Vipassana - en meditationstradition

Vipassanameditation är en tradition med rötter i den så kallade theravadabuddhismen. Vipassana översätts iblant med "insiktsmeditation" och använder sig ofta av både sittande och gående meditation. Traditionen lägger stor vikt vid att uppöva en närvaro i nuet. De olika steg en meditatör förväntas gå igenom beskrivs även nedan.

Vipassana - en meditationstradition

Vipassana har, enligt sina företrädare, sitt ursprung och sin direkta grund i Buddhas egna utsagor och undervisning. Begreppet vipassana kommer från palitermen vi-passati och betyder "att se på många sätt", det vill säga att se objektet noga, från många olika vinklar och att se objektets olika sidor, att lära sig förstå dess sanna natur. Vipassanatradition använder termen för att beteckna insikt och visdom. Det handlar inte här om konventionell kunskap och logiska slutledningar utan om en mer intuitivt genererad kunskap och insikt.

Vipassana har sitt starkaste fäste i Thailand, Burma och på Sri Lanka. Denna teknik är idag den mest spridda och använda meditationsformen i dessa länder. Även i västvärlden har denna metod börjat sprida sig och få fotfäste. Denna meditationstradition är inte en homogen rörelse med en uppsättning fixerade tekniker och en central ledning. Det finns olikheter mellan olika lärare, tempel, traditioner och länder.

Vipassanametoden utgår och grundar sig på framför allt två tal av Buddha. Dessa tal finns i Tipitaka (den buddhistiska bibeln). Tipitaka består av tre olika delar, de tre korgarna. Dessa är: Sutta Pitaka, som består av fem olika band (Nikayas) och är ordnade efter suttornas längd. Dessa skrifter innehåller framför allt tal och dialoger av och med Buddha. Vinaya Pitaka, består av tre olika samlingar. Dessa innehåller föreskrifter och regler för framför allt munkförsamlingen. Här finns de 227 regler en theravadabuddhistisk munk har att följa. Abhidhamma Pitaka, består av sju olika band. Här återfinns en systematisk beskrivning av människan och hennes villkor.

De två talen finns i Sutta Pitaka.

Vipassana i praktiken

De två grundläggande övningarna inom vipassana är gående meditation och sittande meditation. Det finns dock lärare som inte använder sig av den gående meditationen.

Den gående meditationen

Under den gående meditationen följer personen vissa bestämda fotrörelser. Ofta uppmanas meditatören, framför allt i början av praktiserandet, att mentalt notera sina rörelser. Medan personen lyfter foten tänker hon "lyfter", medan hon rör foten framåt noteras "framåt" och medan man sätter ned foten gör man en mental not "sätter ned". Alla rörelser görs sakta och medvetet. Händerna placeras i ett fast grepp antingen på ryggen eller på magen. Fötterna flyttas fram cirka en decimeter varje gång och blicken är riktad ett par meter framför fötterna. Blir personen under gången störd av ett ljud är hon medveten om detta och noterar "hör" och fortsätter med sin gång. Ser hon något som fångar medvetandet noteras detta; "ser". När tankar eller känslor dyker upp noterar man även detta, varefter personen återgår till sin gång.

Den sittande meditationen

I den sittande meditationen uppmanas meditatören att sitta med benen i kors, gärna i halv eller hel lotusställning. Är detta för svårt för personen går det bra att sitta på till exempel en stol, dock utan att använda ryggstödet. Det primära är att ryggen är rak.

I meditationen uppmanas oftast personen att rikta sin uppmärksamhet mot bukens rörelser under andningen. Utan att ändra andningens naturliga rytm riktas hela uppmärksamheten mot bukens hävande och sjunkande. Meditatören uppmanas att mentalt, tyst i tanken, göra en notering av bukens rörelse. Vid inandning säger hon tyst i tanken "stiger" och vid utandningen "faller". Efter ett tag börjar personen också lägga märke till mellanrummen mellan ut- och inandningen.

