell 2. Sammanställning över nyckeltal Daveco Systems AB (branschgenomsnitt)
Nyckeltal 96-08-31 95-12-31 94-12-31(I)
Kassalikviditet 42,1 % (100 %) 83,1 % (93,0 %) 90,4 % (94,0 %)
Soliditet -44,1 % (17,6 %) 6,0 % (14,2 %) 7,5 % (15,1 %)
Räntabilitet på EK negativt (17,9 %) 0,1 % (27,7 %) 56,3 % (32,5 %)
Källa: Uppgifter för beräkningarna är hämtade ur respektive års årsredovisning. För beräkning av perioden 96-08-31är uppgifter hämtade ur rekonstruktionsakten Ä 6-355-96, aktbilagor 6, 7. Uppgifter om förädlingsgraden återfinns i Ä 6-355-96, aktbilaga 22. SCB:s branschnyckeltal, serie C för åren 1994-96. (I) Räntabilitetsmåttet för 1994 har inte beräknats med genomsnittligt eget kapital, då företaget startade hösten 1993.
Företagets betalningssvårigheter blev större allteftersom tiden fortlöpte. Från att vara i nivå med branschgenomsnittet (för datorbutiker) 1994 till att väsentligt understiga detsamma under 1996. Kassalikviditeten för 1995-12-31 och 1996-08-31 är dessutom missvisande då en realiserad kundförlust om ca 85 000 kr inte hade upptäckts vid upprättandet av årsbokslutet för 1995. Denna kundförlust finns även med per 1996-08-31. För 1995 hade dessutom ett förskott för ej utfört arbete upptagits till ett för lågt belopp (ca 198 000 kr). Om man korrigerar dessa poster blir kassalikviditeten för 31 december 1995 71,5 procent och för 1996 vid augusti månads utgång 25.1 procent. Konsekvensen av de felaktiga värderingarna var att det ekonomiska signalsystemet försvagades.
Soliditeten var i utgångsläget mycket låg, för att med tiden förvärras. Soliditeten för 1996-08-31 tyder på att bolaget var konkursmässigt. Företagets expansion hade inte åtföljts av en motsvarande ökning av det egna kapitalet. Den låga soliditeten gjorde företaget mycket känsligt för lönsamhetsförändringar. Utvecklingen för företagets avkastning på eget kapital visar på en accelererande försämring av räntabiliteten. Detta var en kombination av en vikande marknad och höjda kostnader för personal, räntor och lokaler.
Den ovan genomgångna analysen visar på att företaget inte reagerat på de tydliga varningssignaler som funnits. Företagets insiktströghet måste betecknas som stor. Effekterna av den sjunkande kassalikviditeten återfinns i företagets ökade leverantörsskulder, vilka visar på att företagets betalningsförmåga var dålig. Ett exempel på insiktströghet i detta fall var att företagets ägare under 1996 startade ett nytt bolag vars uppgift var att köpa in varor åt Daveco. Detta var nödvändigt eftersom Davecos leverantörer vägrade att leverera på kredit, en kredit som dock beviljades det nya bolaget.
Det ekonomiska signalsystemet hade försvagats p g a att fordringar och skulder upptagits till felaktiga belopp, vilket torde ha förlängt den tid som insiktströgheten varade. Att denna tröghet tärt på företagets förändringsresurser råder det ingen tvekan om. Under 1995 åt förlusten upp hela företagets obeskattade reserver vilka motsvarade 43 procent av bolagets egna kapital. Under 1996 förvärrades situationen och företaget kom att bli konkursmässigt med en kapitalbrist på 635 000 kr.
Att insiktströgheten var stor kan berott på att företaget, under sitt första år, presterade ett mycket bra resultat. Detta kan ha förblindat företagsledningen från att inse effekterna av den resultatförändring som sedan skedde.
Vad gäller manövertrögheten låg den delvis i företagets fasta kostnader för lokaler och personal (vilka också verkade negativt på företagets förändringsresurser), men huvudsakligen i de förändringskostnader en rekonstruktion av företaget skulle innebära. Dessa kostnader avskräckte nya finansiärer, vilket i sin tur innebar att företaget inte kunde göra något åt sin situation. Företaget lyckades inte tillskapa den nödvändiga likviditet som krävdes för företagets överlevnad d v s företaget hade varken interna eller externa förändringsresurser att tillgå. Resurser fanns inte ens för att inleda en egentlig rekonstruktion. När företagets ekonomiska svårigheter kom factoringbolaget till känna avvecklades factoringavtalet. Kort därefter meddelade banken att de inte skulle bevilja företaget någon checkräkningskredit.
När företaget väl insåg krisen (vid tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion) var situationen långt gången. Inga interna resurser fanns längre tillgängliga för att få en förändring till stånd. Företaget var således helt beroende av att externa resurser tillsköts. De befintliga finansiärerna (banken och factoringbolaget) ville inte bevilja företaget nya krediter. Bolaget lyckades inte finna nya finansiärer. Ingen ackordsuppgörelse träffades med leverantörerna då företaget inte kunde finansiera en ackordslikvid. Företaget lyckades inte heller (genom en nyemission) stärka sin soliditet och föra in ny affärsmässig kompetens i företaget.
Problems & Solutions Media i Stockholm AB var verksamt inom reklambranschen. Företaget startade sin verksamhet under hösten 1996 och var ägarlett. Det producerade tidskrifter, men producerade även reklamfoldrar av olika slag. Företaget verksamhet begränsade sig till texthantering, utformning och bildhantering. Ett externt tryckeri anlitades för tryckning och reproduktion. Vid tidpunkten för ansökan (1997-06-11) hade företaget två anställda, företagets två aktieägare. Företaget sysselsatte även en inhyrd konsult. Bolaget beviljades rekonstruktion för en period fr o m 1997-06-11 t o m 1997-09-12. Förfarandet slutade med att bolaget försattes i konkurs.
4.2.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Anledningen till företagets betalningssvårigheter var företagets ensidiga beroende av två kunder. Problemet bestod i att dessa kunder bestred sin betalningsskyldighet för sina skulder då kunderna inte var nöjda med utfört arbete. Företaget befann sig därmed i en likviditetskris. Försäljningen till de två kunderna svarade för en betydande del av företagets omsättning.
Kapitalbehovet för att återställa aktiekapitalet till registrerade 100 000 kr uppgick till 777 000 kr om de tvistiga fordringarna skulle influtit till bokförda belopp, d v s fakturabeloppen. I annat fall skulle kapitalbehovet öka ytterligare. En finansiell rekonstruktion av företaget planerades genom en offentlig ackordsuppgörelse med företagets oprioriterade borgenärer. Storleken på ackordet var avhängigt ett eventuellt kapitaltillskott av utomstående part, vilken visat intresse av att gå in som delägare för att därefter verkställa ett kapitaltillskott.
En rekonstruktion i sak påbörjades tidigt. Vid tidpunkten för borgenärssammanträdet framkom att bolaget inte längre anlitade den tidigare inhyrda konsulten. En förändring av företagets inriktning hade genomförts varefter företaget främst skulle inrikta sig mot företagsmarknaden. Företaget hade även blivit ensam återförsäljare av en särskild vikfolder vilken ansågs ha en god marknadspotential. Övriga förändringar var beroende av de samtal som fördes med den ovan nämnde intressenten.
Då ingen årsredovisning inkommit till Patent- och registreringsverket kan endast två nyckeltal, kassalikviditet och soliditet, beräknas utifrån en balansrapport inkluderad i rekonstruktionsakten. Kassalikviditeten 1996-12-31 var 88,2 procent. Detta kan jämföras med branschgenomsnittet (för reklambyråer) på 136 procent. Det är vanskligt att bedöma ett enskilt mått på kassalikviditeten, men det visar att företaget inte fullt ut kunde betala sina korta skulder. Soliditeten var minus 0,65 procent. Företagets egna kapital var således helt förbrukat. Branschgenomsnittet för soliditet detta år var 32,3 procent.
Balansrapporten visar att redan den 12 december 1996 hade företaget allvarliga ekonomiska problem. Att företaget inte vidtog några åtgärder förrän under juni 1997, d v s ungefär ett halvår senare tyder på en insiktströghet från företagsledningens sida. Insiktströgheten bestod också i att inget gjordes åt företagets ensidiga beroende av två stora kunder.
Efter ansökan om företagsrekonstruktion kom en rad förändringar till stånd vilka, om de hade skett tidigare, mycket väl kunnat räddat företaget. Att flera nödvändiga förändringar genomfördes utan betydande medel tyder på en liten manövertröghet och en förändringsbenägenhet hos personer inom företaget (personella förändringsresurser). Tyvärr medförde företagets skuldbörda att ett kapitaltillskott var nödvändigt för att fortsätta driften av rörelsen. Att företaget inte reagerat i tid innebar att förändringskostnaderna för en rekonstruktion av företaget blivit så stora att inga affärsmässiga överväganden kunde rättfärdiga ett kapitaltillskott.
