Odlingens ritual

Odlingritual, ritualåret, djurkrets, skålgrop, Kräftan, Vågen, Skorpionen, nedgångsritual, fotpar, Björnväktaren, vinterhalvåret,

Vi kan ej heller veta om man praktiserat vad bilderna visar. Till det krävs flera konkreta bevis. Däremot vet vi säkert att bildernas kunskap har funnits vid den tiden.

Ritualåret börjar längst till höger där Perseus sticker fram tån. Skålgroparna i skarven vid upp-och-ned-båten och tomma båten är Orion som var stjärnbild för årsskiftet i Egypten. En tom båt börjar säsongen såväl i Egypten som i Norden. Den lilla båten med 5 streck kan vara solårets 5 missade dagar – enligt egyptiska solåret 360 + 5 eller 6 dagar. De två cirklarna och båten på högkant är det ursprungliga nyåret ca 4200 f.Kr. Precessionen gör att vårdagjämningen flyttar sig en grad motsols på ca 71 år.

Vi kan ändå förstå att myten om nedgångsritual dvs. sådden är vid handen som tydligen ger Jordens livmoder nånting. Det är samma situation vi ser vid Kräftans och Vattenormens symboler på himlavalvet. Kräftan symboliseras även med en hand under en period. I detta skede behöver vi bara veta hur man valde och ritade stjärnbilder för att beskriva odlingssäsongen

Ovanför finns sammansatta symboler av ett fotspår, en cirkel med skålgrop bl.a. De tycks syssla med nånting vi ska se på i samband med Laghällen, Högsbyn. Det finns ett folkminne som börjar "Mi mor berätta vad de gjorde vi skålgroperna som är som höler i bergen ... om våren ..." dvs. ett odlingsritual eller ett bröllop med Moder Jord.

Vid själva nedgången ser vi en fotsula och cirkeln med en prick i är solen. Den kan tolkas "på" och alla lantbrukare vet att jorden ska vara tillräckligt värmt av solen för att man ska kunna så.. Cirkeln med prick kan tolkas "samlag" om man jämför med Högsbyns ritual. Två hackor där antalet betyder själva arbetet att "nu ska det hackas". Dessa har båtyxform eller liknar även våra dagars korphackor.

Bland lösfynden från trakten finns för övrigt just ett par ritualhackor av korpform. Fynden är gjorda i var sin halva av socknen. Även från Holms socken finns två hackor och ytterligare en i Grindstad där alla dessa är i skiffer. Ytterligare ett fynd i sten finns från Skålleruds socken. Eftersom hällkistorna ochså är spridda över forntida socknar ger det förstås anledning att fråga sig om det var ritualområden och där möjlig parsamhet kan skönjas liksom i de fråga om hällkistorna.

Verktygen var förstås såväl redskap som kulturella symboler. Vi måste se idéerna bakom. Fynden i Alvastra pålbyggnad från ca 3000 f.Kr. visar att man hade verktyg för träarbeten. Bredyxa/ bila för att göra plank, hålmejslar och rätmejslar för tappning, skåror och fint träarbete samt tväryxor för att bearbeta plank och brädor. Vilken som helst yxa kunne genom skaftning sättas på tvären och bli en skarvyxa. Senast runt 2000 f.Kr blev verktygen en förutsättning för det avancerade båtbygget. Dessa verktyg har egentligen inte ändrat sig på 5000 år. Men nu tillbaka till hällristningen.

Vattenormen ringlar iväg från Kräfta till Våg och Skorpion och där uttaget har formen av en urna. I samma trakt av himlavalvet finns en urna ovanför Skorpion och Ormbärare – i forntiden lagrades säden i urnor. Urnan ligger mitt emot Perseus och var höstdagjämning vid samma tid. Det verkar som om urna/ amfora/ kittel blev kulturbegrepp vid denna tid. De t var symbolen för lagringen och i städer att bära vatten. Till vänster om urnan finns en skära och symbol för halvårets slut. Övriga symboler är ej viktiga för förståelsen, men kan gälla anvisningar om metoder och när man ska välja tidpunkten. Denna ristning kan läsas delvis som text men också förstås genom sina ideogram.