I meditationen är således den primära uppmärksamheten riktad mot andningen, men bryts denna uppmärksamhet av andra tankar eller känslor uppmärksammas och noteras även dessa. Detta kan konkret ta sig uttryck i att personen följer sin andning. Snart har hon dock försvunnit bort i en tanke. Så fort hon blivit medveten om detta görs en tyst mental not "tänker", utan att fästa någon vikt, eller analysera, vid tankens innehåll, och riktar åter sin uppmärksamhet mot andningen. Någon minut senare hör personen en hund skälla i grannskapet och gör en mental not av detta och återgår till det primära meditationsobjektet. Snart upptäcker personen att hon återigen är långt borta i en tankekedja, gör en mental not och återvänder till andningen. Efter en stund börjar smärtan smyga sig på, hon gör en mental not "smärta ", utan att värdera känslan som bra eller dålig, och fortsätter. Känslor av tristess, ångest, glädje etcetera ska bemötas på samma sätt - utan värdering, utan att sträva för eller emot.

1.2.3 Meditationens olika steg

I vipassanatraditionen framställs ofta meditationen som följande vissa stadier och tillstånd. Dessa stadier och nivåer benämns som de 16 yanas. Dessa yanas (benämns ibland som nanas) finns systematiskt beskrivna och framställda i Visuddhimagga. Visuddhimagga sammanställdes av Buddhaghosa på 500-talet och får räknas som en av theravadabuddhismens viktigaste skrifter. Boken kan sägas vara en sammanfattning av Tipitaka och framför allt då Abhidhamma Pitaka. Boken består av tre delar. Den första delen behandlar Sila, de moraliska aspekterna, den andra delen handlar om Samadhi, meditationsövningar som leder till en riktad koncentration och den tredje delen handlar om Panna, utvecklandet av insikt.

Det är i den tredje delen vi finner de 16 yanas beskrivna. Följande presentation har dock vissa tillägg som inte finns i Visuddhimagga - en närmare preciseringar och konkretisering av vad som kan upplevas i de olika stegen. Dessa är hämtad från boken The Path to Nibbana. Författaren Ven. Phra Dhamma Theerarach Mahamuni var fram till sin död 1988 överhuvud för meditationsmästarna i Thailand.

1. NAMARUPA PARICCHEDA NANA

I detta yana förstår meditatören skillnaden mellan kroppen (rupa) och medvetandet (nama). Bara dessa två existerar. Medan man sitter, står eller går ser man att kroppen och dess rörelser är rupa medan medvetandet om kroppen och dess rörelser är nama. När meditatören till exempel hör förstår hon att det är en skillnaden mellan själva ljudet och det upplevda ljudet.

2. PACCAYA PARIGGAHA NANA ("Knowledge of discerning the condition of mentality/materiality").

I vissa fall är Rupa orsaken till Nama, till exempel när magen lyfter sig vid inandning och medvetandet registrerar detta. Ibland är Nama orsaken till Rupa, till exempel när man vill sätta sig och kroppen gör så. Några typiska symptom för detta yana är:

Magens rörelser tycks upphöra, men lägger man handen på magen känner man att den rör sig. Känslor av olust. Hallucinationer kan uppträda.

3. SAMMASANA NANA ("knowledge of comprehending mentality
/materiality as unsatisfactory and not-self").

Några typiska symptom för detta yana är:

Meditatören ser hur Nama och Rupa manifesterar sig och opererar genom de fem sinnena. Man bli medveten om de tre grundsanningarna; anicca, dukkha och anatta. Känslor av obehag som försvinner långsamt; efter 7 till 8 noteringar. Det kan uppstå många Nimittas - hallucinationer. Meditatörens hand eller fot kan rycka till. Några av de 10 nedanstående tillstånd kallade VIPASSANUPAKILESAS kan uppträde. Dessa tillstånd kallas ibland för "pseudo-nirvana" då meditatören kan lockas att tro målet är nått. De olika tillstånden är:

  1. OBHASA: Uppträdandet av olika ljusupplevelser och hallucinationer.
  2. PITI: Känslor av glädje och lycka. Även här kan upplevelser av ljus uppträda. Det finns fem olika Piti; mindre glädjekänslor (Khuddaka), tillfälliga glädjekänslor (Khanika), floder av glädje (Okkantika), upplyftande glädje (Ubbenka) och genomgripande glädje (Pharana).
  3. PASSADHI: Känslor av frid.
  4. SUKHA: Känslor av tillfredsställelse och glädje.
  5. SADDHA: Uppträdandet av en stark tro, tilltro och determination riktad mot meditationen och buddhismen.
  6. PAGGAHA: Uppträdandet av en vilja att praktisera för rigoröst och för mycket.
  7. UPATTHANA: Uppträdandet av en "mindfulness" som är mer riktad mot det förgångna eller mot framtiden. Svaga hågkomster av tidigare liv kan uppträda.
  8. NANA: Känslor av kunskap uppträder. Kan uppstå en dissonans mellan teori och praktik. En debatthunger riktad mot läraren kan uppträda.
  9. UPEKKHA: En känsla av oberördhet. Kan uppträda som frid eller ett tomt huvud.
  10. NIKANTI: Förnöjsamhet med det som upplevs och är. En ovilja att söka vidare.

4. UDAYABBAYA NANA ("Knowledge of contemplation on the rise and fall")

Typiska symptom för denna stadium kan vara:

Meditatören ser att resandet och sänkandet av magen består av många olika steg. Många känslor och upplevelser (nimittas) försvinner efter bara några "acknowledgements". Dessa "acknowledgements" är klara och lätta. Kroppen kan röra sig framåt eller bakåt som om den är på väg att somna. Vid god koncentration kan fallande känslor uppträda, som vid en luftficka när man flyger.

5. BHANGA NANA ("Knowledge of contemplation on dissolution")

Typiska symptom här kan vara:

Magens rörelser ses och upplevs klart. En känsla av värme över hela kroppen kan uppträda. Externa objekt, till exempel ett träd eller himmeln, kan upplevas vibrera eller som om det var dimma och inte riktigt klart.

6. BHAYA NANA ("Knowledge of the appearance as terror")

Under detta yana kan följande inträffa:

En känsla av rädsla och till och med skräck kan uppträda. En rädsla som kan väckas av neutrala ting som en kopp vatten eller en pinne. En del meditatörer kan börja gråta när de till exempel tänker på sina vänner och släktingar. Sensationer av smärta kan uppträda. Avsaknad av känslor typ lycka, frid och glädje.

7. ADINAVA NANA ("Knowledge of contempation on disadvantages")

Detta stadium kan medföra:

Meditatören upplever negativa och irritabla känslor. Meditatören ser Anicca, Dukkha och Anatta tydligare. Allt är otillfredsställande. Till skillnad från tidigare kan sinnesintrycken och kroppen inte ses och upplevs tydligt.

8. NIBBIDA NANA ("Knowledge of contemplation on dispassion")

Följande symptom kan uppträda här:

Meditatören ser allt som otillfredsställande, tråkigt och fult. Känslor av tristess, nedstämdhet och sorg. Det finns ingenting att glädjas över. Denna tristess och nedstämdhet kan leda till insikten att allt är otillfredsställande utom Nirvana. Strävan mot detta mål förstärks. Meditatören kan isolerar sig och inte vilja träffa någon.

9. MUNCITUKAMAYATA NANA ("Knowledge of the desire for deliverance")

Under detta yana kan följande ting inträffa:

Meditatören upplever klåda som om han blivit biten av små insekter, eller känna det som om myror kröp på kroppen. Personen kan bli mycket rastlös och ha stora svårigheter att observera och uppleva sin kropp. Meditatören önskar att sluta sin reträtt. Detta stadium kallas även för "The Yana of rolling the mat" på grund av att meditatören rullade ihop sin matta och ämnade sluta och ge sig av.