Utgången av de tvistiga kundfordringarna utföll till kundernas fördel. Företaget hade förvisso vidtagit åtgärder för att förändra företagets verksamhet, men som situationen såg ut var ett kapitaltillskott den enda möjligheten att rekonstruera verksamheten. Då ett erforderligt kapitaltillskott skulle uppgå till en betydande summa fann intressenten inte längre företaget lika intressant.
Filmeko AB var en finmekanisk verkstad som utförde bl a slipningar, mätningar, montagearbeten och prototypframställningar. Företaget startade sin verksamhet 1970. Bolaget drevs av dess grundare som var ensam aktieägare fram till sommaren 1997 då en närstående gick in som delägare med 50 procent. Företaget hade vid tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion åtta anställda, varav fem i produktionen. Företagets ansökan om rekonstruktion beviljades 1997-06-03 och för ytterligare tre månader 1997-09-12. En ansökan om en tredje period återtogs efter det att företaget inte fått en nödvändig kredit beviljad. Rekonstruktionen misslyckades och företaget försattes i konkurs.
4.3.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Filmekos omsättning kom att sjunka under våren 1996 p g a att företagets största kund flyttade sin verksamhet till annan ort och lade delar av uppdragen på nya leverantörer. Dessutom sade två andra av företagets stora kunder upp Filmeko som leverantör. En bidragande orsak var att Filmekos produkter höll ett för högt pris. Företaget fick akuta likviditetsproblem och kunde varken betala skatter eller leverantörsskulder i tid.
Företaget ansågs inte vara likvidationspliktigt vid ansökan om företagsrekonstruktion p g a att stora övervärden fanns i företagets anläggningstillgångar. En kontrollbalansräkning hade upprättats vid bokslutet 95/96 och man fann där att företagets aktiekapital var intakt. Rekonstruktören var dock inte nöjd med hur bolagets räkenskaper sköttes. För att åtgärda detta genomfördes ett byte av revisor.
För den finansiella rekonstruktionen ansågs det inte behövas en ökning av kreditvolymen för att reda upp likviditetsproblemen. Likviditeten skulle säkras genom att hålla produktionen igång under sommarmånaderna, genom att företagsledningen (ägarna) avstod från lön under denna period, genom en snabb fakturering av utfört arbete samt genom att lämna en kort kredittid till kunderna.
I inledningsskedet var inget ackord gentemot leverantörerna planerat även om det kunde bli aktuellt längre fram. Skatteskulderna, som uppkommit tiden före ansökan om företagsrekonstruktion, skulle betalas genom en avbetalningsplan. Rekonstruktionen under den tänkta tredje perioden var avhängig en ny kredit som företaget ansökt om. Om denna beviljades skulle rekonstruktören förhandla fram en överenskommelse med staten (kronofogden) angående en avbetalningsplan för bolagets skatteskulder samt söka en ackordsuppgörelse med bolagets leverantörer.
Rekonstruktionen i sak inriktades i huvudsak på två problem, den låga omsättningen och nivån på företagets fasta kostnader. Problemet med företagets låga omsättning hade uppmärksammats före ansökan om rekonstruktion och företaget hade anställt en person för att sköta företagets försäljning, marknadsföring och kundrelationer. Insatser som gjordes var en bearbetning av befintliga kunder (uppföljning av deras behov, uppvaktande av potentiella kunder (utsändande av offerter), samt inträde i ett företagsnätverk (för att öka orderingången). Filmeko sänkte även sina priser för att erhålla fler beställningar. Insatserna fick avsedd effekt och under sommarmånaderna ökade omsättningen och företaget hade under juli och augusti i princip full beläggning. I anslutning till detta ansökte företaget om ny kredit på 1 miljon kr hos en tidigare ej anlitad bank. Krediten behövdes för att täcka leverantörs- och skatteskulder, rörelsekostnader samt för att finansiera kompletterande investeringar.
Företagets fasta kostnader utgjordes till stor del av kostnaderna för personal. Lite kunde göras för att minska kostnaderna. Under sommarmånaderna ökade, som ovan nämnts, företagets omsättning tillfälligt och produktionen låg nära full kapacitet. All tillgänglig personal behövdes i produktionen.
I det längre perspektivet planerade företaget och rekonstruktören en rad åtgärder för att säkerställa lönsamheten i företaget: kompetensutveckling av anställda inom produktion för att företaget skulle kunna utföra andra typer av arbeten, förstärka företagsledningen personellt och införa tydliga ansvarsområden för kundkontakter, produktionsledning och administration, sätta en av företaget utvecklad mätmaskin i ett nytt bolag för att där sörja för dess fortsatta utveckling och kapitalbehov.
Nyckeltalsberäkningarna för Filmeko (se tabell 3) visar att företagets betalningsförmåga skiftade kraftigt över åren. Inga orsaker förutom omsättningsförändringar står att finna till måttets utseende. Uppställningen visar att företagets betalningsförmåga har legat under branschgenomsnittet för verkstäder under en längre tid. Likviditeten försämrades kraftigt under 1996 p g a minskad fakturering.
Tabell 3. Sammanställning över nyckeltal Filmeko AB (branschgenomsnitt)
Nyckeltal 96-12-31 95-12-31 94-12-31
Kassalikviditet 49,4 % (101 %) 85,5 % (97 %) 74,8 % (101 %)
Soliditet 9,1 % (27,3 %) 18,1 % (27,9 %) 10,2 % (25,2 %)
Räntabilitet på EK -90,6 % (16,8 %) 34,5 % (11,5 %) 236,8 % (28,5 %)
Källa: Uppgifter för beräkningarna är hämtade ur respektive års årsredovisning. SCB:s branschnyckeltal, serie C för åren 1994-96.
Även skiftningarna i soliditeten kan hänföras till svängningarna i faktureringen. Nämnas bör att företagets låga soliditet berodde på dels en längre tids olönsamhet, dels på att företaget inte ökat det egna kapitalet i takt med verksamhetens expansion. Den höga räntabiliteten på eget kapital för 1994 berodde i huvudsak på att företaget hade ett negativ eget kapital för 1993 års utgång, men till viss del på det goda resultat bolaget visade detta år. Omsättningen fortsatte att öka, om än inte i samma utsträckning, även under 1995. I tro om fortsatt förbättrad omsättning under 1996 utökade företaget sin personalstyrka under 1995 från sex till åtta personer. Dessvärre innebar 1996 en minskad orderingång och räntabiliteten för 1996 kan därmed förklaras med ökade fasta kostnader i kombination med en minskad fakturering.
Huruvida företagsledningen i ett fall som detta lidit av insiktströghet är svårt att uppskatta. Resultaten för åren har varierat kraftigt och det verkar ha varit svårt att förutse nästa års omsättning. Insikt om problem med vikande omsättning fanns och företaget anställde under januari 1997, d v s ungefär ett halvår innan ansökan om företagsrekonstruktion, en person för att sköta bolagets försäljning och marknadsföring. Möjligen borde företagsledningen med vetskap om kraftiga variationer i omsättningen ha upprättat tätare periodbokslut. Frånvaron av dylik uppföljning indikerar en insiktströghet.
Företaget lyckades med hjälp av ökade försäljnings- och marknadsföringsinsatser i kombination med lägre priser att öka omsättningen. Tyvärr visade sig omsättningsökningen inte vara ihållande. Företaget lyckades inte minska sina löpande kostnader vilket var en förutsättning för att omsättningsökningen skulle få avsedd effekt. Nedanstående genomgång visar på effekten av detta.
Enligt en uppställning i rekonstruktionsakten gällande intjänandeförmåga vid uppskattad maximalkapacitet (med fem heltidsanställda och en 25 procentig deltidsanställning) i produktionen skulle företaget kunna fakturera c a 293 000 kr per månad. Om denna siffra jämförs med uppgifter från företagets resultatrapporter för juli och augusti träder följande bild fram:
Tabell 4. Resultatrapporter för juli och augusti Filmeko AB (tkr)
Post juli augusti
Fakturering 318 298
Material (I) 12 69
Övriga kostnader 68 38
Lönekostnader inkl
sociala avgifter 225 196
Källa: Ä 6-222-97, aktbilaga 32. (I) Material står för varuinköp under perioden
ej kostnad sålda varor. Företaget har dock sedan 1995 års utgång inget varulager
och verkar tillämpa ett förfarande där man köper in det material beställningarna kräver, materialkostnaderna torde inte vara perfekt periodiserade.
Trots en fakturering som torde legat i närheten av kapacitetstaket genererades svaga resultat. Under juli månad utgick kostnader för rekonstruktion om 50 000 kr. Om korregering sker för dessa blir resultatet 64 000 kr. Kostnaderna för de anställda för juli och augusti inkluderar dock inte ersättning till företagsledningen om 55 000 kr per månad. De reella arbetskraftskostnaderna tyder på att uppställda prognoser för arbetskraftskostnader under sommarmånaderna inte höll utan att företaget tvingats anställa personal för att klara av att möta inkomna order. I uppställningen ingår inte räntekostnader, vilka under rådande förutsättningar jämt fördelade över året skulle uppgå till ca 15 000 kr per månad. Avskrivningar ingår inte heller i uppställningen.