 … Krokmallen ska visa hur man kan passa in båten i nästa bild i en cirkel. I symboliken har vi såväl en fyrkantig mall för himlavalvet som en cirkelrund. I deras skenbart enkla och primitiva praktiska astronomi var det kanske lättare att konstruera och använda den kvadratiska formen. I Dendera Egypten finns ett fyrkantigt rum där man målat djurkretsen runt om på fyra sidor av rummet. I taket finns en cirkelrund stjärnhimmel.

Kroken står naturligtvis för ett vist läge dvs. halvårets skarv om cirkeln står förr 365-dagarsåret såsom i Egypten. Det är en av deras standardiserade symboler för Ramadan. Vi möter en kroksymbol här och var och även vid fotpar med korsande streck ser vi en krokstav i höger häl.

Slutligen kan man tänka sig att man inskriver 4 cirklar i var sin kvarting av cirkeln (eller kvartal) utan att de helt rör centrum … mot sidan av den inre kvadraten. Sen tar man bort cirklarna och då får vi en figuren i början på detta stycke.

Denna del av hällen finns ner till höger om centrumbilden ovan. Fotparen eller den korsade cirkeln läses KA = "gå". Den "smala öppningen" i figuren i vänster hörn ser vi även i Egypten. På nästa bild ser vi klart att en båtfigur inte behöver vara en båt eftersom den symboliserar en sida i årskvadraten

Vid genomgången av fotografier fann jag X:et mitt emot urnan. Enligt vanlig logik betyder det "korsa". Här är det antagligen korsningen mellan solbana och Vintergata. Men det kan också läsas "kryss" vilket är tidpunkten mitt emellan i solkorset och symbol för början av augusti. Fotspåret med tvärstreck tolkas "ledaren". I detta fall det kanske betyder solen. I Egypten följdes Toth, månen under odlingssäsongen från och med februari. Efter Ramadan följde man kvällssolen Atum.

Nu har vi tolkat den egentliga säsongen som den syns i bilden och på stjärnhimmeln. För dåtiden var de minnesanteckningar och de förstod vad symbolerna stod för och vi kan jämföra dem med det himlavalv vi känner

Fjärde och tredje årtusendet f.Kr. kännetecknas av "gå-i-jord"-ritual. Vattenormen symboliserar jorden som en livmoder "gå-i-jord" och sådden sker vid Kräftan. Vid bägaren är bevattningen eller den reglerade översvämningen. I Egypten finns tre korpar och de betyder jordbearbetning. Jungfrun med spridda ben ser ut som den sumerisk symboliken där den odlande jungfrun befruktar underjorden. Enligt myten lämnar hon sin säd till sin tvillingsyster Ereshkigal i underjorden. I en annan inkarnation är Inanna såväl mångudinna som regn.

Björnväktaren är ängeväktaren som vaktar såväl det groende kornet som mot två- och fyrbenta tjuvar under sommaren. Vågens stjärnbild är mitt under tillväxten där det vägar "växa eller inte". Skorpionen är skördegumman och dessa tre stjärnbilder är "barnsbördens gudinnor" såväl för växtligheten som för människan. Efter dessa kommer Ormbäraren som bär skörden och tröskaren är Hercules "som slår väl". Där finns också Urnan man förvarar korn i.

Skytten ska förmodligen vara sumeriska räven Kiel som lärde människan hur man förvarar säden. Här korsar Vintergatan eller himlens flod och på andra sidan står Färjkarlen. Hos oss är det senare Loke vars namn ochså betyder "inlåsning".

Här finns flera KA-symboler som också kan betyda kvartal. Cirkeln med fyra prickar betyder "eld" och sen gäller det för oss att lista ut vad det kan innebära.