10. PATISANKHA NANA ("Knowledge of reflective contemplation")

Dessa symptom kan uppträda:

Meditatören kan erfara smärtsensationer som om han blev stucken av nålar. Känslor av obehag eller trötthet eller hetta. Meditatören kan känna sig tung som gjord av sten.

11. SANKHARUPEKHA NANA ("Knowledge of equanimity regarding all formations")

Detta yana kan leda till följande upplevelser:

Meditatören känner sig varken ledsen eller glad, varken sorgsen eller uppspelt. Meditatören kan observera, följa med och "acknowledge" utan problem. Har en god koncentration och medvetenhet. En förnöjsamhet och frid utmärker detta yana.

12. ANULOMA NANA ("Conformity knowledge: Adaptation knowledge")

Detta yana ledet till följande upplevelser:

Detta stadium kännetecknas av insikt och kunskap. Insikt om Anatta, Anicca och Dukkha. Insikt och förståelse för om de fyra nobla sanningarna. Inga problem att följa och observera magens rörelser.

De följande yanas hänger ihop. De är olika delar av samma rörelse.

13. GOTRABHU NANA ("Knowledge at the moment of change of lineage")

Under detta yana frigör sig meditatören från Nama och Rupa. Meditatören är således inte medveten om sin kropp eller sitt medvetande. Detta yana varar endast något ögonblick.

14. MAGGA NANA ("Knowledge of the path")

Under detta yana inträffar följande:

Förgörandet av somliga orenheter (akusuala mentala faktorer) och försvagandet av andra. En rening. En djup förståelse för Dhamma som leder till frigörelse. En fördjupad visdom och förståelse som leder till vissa grundläggande förändringar. Även detta yana varar endast en mycket kort stund.

15. PHALA NANA ("Knowledge of fruition")

Denna yana är en direkt följd av Magga Nana. Medvetandet ser här vad som skett och tar Nibbana som sitt objekt och mål. Magga Nana är orsaken, impulsen, och Phala Nana är resultatet. Även detta Nana varar endast en kort stund.

16. PACCAVEKKHANA NANA ("Knowledge of Reviewing")

Under detta Nana finns där en medveten kunskap och kontemplation över det skedda. Meditatören är åter "tillbaka" i sin kropp och sitt medvetande (Nama-Rupa). Det finns en kunskap och en visshet om de orenheter som blivit förgjorda och även de som fortfarande finns kvar.

Reflexioner kring de 16 Yanas

På sätt och vis handlar det bara om 13 olika stadier då de fyra sista är direkt kopplade till varandra, de är olika skeende av samma rörelse och fenomen. Av dessa tretton beskrivna stadier handlar de flesta om känslor och tillstånd av obehag. Den nivå som bäst svarar mot den allmänna bilden av meditation i västvärlden är de 10 Vipassanupakilesas på nivå 3 och dessa upplevelser ses snarast som hinder i meditationen.

Inom denna tradition finns det en del skillnader i synen på, och användandet av, dessa yanas. En del lärare följt dessa yanas mycket noga och ser på dessa som en trappa där meditatören ska genomgå och passera samtliga steg, ett i taget i rätt ordning. I samtal med en meditationslärare i Wat Ram Poeng menade denna att en person kanske inte alltid följde dessa yanas som givna trappsteg. Ett steg eller ett par kunde hoppas över och de kanske inte alltid kom i exakt den givna ordningen men att de flesta meditatörerna kommer att gå igenom en liknande utveckling som beskrivs i de 16 yanas. Många västerländska lärare nämner å andra sidan inte dessa yanas överhuvud taget i sina böcker och sin undervisning. Detta behöver dock inte betyda att de inte är medvetna om dessa och använder sig av dem.