Det ovanstående tyder på en strukturell tröghet (manövertröghet) som hänför sig till företagets problem att anpassa personella resurser till produktionsvolym. Företagets produktion var för personalintensiv och genererade kostnader som man inte, p g a omsättningsproblem, kunde täcka med ett högre pris. Detta var en svårlöst situation som inte kunnat åtgärdas med mindre än ett ändrat produktutbud med högre täckningsbidrag. Ett annat produktutbud ställer dock krav på nya kunskaper hos anställda och företagsledning och om inte denna kunskap redan finns inom företaget står man inför ytterligare strukturella trögheter.
Att utveckla produktutbudet och utbilda personalen var förslag för fortsatt rekonstruktion. Förändringskostnaderna för en sådan fortsatt rekonstruktion skulle dock kräva förändringsresurser i form av ett externt likviditetstillskott. Företaget erhöll inte den nödvändiga krediten och ställföreträdarna och rekonstruktören meddelande därefter att rekonstruktionen skulle upphöra.
Bolaget registrerades 1987 och verksamheten omfattar design, tillverkning och försäljning av glasögon och solglasögon, varvid varumärket Triple X skapats. Produktionen ordnades genom legotillverkning och försäljningen skedde genom både egna försäljare, men även genom återförsäljare. Bolaget opererade både på den svenska och den utländska marknaden och hade vid tiden för ansökan om rekonstruktion 1998 tio anställda för att sedan reduceras till sju anställda. Bolaget beviljades företagsrekonstruktion 1998-04-24 och rekonstruktionen upphörde 1998-11-05 med ett lyckat resultat.
4.4.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Tillgångarna uppgick vid ansökan till 7,2 miljoner kr och skulderna till 8,2 miljoner kr varav 3,1 var oprioriterade. Orsakerna till svårigheterna var att omsättningen i bolaget ökat kraftigt under två år med en satsning på ett flertal varumärken och personalrekrytering. Varukostnaderna hade ökat i större utsträckning än intäkterna och bolaget kunde därmed inte betala sina fordringsägare i tid. Det förekom även produktionsstörning i legotillverkningen, vilket medförde leveransproblem som drabbade försäljningen. En likviditetsmässig obalans mellan intäkter och kostnader uppstod p g a en alltför rask expansion.
Bolaget upprättade per den 28 februari 1998 en kontrollbalansräkning enligt 13 kap 2 § ABL som visade att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bolagets aktiekapital höjdes under 1996 från 100 000 kr till 500 000 kr genom fondemission.
Företaget rekonstruerades både finansiellt men även i sak. Finansiell rekonstruktion skedde genom en ackordsuppgörelse. Förhandlingar pågick redan vid inledningsskedet av rekonstruktionen med investerare. Förhandlingarna med investerarna innefattade, förutom en finansiering av ett offentligt ackord, ett övertagande av bolaget med ny ledning. En ny ägare påträffades i mitten av juli och ett aktieöverlåtelseavtal träffades med det bolaget. Villkoret för denna överlåtelse var att bolaget erhöll ansökta krediter samt att ackordslikviden inte fick uppgå till ett högre belopp än ca 850 000 kr. Den finansiella rekonstruktionen medgav att Triple X erbjöd sina oprioriterade borgenärer ett 25 procentigt offentligt ackord. Ackordslikviden finansierades genom bolagets egna intjänande medel. Rekonstruktion i sak skedde genom att man tillsatte en ny företagsledning. Därutöver skedde en koncentration på vissa produkter samt kostnadsbesparingar i form av personalneddragningar och en allmän kostnadsöversyn.
I slutet av juli 1998 beslutade tingsrätten om förlängning av rekonstruktionstiden om högst tre månader. Ansökan om förlängning av rekonstruktionsförfarandet berodde på att det bedömdes att en ackordsuppgörelse kunde komma till stånd. I september träffades en ackordsuppgörelse om 25 procent. Rekonstruktören förespråkade i november att rekonstruktionen skulle upphöra eftersom man ansåg att syftet med företagsrekonstruktionen hade uppnåtts och tingsrätten beslutade i enlighet därmed.
Innan företaget ansökte om rekonstruktion vidtog företaget åtgärder för att förbättra företagets situation. I februari 1998 pantsatte företaget sina kundfordringar och fick därmed en förbättrad betalningsförmåga genom detta likviditetstillskott.
Företagets förmåga att betala sina korta skulder förändrades kraftigt under perioden före ansökan om rekonstruktion. I tabell 5 återfinns ett sammandrag av kassalikviditeten för de nio månader som föregått tiden före ansökan om rekonstruktion. Tabellen visar inte alla perioder utan visar endast trenden.
Tabell 5. Triple X:s kassalikviditetsförändring under perioden 97-08--98-04
Nyckeltal 9708 9711 9712 9802 9804
Kassalikviditet 128,9 % 112,4 % 79,6 % 102,3 % 86,2 %
Källa: Ä 6-15-98, aktbilaga 10, s 2
Tabellen visar tydligt att vid pantsättandet av kundfordringarna (9802) skedde en likviditetsförbättring, men vid tiden för ansökan var likviditeten åter under 100 procent som torde vara en skälig nivå.
Kassalikviditeten och soliditeten gick under åren 1995-1997 upp och ned. Räntabiliteten hade dock en klar negativ utveckling, vilket tabell 6 visar på.
Tabell 6. Sammanställning över nyckeltal beräknade för Triple X AB under perioden 1995-1997 (branschgenomsnitt)
Nyckeltal 1997-12-31 1996-12-31 1995-12-31
Kassalikviditet 79,6 % (-) 101,8 % (113 %) 75,7 % (115 %)
Soliditet 0,1 % (-) 36,9 % (24,1 %) 36,5 % (21,9 %)
Räntabilitet eget kapital -66,9 % (-) 0 % (13,3 %) 134,0 % (22,5 %)
Källa: Uppgifter för beräkningarna är hämtade ur respektive års årsredovisning . SCB:s branschnyckeltal, serie C
för åren 1995-96.
Företagets kassalikviditet var inte bra under 1995 p g a en stor skatteskuld. Företaget hade stora utlöpande kundfordringar, men få kontanta medel. Detta medförde att man inte kunde betala av skatteskulderna. Anledningen till att företaget hade dålig likviditet vid bokslutet 1997 var höga leverantörsskulder. Skulderna hade uppkommit eftersom man satsat på flera produkter men inte lyckats sälja dem i den utsträckning som var tänkt. Detta medförde att varukostnaderna ökade i större utsträckning än försäljningsintäkterna varpå leverantörsskulderna inte kunde betalas av.
Soliditeten hos företaget översteg branschgenomsnittet (partihandel med konfektion) både 1995 och 1996. Att soliditeten blev så dålig 1997 berodde på att det egna kapitalet minskat kraftigt då ett minusresultat på ca 1,5 miljoner kr hade uppkommit. Detta tyder på en liten andel eget kapital i förhållande till företagets omsättning och expansion. Aktiekapitalet kom i och med detta negativa resultat att helt förbrukas.
Räntabiliteten på det egna kapitalet var bra 1995, men räntabilitetsutvecklingen var starkt negativ. Vid bokslutet för 1996 hade varukostnaderna samt personalkostnader ökat så mycket att nettoresultatet endast blev 3 388 kr jämfört med 1995 som uppvisade ett nettoresultat om 1 400 759 kr. Det negativa resultatet (-1 578 199 kr) 1997 var ett ytterligare tecken på att kostnaderna för varuhållning och personal var tvungna att dras ner för att verksamheten åter skulle kunna generera positivt resultat.
Företaget uppvisade vid bokslutet för 1997 så dåliga resultat att företaget var tvunget att reagera för att det inte skulle försättas i konkurs eller likvideras. Företaget lät upprätta en kontrollbalansräkning i slutet av februari vilket tyder på att bolaget insett att det befann sig i en krissituation. Kort därefter lät företaget belåna sina kundfordringar och man ansökte även om en kredit hos en bank, som beviljade lån i februari och mars. Åtgärderna vidtogs cirka två månader innan företaget ansökte om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Redan vid bokslutet 1996 borde företaget insett att ett agerande var nödvändigt. Företagsledningen uppvisade insiktströghet. Dels en tröghet att komma till skott med nödvändiga förändringar, dels en tröghet att inse vidden av företagets ekonomiska problem.
Företaget insåg att behovet av förändringar var stort. Företagets problem bestod av en likviditetsmässig obalans mellan intäkter och kostnader, då företaget hade satsat på flera varumärken och nyanställt personal. Dessutom hade man betydande leveransproblem vilket gjorde att man inte kunde sälja sina produkter i önskvärd utsträckning. För att komma ur krisen koncentrerade företaget sig på vissa produkter. Dessutom genomfördes personalneddragningar och en allmän kostnadsöversyn.
För att komma ur trögheten behövdes förändringsresurser. En resurs som företaget fick tillgång till var att man fick utnyttja företagsrekonstruktionsinstitutet. Utan den hade inte företaget fått anstånd med sina betalningar och kanske inte heller kunnat förändra verksamheten. En annan förändringsresurs var att bolaget beviljades banklån i februari och mars 1998 till ett belopp om 472 000 kr mot säkerhet i företagsinteckning. Företaget förstärkte även det bundna egna kapitalet 1996 genom fondemission med 400 000 kr (reservfonden ökade med 80 000 p g a 20 procentsregeln i ABL), vilket kan vara en orsak till att företagets bank beviljade nya krediter. Ägaren markerade genom emissionen sin tilltro till företagets framtid genom att minska utrymmet för utdelningar. Dessutom tillfördes företaget likvida medel genom att företaget pantsatte sina kundfordringar i februari 1998. Företaget fick dessutom tag i en extern finansiär vilket ledde till att företaget kunde tillskjutas det kapital som behövdes för att genomföra rekonstruktionen. Bolagets skulder sattes ned då en överenskommelse med de oprioriterade borgenärerna kunde genomföras efter en ackordsuppgörelse om 25 procent. Det bidrog till att det totala utrymmet för förändringsresurserna ökade.
Förändringskostnader uppstod i samband med rekonstruktionen. Företaget betalade, med internt genererade medel, den ackordslikvid som var en nödvändighet för att kunna genomföra rekonstruktionen. En annan, mer svåruppskattad kostnad kan vara de goodwill-förluster som företaget ådrog sig i samband med rekonstruktionen. Leverantörskontakterna kan eventuellt påverkas av ackordsuppgörelser.
Den totala förändringstiden för företaget kan sägas vara från februari till november 1998 då företaget avslutade rekonstruktionen med ett lyckat resultat.
Bolaget startade sin verksamhet 1992. Verksamheten var inriktad på försäljning av marknadsföringstjänster och marknadsundersökningar. Kundkretsen var en rad större företag samt stat och kommun. Bolaget hade sju anställda vid tidpunkten för ansökning om företagsrekonstruktion 1997. Bolaget beviljades rekonstruktion vid två olika tillfällen. Den första rekonstruktionen inleddes 1997-08-29 och avslutades 1998-01-16. Den andra rekonstruktion beviljades 1998-03-17 och avslutades 1998-09-24 med ett lyckat resultat.
4.5.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Vi båda rekonstruktionerna var bolagets svårighet marknadsomsvängningar, vilket gjorde att bolaget hade mycket låg verksamhetsnivå ca tre månader om året med bibehållen personalstyrka. Bolaget hade dåliga relationer till ett antal större kunder inom stat och kommun. De dåliga kundrelationerna berodde på att bolaget kommit i betalningsproblem och stat och kommun ville inte bedriva affärer med företag med betalningsproblem. Bolaget upptäckte inte i tid den snabbt och betydligt minskade sysselsättningsgraden och därmed drogs företaget med höga fasta kostnader jämfört med de radikalt minskade intäkterna. Bolaget drabbades även vid två tillfällen av stora kundförluster under två år i följd vilket ansågs vara en bidragande orsak till problemen.
Bolaget skulle vid det första tillfället finansiellt rekonstrueras med hjälp av en uppgörelse med de oprioriterade fordringsägarna och det ackordet skulle finansieras genom ett aktieägartillskott. Ackordscentralen fick i uppdrag att nå en uppgörelse med fordringsägarna. Till tingsrätten ingavs samtidigt dels en ansökan om rekonstruktion och dels en förfrågan om att konkursförhandlingen, som skulle hållas 1998-09-04, skulle vilandeförklaras. Rekonstruktionen i sak innebar att bolaget skar ned kostnaderna genom att dela personaltjänster med ett annat bolag beträffande sekreterare och ekonomitjänst. Projektledare och försäljningspersonal effektiviserades och kostnader för marknadsföring och extra personal hade därmed dragits in.
Tidsplanen var att bolaget skulle ha fullgjort sina betalningar under december 1997 och att rekonstruktionen därefter kunde upphöra. Rekonstruktionen upphörde i mitten av januari 1998. Anledningen till upphävandet av rekonstruktionsförfarandet var att rekonstruktören uttryckte ett bristande förtroende för ägarna. Förutsättningen för rekonstruktionen var att ägarna tillförde medel, men detta hade inte gjorts trots upprepade löften. Bolaget överklagade tingsrättens beslut, att upphäva rekonstruktionen, till Svea hovrätt men den lämnade överklagandet utan bifall.
1998-03-17 beslutade tingsrätten om att en ny rekonstruktion skulle kunna inledas trots att bolaget fortfarande hade skulder som översteg tillgångarna men att företaget hade förbättrat sina resultat för varje månad, antalet borgenärer var färre samt att en konkurs undvikits genom betalning. Tingsrätten förklarade också i sitt beslut att det, enligt lagen om företagsrekonstruktion, inte heller föreligger något hinder mot att ny företagsrekonstruktion beviljas sedan en tidigare upphört.
En ny rekonstruktör utsågs och han uppgav att de vidtagna åtgärderna lett till att effektiviteten ökat och att företaget fått ökad fakturering under 1998. Rekonstruktion i sak hade dessutom lett till vissa förändringar i säljkåren vilka lett till den ökade orderingången. Bättre arbetsrutiner och en jämnare tillströmning av uppdrag gjorde att företaget blev mindre beroende av stora uppdrag. Företaget hade genom marknadsanalyser fått bättre beslutsunderlag till de uppdrag man åtog sig. Företaget delade i analysen upp kunderna i tre kategorier bestående av 1) fasta kunder med kontinuerliga uppdrag, 2) fasta kunder där förutsättningen för att föra korrekta prognoser på årsbasis avseende omfattningen inte är lika lätt beroende på att kontraktering sker efter hand samt 3) större uppdrag som i normalfallet erhålls först efter anbudsförfarande.
En finansiell rekonstruktion planerades genom att aktieägarna tillsköt kapital. Avsikten var att tillskottet, eller merparten därav, skulle användas till att reglera statens fordran. Vidare utreddes det om man skulle genomföra en ackordsuppgörelse. Det rådde dock osäkerhet om hur stora oprioriterade skulder som fanns. Rekonstruktören menade att ett genomförande av rekonstruktionen, i varje fall den del som avsåg ägartillskott, skulle vara slutförd senast under maj 1998.
I juni begärdes och beviljades förlängning av rekonstruktionsperioden eftersom bolaget uppvisade lönsamhet som inte endast var kortvarig. En lyckad rekonstruktion ansågs dock förutsätta ett kapitaltillskott och ägarna gav en utfästelse om ett sådant tillskott.
I september begärdes ytterligare förlängning av rekonstruktionstiden då verksamheten fortfarande genererade överskott. Vid detta tillfälle fanns inga oprioriterade fordringsägare och ägarna tillsköt vissa medel för att avbetala en väsentlig del av statens prioriterade fordringar. Begäran om förlängning avslogs dock och tingsrätten beslutade att rekonstruktionen skulle upphöra. Kronofogdemyndigheten yttrade sig och motsatte sig en förlängning. Myndigheten hade fått en delbetalning men misstrodde ändå företagets vilja till rekonstruktion då det utlovade kapitaltillskottet inte till fullo tillskjutits och att den totala skulden till staten uppgick till ca 940 000 kr. Rekonstruktören tillstyrkte inte fortsatt rekonstruktion då arbetet med rekonstruktion kunde fortskrida i annan form. Omständigheterna ansågs inte vara sådana att det kunde sägas vara synnerliga skäl, som krävs enligt lagstiftningen, för att få fortsätta rekonstruktionen inom ramen för lagen.
Företaget beviljades rekonstruktion 1997-08-29 den första gången. 1997-09-30 visade företaget, i ansökan om rekonstruktion, att tillgångarna understeg skulderna med 850 413 kr. I december visade företaget något bättre siffror och man hade då 629 706 kr i underskott. Den 10 februari 1998 är underskottet 446 811 kr vilket påvisar en förbättring om ca 400 000 kr på fyra månader. Företaget var dock redan vid ansökningstillfället både på obestånd och likvidationspliktigt. Någon kontrollbalansräkning, enligt 13:2 ABL, upprättades dock inte.
Företagets nyckeltal visade på en negativ utveckling under de beräknade perioderna.
Tabell 7. Nyckeltal för Marknadsbyrån 2001 AB under perioden 1994-1997 (branschgenomsnitt)
Nyckeltal 1997-12-31 1996-12-31 1995-12-31 1994-12-31
Kassalikviditet 70,7 % (-) 102,6 % (135 %) 122,5 % (136 %) 129,3 % (94,1 %)
Soliditet -28,2 % (-) 13,3 % (32,0 %) 21,2 % (31,0 %) 21,8 % (40,2 %)
Räntabilitet eget kap negativ (-) -9,0 % (24,1 %) 0 % (36,3 %) 102,4 % (24,1 %)
Källa: Uppgifter för beräkningarna är hämtade ur respektive års årsredovisning. SCB:s branschnyckeltal, serie C för åren 1994-96.