De tolv första yanas är kanske inte så svåra att förstå, även från ett mer västerländskt vetenskapligt synsätt. Yana 2, 3, 4 och 5 kan förstås och förklaras som reaktioner på en reducering av yttre stimuli. Att olika former av hallucinationer uppstår vid isolering är känt inom psykologin. Att spontana känslor av lycka, frid, enhetskänslor med mera kan inträffa under sådana betingelser (de 10 Vipassanupakilesas) är också känt och dokumenterat. Yana 6 - 10 handlar i huvudsak om känslor av, och psykologiska processer centrerade kring, obehag, rädsla, smärta, och akut tristess. Det är kanske inte helt förvånande att vårt mänskliga psyke reagerar på detta vis som ett svar på det rigorösa meditationspraktiserandet. Yana 11 och 12, som kännetecknas av ett inre lugn och vissa insikter, kanske kan förklaras som att psyket anpassat sig till de nya förhållandena och att vissa psykologiska processer börjat arbeta i andra banor vilket i sin tur kan leda till nya insikter och ny kunskap. De sista fyra yanas är betydligt svårare att handskas med och förklara utifrån den västerländska psykologiska kunskapsmassan. Samtidigt är dessa yanas onekligen de mest intressanta. Låt oss ta en närmare titt på dessa.

Som vi sett tidigare så sker själva upplysningen i fyra snabba moment. I det första momentet försvinner allt, endast ett varande och ett svagt medvetande om detta återstår. I det andra momentet inträffar själva förändringen, upplysningen, då ett fundamentalt och grundläggande skifte inträffar. I det tredje momentet som följer direkt på, vänder meditatören tillbaka till objektvärlden men man observerar från en annan nivå, från den andra stranden. Denna nivå kallas för "Stream enterer". I stunden efter inträder "the Fruition" och är en nivå av total frid och stillhet. Efter denna erfarenhet är det mycket vanligt att meditatören upplever ett par dagar av stor lycka och frid. Men det viktigaste är att en grundläggande transformation av vissa bitar av psyket ägt rum.

Enligt denna traditionen finns det fyra olika upplysningsnivåer. Den första upplysningsnivån leder till ett utslocknande av vissa drag - begär efter egen vinning, ägande, beröm och pris och begär efter njutningsfyllda upplevelser. En naturlig moral uppstår där lögn, stöld, skadliga sexuella handlingar och skadande av andra levande varelser är otänkbart och onaturligt. I den andra nivån av upplysning fördjupas denna kunskap och insikt ytterligare och förändringarna får ett ännu större genomslag. Den tredje nivån är än svårare att nå och innebär en i det närmaste total utsläckning av begär. Sensationer upplevs, men de har inget direkt inflytande över handlandet. Den sexuella lusten sägs också även försvinna här. I den fjärde nivån blir personen en "arahant" - en helt uppvaknad person. Denna person är helt fri och kommer aldrig att återfödas. Inget kan väcka begär eller hat. Kärlek och ett gränslöst medlidande präglar en arahants alla handlingar.

När den första nivån ingått kan personen välja mellan att stanna på denna nivå eller gå vidare till nästa. Väljer meditatören att stanna kan hon träna upp förmågan att ingå i "the Fruition", så länge hon vill och önskar, och njuta av dess frukter. Men man kan också välja att nå de högre upplysningsstadierna. Då måste personen lämna sin fridfulla platå och åter gå igenom de olika yanas.

En fråga som är relevant i sammanhanget är huruvida denna tradition endast ser meditationen som en transportsträcka till de fyra sista yanas. Vipassanas företrädare menar inte att meditationen är bortkastad om inte transformationen under de sista yanas inträffar. Samtidigt går det inte att förneka att dessa yanas och den transformation och insikt dessa leder till är denna tekniks mål. Det verkar även här finnas olika uppfattningar och syn mellan olika lärare. En del verkar vara mycket målinriktade mot denna transformation medan andra ser meditationen som en process utan något egentligt mål och slut. Klart är dock att samtliga anser att meditation leder till förändringar och nya insikter även om de sista yanas inte inträffar. Vilken typ av insikter och förändringar som inträffar beror på en rad faktorer typ personlig mognad, tidigare erfarenheter, anlag, energin man lägger ned med mera.

 
 

Ändrad: 1999-06-06
Webbmaster@buddha.nu