Bolagets kassalikviditet hade under åren 1994-1996 en negativ utveckling men likviditeten låg fortfarande på en bra nivå. Mellan 1995 och 1996 berodde likviditetsförsämringen på att de kortfristiga skulderna ökade i större utsträckning än omsättningstillgångarna. Att företaget endast fick en kassalikviditet på ca 71 % under 1997 berodde på att företaget ådragit sig stora skulder för moms, källskatt och sociala avgifter.
Soliditetstalen visar att företaget låg under branschgenomsnittet (för marknads- och opinionsundersökningsbyråer) för alla perioder. Soliditeten hade därtill en negativ utveckling. Anledningen till att företagets soliditet sjunkit så lågt, som till en negativ soliditet, berodde på den kraftiga resultatförsämringen för 1997 (-400 257 kr). Den nedåtgående trenden berodde främst på att personalkostnaderna ökade mellan 1994 och 1995 eftersom företaget ökade personalstyrkan från en och en halv till fem personer. Under 1996 anställde företaget ytterligare två personer. Mellan 1996 och 1997 ökade personalkostnaderna ytterligare eftersom ytterligare två personer anställdes. Trots signaler från viktiga offentliga kunder, som indikerade minskad orderingång, fortsatte företaget att anställa personal. Detta tyder på att insiktströgheter fanns inom företaget.
Räntabiliteten på eget kapital var undermålig redan 1995. Nettoresultatet minskade år från år i takt med att företaget anställde ny personal. Nettoresultaten för 1996 och 1997 var t o m negativa (-13 939 kr respektive -534 706 kr). Det genomsnittliga egna kapitalet minskade från 154 738 kr till minus 132 904 kr för 1997 beroende på de negativa resultaten.
Företaget borde ha insett att allvarliga problem förelåg redan vid bokslutet för 1995 och de borde definitivt vid 1996 års bokslut vidtagit åtgärder för att förändra verksamheten. I slutet av augusti 1997 insåg företaget att något var tvunget att förändra den negativa trenden och en ansökan inlämnades till tingsrätten om rekonstruktion.
4.5.3.2 Manövertröghet
En förändring av verksamheten var nödvändig då den stora personalstyrkan i kombination med en nedåtgående trend i försäljningen gjorde att företaget hamnade i likviditetskris. Företaget genomförde förändringar, vilka dock inte ledde till personalminskningar. Man ändrade på rutiner och började göra marknadsanalyser över de projekt man åtog sig för att därmed kunna få en bättre sysselsättningsgrad. Företaget vidtog förändringar vilka innebar att man fortsättningsvis kunde åta sig fler uppdrag av olika karaktär vilket, som ovan nämnts, förbättrade företagets sysselsättningsgrad. Inga personalminskningar kom till stånd, men man lyckades sprida ut arbetsuppgifter så att personalen användes mer effektivt. Detta tyder på att företaget trots allt hade en liten manövertröghet p g a personalens förändringsbenägenhet och vilja till omorganisation.
Ett problem, som följde genom båda rekonstruktionerna, var att ägarna gång på gång utlovade att ett ägartillskott skulle tillskjutas. Inte heller vid avslutandet av den andra rekonstruktionen fanns tillskottet att tillgå. I 1997 års årsredovisning, som inkom till PRV 1998-08-27 (alltså en månad innan rekonstruktionen upphörde den sista gången), finns det dock en notering i förvaltningsberättelsen om att aktieägaren avser att inom kort tillskjuta ett aktieägartillskott om 500 000 kr eftersom företaget var likvidationspliktigt.
Ackord blev aldrig aktuellt då företaget betalade av skulderna till de få oprioriterade fordringsägare som fanns. Eftersom prioriterade fordringar inte kan ingå i ett offentligt ackord var tillskjutande av kapital den enda möjligheten för företaget att överleva. Några förändringsresurser tillsköts aldrig till företaget under rekonstruktionens gång mer än den resurs som själva rekonstruktionsförfarandet kan anses vara. Därtill låg löftet om aktieägartillskott kvar i bakgrunden.
De förändringskostnader som uppkom ökade ju längre tid förfarandet pågick. Då förfarandet dessutom pågick under två rekonstruktioner måste kostnaderna anses ha blivit onödigt höga då man redan på ett tidigt stadium insåg att ett kapitaltillskott från ägarna var den enda utvägen. Rekonstruktionskostnaderna ökade ytterligare då man överklagat tingsrättens beslut och dessutom bytt rekonstruktör vid två olika tillfällen.
Den totala förändringstiden kan därmed sägas varat från 1995, eller definitivt 1996, framtill att rekonstruktionstiden avslutades i september 1998. Det är dock svårt att som utomstående avgöra när en förändring borde ha kommit till stånd.
4.6 Invisiguard Art Protection AB
Bolagets moderbolag Invisiguard AB bildade dotterbolaget Invisiguard Art Protection AB under 1992. Dess verksamhet bestod av teknikförmedling, handel med rättigheter och licenser samt marknadsföring av produkter för sensorteknik. Därtill bedrev det övervakning, försäljning och hantering av larm. Bolaget hade en anställd, men sedan mitten av juli 1997 hade företaget inga anställda. Ansökan om företagsrekonstruktion beviljades 1997-01-14 och rekonstruktionen upphörde 1998-01-13.
4.6.1 Anledning till ansökan om rekonstruktion
Företagets ekonomiska svårigheter bottnade i att företaget investerat mycket resurser i teknikutveckling. En betydande del av investeringen i teknologin gjordes i samverkan med företaget PC Guard AB och IBM i Järfälla. Förhandling inleddes med IBM 1994 om licensrättighet för att larma och beröringsskydda datorer och ett avtal tecknades 1995. I prognosen angavs försäljningsvolymer om ca 100 000 st larm vilket skulle medföra royaltyintäkter för Invisiguard AB. Alla resurser ägnades såväl i moderbolag som i dotterbolag, mot bakgrund av prognosen, till utvecklingsarbete av PC-larmet tillsammans med IBM. IBM:s Järfällafabrik gick dock i konkurs i april 1996 och de förväntade intäkterna uteblev. Rättigheterna till larmet övertogs av PC Guard AB.
De ekonomiska problemen blev akuta under 1996 då betydande intäkter senarelades. En plan för ekonomisk sanering upprättades och genomfördes under 1996 med medverkan av Almi Företagspartner och kronofogdemyndigheten. Genom denna sanering minskades företagens skulder från 5,4 miljoner kr till 1,2 miljoner kr i december 1996. Saneringen medförde en dränering av likvida medel men även att personal sades upp. Detta medförde mindre försäljningsinsatser, vilket i sin tur ledde till minskad orderingång.
Finansiell rekonstruktion planerades vid ansökningstillfället med ett mindre ackord med de oprioriterade borgenärerna. Redan vid ansökningstillfället angavs att förhandlingar inletts med en kapitalstark partner till bolagen. Förhandlingarna beräknades ta ca 6-8 veckor. Bolagen skulle därmed tillföras externt kapital för att kunna finansiera betalning till prioriterade fordringsägare och att en ackordsuppgörelse kunde träffas med övriga borgenärer. Därtill utfäste Almi att ge ytterligare krediter om företaget tillfördes medel av en ny partner.
1997-04-14 hade rekonstruktören kommit fram till att ett 25 procentigt ackord skulle kunna uppnås med de oprioriterade borgenärerna. Staten och Almi avsågs att få fullt betalt. Vidare hade förhandlingar med andra bolag kommit igång om försäljning av larm vilket skulle generera intäkter. De löpande utgifterna var vid detta tillfället mycket begränsat då det saknades anställda. Rekonstruktören trodde vid detta tillfälle att rekonstruktionen skulle vara färdig inom den tremånadersperiod som beviljats av tingsrätten, alltså i mitten av juli.
I mitten av juli ansöker rekonstruktören ånyo om förlängd tid. Han ansåg att det förelåg synnerliga skäl då moderbolaget avtalat om bestämda tidpunkter för betalning av överenskomna likvider med PC Guard som avsåg att få nyttjanderätt till larm för datorer. Efter att moderbolagets fordringsägare gottgjorts skulle överskjutande medel användas för att reglera en skuld till dotterbolaget om 1 022 634 kr enligt senaste balansräkning. Dessutom fördes förhandlingar med en investerare, Exa AB, om investeringsmedel. De medel som investeraren skulle ställa till förfogande kunde även användas till att avsluta rekonstruktionen. Vidare fördes förhandlingar med nya kunder vilka beräknades slutföras under oktober. Rekonstruktören beräknade vid detta tillfälle att ett 50 procentigt ackord samt kontantbetalning och avbetalningsplan till kronofogdemyndigheten.
Ytterligare en tremånadersperiod beviljades och företaget skulle därmed ha utnyttjat den enligt lagen maximala tiden för rekonstruktion - ett år. Som skäl för att få förnyad tidsperiod angavs att förhandlingarna med investeraren Exa AB dragit ut på tiden. Förhandlingarna med detta bolag förväntades ta ytterligare en månad. De oprioriterade fordringsägarna hade gått med på ett 50 procentigt ackord och två borgenärer hade helt avskrivit sina fordringar på företaget. Att avsluta pågående förhandlingar var den enda möjligheten att kunna tillföra bolaget erforderligt kapital för att kunna reglera ackordet och genomföra den upprättade avbetalningsplanen med kronofogdemyndigheten. 1998-01-13 beslutades att rekonstruktionen skulle upphöra.
I nedanstående tabell återfinns företagets nyckeltal. Företaget har ännu inte inlämnat någon årsredovisning för 1997 vilket gör att vi inte kunnat beräkna några nyckeltal för perioden då företaget varit under rekonstruktion. Kassalikviditeten för företaget kan diskuteras eftersom likviditetsmåttets utseende 1996 till stor del beror på en fordran på moderbolaget. Eftersom moderbolaget också hade ekonomiska problem kan man anse att den fordran var osäker. Vid beaktande av detta blir företagets kassalikviditet 142 procent. Likviditeten var trots den osäkra fordran på moderbolaget bra, vilket betyder att även om fordran inte inkom hade företaget stora möjligheter att kunna betala sina korta skulder. Under 1995 hade moderbolaget inga ekonomiska problem varpå de fordringar dotterbolaget hade på moderbolaget måste medräknas i måttet.
Tabell 8. Invisiguard Art Protection AB:s nyckeltal för perioden 1995-1996
(branschgenomsnitt)
Nyckeltal 1996-12-31 1995-12-31
Kassalikviditet 259,0 % (152 %) 125,0 % (142 %)
Soliditet 29,6 % (39,5 %) 6,3 % (35,9 %)
Räntabilitet eget kap 117,6 % (23,5 %) -52,5 % (25,5 %)
Källa: Uppgifter för beräkningarna är hämtade ur respektive års årsredovisning
SCB:s branschnyckeltal, serie C för åren 1995-96.
Soliditeten utvecklades under perioden till det bättre, men låg ändå under branschgenomsnitten (tekniska konsultbyråer) för respektive år. Soliditetsförbättringen berodde på att det fria egna kapitalet ökat med ca 286 procent efter en ökning av vinsten med lika mycket jämfört med 1995. Att resultatet var så dåligt 1995 jämfört med 1996 berodde på att rörelsens kostnader 1995 var ca 2,1 miljoner kr högre emedan försäljningen endast var ca 1,3 miljoner kr högre.
Räntabiliteten steg från 1995 jämfört med 1996. 1995 visade bolaget ett negativt nettoresultat (-168 173 kr) beroende på höga utvecklings- samt personalkostnader. Under 1996 genomfördes det ovan nämnda saneringspaketet, vilket medförde att företagets kostnader minskades och företaget kom att visa ett positivt resultat om 592 919 kr.
Insikten om att företaget var i kris skedde under 1996 vilket medförde att företaget genomförde en rad kostnadsneddragningar för att företaget skulle överleva. Neddragningarna ledde till att företaget visade goda nyckeltal vid tidpunkten för bokslutet 1996, men även till att företaget dränerades på likvida medel. Detta ledde företaget till att ansöka om rekonstruktion i mitten av januari 1997.
4.6.3.2 Manövertröghet
Bolagets uppbindning till stora utvecklingskostnader och att företaget inte fick igång samtal med en extern finansiär gjorde att det tog ca ett år från det att företaget inledde ett rekonstruktionsförfarande till att det upphörde.
De förändringsresurser som företaget hade tillgång till var att viss försäljning hade börjat komma till stånd. Exa AB, som skulle bidra med externt kapital, försattes i konkurs under 1997. Medel tillkom dock för att reglera ackordet. Andra resurser bidrog Almi med genom att ändra i bolagets lånevillkor så att företaget fick ett villkorslån, vilket innebar att amorteringar inte skulle betalas löpande utan i takt med försäljning. Dessutom ökade utrymmet av resurser då ett ackord kom till stånd med företagets oprioriterade borgenärer och då två av företagets borgenärer satte ner sina fordringar helt. Rekonstruktionsinstitutets existens var en annan resurs som utnyttjades av företaget.
Företaget kommer dock att likvideras i april 1999 och inkråmet skall sättas in i ett nytt företag (moderbolaget likviderades under januari 1999). Likvidationen görs för att företaget inte kunnat upprätta kontakter med externa bolag då företaget har en lång historia av problem.
Bolagets förändringskostnader kan sägas utgöras av dels de kostnader för genomgång av rekonstruktion (kostnad för rekonstruktörsarvode etc) och dels kostnaden för att företaget haft problem att upprätta kontakter då företaget haft problem under en lång tid. Då ett rekonstruktionsförfarande påvisar för omvärlden att företaget har problem kan det vara svårt för ett företag att, efter ett rekonstruktionsförfarandes upplösning, få till stånd nya kundrelationer. Detta torde vara extra svårt för ett företag som Invisiguard då det torde vara lättare att sälja en ordinär produkt i jämförelse med en oprövad uppfinning, som i företagets fall. En ökad skepsis mot produkten som sådan kan också vara en förändringskostnad som ökar i takt med rekonstruktionstiden.
Den totala förändringstiden är svår att bedöma. Företaget verkade ha upptäckt tidigt att företaget var i kris varför man genomförde saneringspaketet. Den saneringen räckte dock inte och företaget begärde att få genomgå en rekonstruktion. Efter rekonstruktionens upphörande har företaget haft svårt att sälja sin produkt och företaget skall likvideras. Tillgångarna skall flyttas till ett annat bolag och företaget hoppas då att försäljningen kan komma igång. Detta tyder på att förändringar fortfarande pågår varför den totala förändringstiden inte går att uppskatta.
5 Rekonstruktörers och bankers syn på rekonstruktion
I detta kapitel sammanfattas de intervjuer som har genomförts med rekonstruktörer (Arne Fall, Ackordscentralen, Göran Strandh, Ernst & Young) och med företrädare för två av Sveriges stora banker (SEB och SHB). Bankernas syn på rekonstruktionsförfarandet är viktigt eftersom de ofta blir tillfrågade angående finansiering av rekonstruktioner. Intervjuerna har genomförts för att få en vidgad syn över de faktorer som skiljer de lyckade rekonstruktionerna från de misslyckade.
5.1 Insiktströghet samt förändringstid
Det har visat sig att tidsaspekten är mycket viktig för företag med ekonomiska problem. När ett företag har dålig likviditet gäller det att agera snabbt. Företagen är dock ofta mycket sent ute med ett agerande och företaget kan t o m hamnat på djupt obestånd. Detta kan förklaras av att många företagsägare är överoptimistiska vad gäller tron på sin verksamhet. Problemen aktualiseras när företaget upptäcker att man inte har tillräckliga kassaflöden (likvida medel) för den fortsatta driften och detta är ofta mycket sent. Falls erfarenhet säger att det tar ca 14 dagar innan man kan lämna in en ansökan om företagsrekonstruktion till tingsrätten vilket gör att mycket kan hända innan förfarandet väl sätter igång. När ansökan är inlämnad sker allt snabbt, vilket betyder att rekonstruktören måste vara väl förberedd.
Arne Fall anser att förutsättningarna i företagen spelar en avgörande roll för rekonstruktionens utgång. Han säger att anledningen till att rekonstruktioner lyckas är att det finns en kompetent och arbetsvillig ledning i det företag som skall rekonstrueras. Dessutom krävs att företaget har en fungerande ekonomistyrning samt att man har tillgång till en ambitiös och framåtblickande revisor som intresserar sig för företagets utveckling.
Ofta är det ägarledda företag med brister i den affärsmässiga kompetensen hos ledning och styrelse som blir föremål för ett rekonstruktionsförfarande. Att företaget får nya ägare och att en ny styrelse bildas är därmed, enligt Göran Strandh, en avgörande anledning till att rekonstruktioner lyckas. Andra faktorer är att företaget har en unik affärsidé eller produkt.
5.3 Förändringsresurser samt förändringskostnad
Rekonstruktören kan ses som en resurs för de företag som är föremål för rekonstruktion. Rekonstruktören måste vara juridisk kunnig (obestånds- och avtalsrätt), självkritisk (inse att man inte behärskar alla områden) och beredd på mycket arbete. Ofta krävs det att både en jurist och en ekonom (revisor) arbetar tillsammans. Rekonstruktörerna måste vara duktiga på att förhandla då en rekonstruktion ofta innebär att en mängd avtal omförhandlas och att nya avtal sluts. De måste även kunna se över hur företaget sköts (inköpsrutiner, leverantörer, betalningssystem: kredittider och rabatter etc), men framförallt kunna synliggöra de närande produkterna/produktgrenarna och åtskilja de tärande produkterna/produktgrenarna för att därefter kunna genomföra en rekonstruktion. Rekonstruktörens roll är givetvis viktig, men båda rekonstruktörerna anser att förutsättningarna i företaget är en viktigare faktor för rekonstruktionen utgång.
Rekonstruktioner inbegriper vanligtvis en ackordsuppgörelse vilket kräver att företaget måste kunna betala ackordslikviden. Då företagen är illikvida eller rent av på obestånd finns det ofta för lite likvida medel att tillgå för att finansiera ackordet. Företagen blir därmed beroende av kapital utifrån för att kunna genomföra rekonstruktionen. Förutom kapital till en eventuell ackordslikvid krävs det ofta pengar för att kunna bedriva den löpande verksamheten. I sådana situationer har stöd från prioriterade fordringsägare (ofta banker) eller tillgång till annan extern finansiering visat sig vara avgörande faktorer för rekonstruktionens framgång.
Bankerna är dock mycket återhållsamma vad gäller beviljande av kredit till företag som genomgår rekonstruktion. Inga av de banker vi har kontaktat har beviljat kredit till företag under rekonstruktion. Bankerna medverkar i många dolda/privata rekonstruktioner, där kundföretag med problem får anstånd med räntebetalningar och amorteringar. De gånger eftergifter kommit till stånd har orsaken varit att banken haft en stark tro på företaget och dess framtid.
En av de banker vi talade med hade ett riskklassificeringssystem utifrån vilket de bedömer sina företagskunder. Den första parametern anger risken för att något händer (som skulle sätta bankens fordringar på spel). Den andra parametern anger företagets möjligheter att klara av en krissituation, d v s företagets möjligheter att själva reda upp situationen. Utifrån denna klassificering är det inte svårt att avgöra varför denna bank inte beviljar kredit till företag som genomgår företagsrekonstruktion då risken för att något händer måste betecknas som stor samt att företaget är mycket bräckligt och således inte har några större möjligheter att kunna reda upp situationen.
6 Slutdiskussion
Att de studerade företagen lidit av en stor insiktströghet visar de nyckeltalsberäkningar som utförts. Det är betänkligt att inte något av de ovan beskrivna företagen haft ett signalsystem i sin redovisning som gett dem aktuell, relevant och tydlig "väckning". Tilläggas kan att inte heller företagets revisorer har agerat i tillräcklig utsträckning. Enligt de intervjuade rekonstruktörerna verkar insiktströghet vara ett vanligt förekommande problem hos de företag som blir föremål för rekonstruktion. Insiktströgheten medförde att inga av de studerade företagen hade enbart tillfälliga betalningssvårigheter vid ansökan om företagsrekonstruktion, utan alla företag hade långt gångna ekonomiska problem. Flertalet av företagen torde varit likvidationspliktiga och/eller konkursmässiga.
Vi hade förväntat oss att de företag som lyckats med sina rekonstruktioner skulle visa bättre ekonomisk ställning vid ansökan om företagsrekonstruktion. Ingen löpande översikt över företagens räkenskaper verkar ha skett. En förklaring till detta kan vara att företagen var/är små, vilket ofta innebär att de inte har en utvecklad ekonomistyrningsfunktion. Att företagsledningen i de studerade företagen haft bristande kunskaper i ekonomistyrning torde också ha bidragit till att insiktströgheten och den totala förändringstiden ökat. Fallstudierna indikerar dock att det finns en liten vetskap hos revisorer och företagsrådgivare om de möjligheter till tidiga saneringsinsatser som lagen om företagsrekonstruktion medger.
I alla de misslyckade fallen var företagen ägarledda. Att företagen var ägarledda kan ha påverkat insiktströgheten då det finns risk för att man som företagare inte vill inse att företaget har ekonomiska problem. Insiktströgheten kan förstärkas i de ägarledda företagaren av sociala band mellan de berörda personerna i företaget, exempelvis att företagaren har vänner och närstående som anställda vilket kan vara ett hinder för att säga upp personal. Detta tyder på en mindre förändringsbenägenhet i dessa företag. Enligt en av de rekonstruktörer vi intervjuat har företagare ofta en övertro på att en negativ utveckling kommer att vända vilket innebär att de inte tar tag i problemen i tid.
Två av de tre företag som lyckades med sina rekonstruktioner var inte ägarledda. Icke ägarledda företag verkar ha högre förändringsbenägenhet. De torde ha lättare att göra sig av med personal och återskapa företagets förtroende genom exempelvis byte av företagets ledning (Triple X), och därmed lyckas attrahera nytt kapital.
I de fall där rekonstruktionen lyckats har företaget erhållit externt kapitaltillskott och/eller ägartillskott. Kapitaltillskott måste anses vara en förutsättning för fortsatt rekonstruktion då de ekonomiska svårigheterna i de studerade företagen var omfattande. I de lyckade rekonstruktionsfallen där företagen hade oprioriterade skulder har företagen även lyckats genomföra en nedskrivning av företagets skulder. I de misslyckade rekonstruktionerna lyckades man inte finansiellt rekonstruera verksamheten. Man kunde inte attrahera externt kapital, ej heller få till stånd en nedskrivning av företagets skulder. Att kapitaltillskott och nedskrivningar av företagens skulder krävts för fortsatt rekonstruktion innebar en ökad manövertröghet för företagen.
Varför har då företagen i de lyckade rekonstruktionerna kunnat rekonstruera sin verksamhet finansiellt? En förklaring är att det funnits en tro på företagens framtida lönsamhet. Denna tro kan vara en effekt av attraktiva produkter (Triple X och Invisiguard).
I de lyckade rekonstruktionerna genomfördes genomgripande förändringar (rekonstruktion i sak) av respektive företags verksamhet och organisation. Detta tyder på en inre förändringsbenägenhet i dessa företag. I ett av de misslyckade fallen (P&S Media) hade dock förändringar skett av verksamhetens inriktning. Rekonstruktionen föll dock på att företaget inte lyckades generera tillräckliga förändringsresurser. I två av de misslyckade fallen (Daveco och Filmeko) planerades inga direkta förändringar av verksamheternas inriktning.
Fallstudierna indikerar att följande faktorer skiljer de lyckade rekonstruktionerna från de misslyckade: företagen har haft en förändringsbenägenhet, man har erhållit externt kapitaltillskott och/eller ägartillskott, man har lyckats skriva ned företagets skulder och rekonstruktionen har inneburit genomgripande verksamhetsförändringar i företagen. Dessa faktorer har också till viss del visat sig vara beroende av varandra.
Källförteckning
Publicerade källor
Litteratur
Eisenberg, Theodore, 1995: Konkurs eller rekonstruktion. 3:e upplagan. Stockholm: SNS Förlag
Folkesson, Enar, 1996: Företag i ekonomisk kris.Stockholm: Nerenius och Santérius förlag
Hedberg, Bo, Ericson, Anders, 1978: Insiktströghet och manövertröghet i organisationers omorientering. Arbetsrapport från forskningsprojektet " The Dynamics of Organizational Stagnation". Arbetslivscentrum, Stockholm
Hellners, Trygve m fl, 1997: Lagen om företagsrekonstruktion - en kommentar. Stockholm: Norstedts Juridik
Smith, Dag, 1997: Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur
Sveriges Finansanalytikers Förening, 1996: Finansanalytikernas rekommendationer. Stockholm
Opublicerade källor
Examensarbete
Aston-Browall, Charlotte, 1997: Företagsrekonstruktion i praktiken. Juridiska fakulteten, Stockholms universitet
Ärenden vid Stockholms tingsrätt
Ä 6-355-96: Daveco Systems AB
Ä 6-14-97: Invisiguard Art Protection AB
Ä 6-222-97: Filmeko AB
Ä 6-228-97: Problems & Solutions Media i Stockholm AB
Ä 6-349-97: Marknadsbyrån 2001 AB
Ä 6-90-98: Marknadsbyrån 2001 AB
Ä 6-156-98: Triple X AB
Årsredovisningar
Daveco Systems AB: 1994, 1995
Filmeko AB: 1994, 1995, 1996
Invisiguard Art Protection AB: 1995, 1996
Marknadsbyrån 2001 AB: 1994, 1995, 1996, 1997
Triple X AB: 1995, 1996, 1997
Offentligt tryck
Proposition 1995/95:5 Lag om företagsrekonstruktion
SOU 1992:113 Lag om företagsrekonstruktion
Offentlig statistik
Statistiska centralbyråns branschnyckeltal, Serie C, 1994, 1995, 1996
Muntliga källor
Intervjuer
Fall, Arne, VD Ackordscentralen, Stockholm, 1998-11-23
Johansson, Mikael, affärsområdeschef SEB, Uppsala, 1998-11-24
Strandh, Göran, affärsjurist Ernst & Young, Stockholm, 1998-11-23
Sturesson, Peter, bankdirektör SHB, Uppsala, 1998-11-19
Telefonsamtal
Lind, Agneta, Kreditstöd SEB, Stockholm, 1998-12-14
PRV, Bolagsavdelningen
Wallander, Anders, advokat Wallander Advokatbyrå, Stockholm, 1999-01-19
Österholm, Curt, ackordscentralen, Stockholm, 1999-01-14
Referenslitteratur
Eriksson, Lars Torsten m fl, 1997: Att utreda forska och rapportera. Upplaga 5:2. Malmö: Liber Ekonomi
Föreningen Auktoriserade Revisorer, 1998: FARs samlingsvolym. Stockholm: FAR Förlag AB
Hägg, Ingemund, Wiedersheim-Paul, Finn, 1994: Modeller som redskap - att hantera företagsekonomiska problem. Liber-Hermods
Jarrick, Arne m fl, 1996: Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv, 1998: Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Studieförlag AB
Bilaga 1 Lag om företagsrekonstruktion
Ett viktigt syfte med företagsrekonstruktion är att ge företaget ett rådrum under vilket det har möjlighet att, utan risk för säraktioner från borgenärernas sida, ordna upp företagets ekonomiska svårigheter. Företagsrekonstruktion innefattar ett betalningsanstånd beträffande de skulder företaget har ådragit sig före beslutet om rekonstruktion. Under företagsrekonstruktion gäller ett temporärt hinder för borgenärerna att få företaget försatt i konkurs.
1 De grundläggande förutsättningarna för rekonstruktion
Det finns tre förutsättningar för att en rekonstruktion skall kunna inledas: gäldenären är illikvid, företaget har bra framtidsutsikter samt att företaget medger rekonstruktion.
1.1 Illikviditet
En ansökan om företagsrekonstruktion bör komma i god tid före företaget befinner sig i sådana betalningssvårigheter som innebär att företaget är på obestånd d v s betalningssvårigheter på lång sikt. För att företaget skall kunna ingå ett rekonstruktionsförfarande krävs att företaget (gäldenären) inte kan betala sina förfallna skulder eller att man inom kort inträder i en sådan situation d v s illikviditet eller risk för snar illikviditet skall föreligga. Illikviditeten betyder att kontanta medel och andra tillgångar som lätt kan omsättas i kontanter inte räcker till för att betala de förfallna skulderna
1.2 Företagets framtidsutsikter
En andra förutsättning för beslut om företagsrekonstruktion är att det måste finnas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. En bedömning krävs alltså av de framtida utsikterna för företaget. Denna regel kom till för att hindra missbruk av förfarandet. Lagstiftaren kräver endast att så snart en mera ingående utredning kan visa att förutsättningar för en lyckosam rekonstruktion finns bör beslut om rekonstruktion meddelas.
1.3 Företagets medgivande
En ansökan om rekonstruktion av en borgenär (både företaget och borgenären har rätt att ansöka om rekonstruktion) får endast beviljas om företaget medger ansökan. Detta krav ställdes upp eftersom gäldenärens egen inställning och medverkan är av största betydelse för möjligheterna att rekonstruera företagets verksamhet.
2 Rekonstruktörens roll
En rekonstruktör är en person som har till uppgift att utreda de problem som företaget har samt att upprätta en plan för företagets rekonstruktion. En rekonstruktör bör ha obeståndsjuridiska kunskaper men även insikter i företagsekonomi och företagsledning. Rekonstruktören är normalt en advokat eller en högre tjänsteman vid ackodscentral. Det är emellertid möjligt att en jurist, ekonom, företagsledare, revisor eller konsult kan utses att vara rekonstruktör beroende på vilket företag som är föremål för rekonstruktion. Dessutom krävs det inte att det endast är fråga om en person utan rekonstruktörerna kan vara flera.
2.1 Upprättande av rekonstruktionsplan
Vid ansökan om företagsrekonstruktion skall företaget redogöra hur man avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och förklara vilka åtgärder fordras för att förbättra rörelsens resultat. Vidare måste företaget ge besked om hur det menar att borgenärerna skall tillgodoses och om hur verksamheten i fortsättningen skall kunna finansieras. Denna beskrivning motsvaras oftast av en preliminär rekonstruktionsplan. I förarbetena sägs att det både är lämpligt och önskvärt att ansökningen kompletteras med det senaste bokslutet och eventuellt en kontrollbalansräkning (enligt 13:3 ABL).
Den plan som rekonstruktören skall upprätta, och som skall tillställas borgenärerna och rätten, skall normalt innehålla hur gäldenärsföretagets finansiella situation skall lösas men även hur företagets resultat skall förbättras. Planens innehåll skall kunna anpassas till omständigheterna i den enskilda fallet och lagstiftaren har inte föreskrivit vad planen skall innehålla och inte heller att den skall fastställas. I förarbetena nämner lagstiftaren dock att rekonstruktören bör kartlägga företagets ekonomiska svårigheter samt göra en analys och en bedömning av orsakerna till problemen. Planen bör även innehålla de åtgärder som måste vidtas för att man skall komma till rätta med företagets problem både vad gäller företagets resultat samt dess finansiering. I samband därmed bör även en tidsplan anges för rekonstruktionens genomförande.
Lagstiftaren menar att det sannolikt skulle dra ut på tiden samt vara alldeles för kostsamt om t ex hela borgenärsgruppen skall fastställa planen eftersom ett sådant enande kan ta lång tid. Dessutom anser lagstiftaren att planen skall kunna upprättas fortlöpande och kunna anpassa till det enskilda fallet eftersom en rekonstruktions innehåll kan variera högst väsentligt beroende på företag. Om företagets problem kan hänföras till överskuldsättning kan planen tänkas innehålla att en ackordsförhandling bör komma till stånd (finansiell rekonstruktion). Om företagets problem däremot kan hänföras till med marknadsanpassningen kan planen t ex behöva innehålla en marknadsanalys eller att man lägger ner vissa produkter i förening med ett förslag till ackord (rekonstruktion i sak).
2.2 Ackord
Borgenärernas godkännande av rekonstruktionsplanen sker indirekt genom att de, mot bakgrund av planens förslag till åtgärder, förklarar sig villiga att sätta ner sina fordringar eller ett förslag till offentligt ackord. En företagsrekonstruktion behöver inte nödvändigtvis innefatta ett ackord, men i praktiken torde som ett moment i en rekonstruktion någon form av ackord genomföras. Ett ackord kan ske antingen i form av ett underhandsackord, d v s en frivillig formlös uppgörelse, eller i form av ett offentligt ackord, d v s en formbunden uppgörelse med inslag av tvång. Ett offentligt ackord skall erbjuda de oprioriterade borgenärerna betalning med åtminstone 25 procent av deras fordringsbelopp. Det belopp som återstår att betala (för företaget) efter genomgånget ackord kallas ackordslikvid. De prioriterade borgenärerna kan bara komma till tals i ett underhandsackord, vilket sker utanför lagen.
3 Företagets skyldigheter
Gäldenären har en upplysningssplikt d v s företaget är skyldigt att lämna alla upplysningar om verksamhetens ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen till rekonstruktören. Dessutom har gäldenären en lydnadsplikt som innebär att företaget måste följa rekonstruktörens anvisningar om hur företaget skall skötas. Företaget får dessutom inte utan rekonstruktörens samtycke betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för skulder - betalningsförbudet. Dessutom får företaget inte åta sig nya förpliktelser (rättshandlingsförbudet) eller överlåta egendom som är av väsentlig betydelse för verksamheten (förfogandeförbudet).
4 Borgenärens roll
Rekonstruktören skall underrätta samtliga kända borgenärer om att man beslutat om företagsrekonstruktion. Borgenärerna bör med en sådan underrättelse få information om gäldenärsföretagets ekonomiska ställning och därmed kunna bilda sig en uppfattning om huruvida en rekonstruktion bör komma till stånd. Informationen bör kunna bestå av de handlingar som gäldenären eller en ansökande borgenär givit in till stöd för sin ansökan.
En borgenär kan begära att rekonstruktionen skall upphöra om syftet med företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått. Ett vanligt fall då företagsrekonstruktionens syfte kan sägas vara uppnått är att borgenärerna anser att rekonstruktionsplanen i sak är så hållbar att de är beredda att sätta ner sina fordringar i en ackordsuppgörelse så att gäldenärsföretaget kan fortsätta med sin verksamhet i en eller annan form.
Bilaga 2 Intervjufrågor
Frågor ställda till banker
1. Vilka erfarenheter har Du av lagen?
2. Vilka rutiner har Ni för att kontrollera Era kundföretags (låntagare) ekonomiska situation. Vilka varningssignaler reagerar Ni på?
3. Har Ni under pågående företagsrekonstruktion beviljat ny kredit?
4. Hur vanligt är det att banken deltar i företagsrekonstruktioner som inte omfattas av lagen om företagsrekonstruktion. Tar Ni initiativ till sådana?
Frågor ställda till rekonstruktörer
1. Vilka erfarenheter har Du av lagen?
2. Hur kommer det sig att så många, redan konkursmässiga, företag ansöker om företagsrekonstruktion?
3. Vad har kännetecknat de lyckade rekonstruktionerna?
4. Vilken betydelse har rekonstruktören för rekonstruktionens utfall?
5. Vilka är de vanligaste orsakerna till att ett företag hamnar i en rekonstruktionssituation? Illikviditeten kan ju ha många orsaker.
6. Hur medgörliga är borgenärerna?
| |
Tillbaka |