Buddhismens psykologi

I följande kommer några centrala begrepp och utgångspunkter inom buddhismen att presenteras.Inom buddhismen konstateras att det fanns vissa grundläggande regler och lagar för naturen och människan. Buddha såg att det fanns ett gap mellan hur dessa lagar fungerade och hur människor levde. Naturlagarna går inte att förändra men vår uppfattning och vårt förhållande till dessa går att modellera, ansåg Buddha.

Buddhismens psykologi

Det finns alltid en risk i att kort och schematiskt presentera mycket komplexa idéer, inte minst då de aktuella tankekonstruktionerna hör hemma i en för oss tämligen främmande idétradition och vetenskapshistoria. Det finns även skillnader, som brukligt, inom det västerländska forskarsamfundet hur de olika begreppen har översatts och förklarats. Detta är ett problemområde som inte berörs här. Nedan följande text kan dock förhoppningsvis tjäna som ett stöd i det vidare resonerandet kring meditationens effekt och mål.

De flesta av de nedan presenterade begrepp och tankar är inte unika för theravadabuddhismen, det är antaganden som finns inom hela den buddhistiska sfären. Presentationen lägger tonvikten på psykologiskt orienterade begrepp, buddhismens psykologi. Dessa tankegångar och dogmer återfinns framför allt i Abhidhamma Pitaka. Att här tala om psykologi är på sätt och vis missvisande då termen och begreppet psykologi är en västerländsk skapelse. Men menar man med psykologi "Vetenskapen om människors sätt att uppfatta, uppleva, handla och reagera" (Egidius Psykologilexikon, 1994) så kan man utan problem kalla många av buddhismens dogmer för psykologi. Här finns dock en stor och viktig skillnad - den västerländska psykologin bygger på teorier och antaganden som prövas, förkastas och omformas. Detta gäller inte för den så kallade buddhistiska psykologin som gör anspråk på att utgå ifrån och presentera absoluta sanningar.

De olika begreppen anges på pali, inom parantes anges begreppet på sanskrit.

Siddharta Gautamas och de efterföljande buddhisternas syn på verkligheten och på hur kunskap ser ut och genereras skiljer sig på många punkter markant och fundamentalt från det västerländska vetenskapliga synsättet. Den buddhistiska världsbilden befolkas av en mängd gudar och demoner. Dessa varelser har dock en tämligen marginell betydelse för människan. Det är dock inte ovanligt att man kan diskutera och få kunskap från dessa varelser. Allt och alla, utan undantag, är dock underställda vissa grundläggande naturlagar - Dhamma (dharma). Dessa lagar kan vi aldrig ställa oss över eller lära oss att kontrollera och manipulera.

Dhamma

Dessa naturlagar som styr orsak och verkan kallas Niyama Dhammas och delas in i fem olika kategorier:

  • Lagen rörande tidigare handlingar - kamma (karma).
    Det man sår får man alltid förr eller senare skörda. Detta är den centrala och för människan den mest intressanta lagen då det är här som hon har en möjlighet att förändra och förbättra. Människans möjlighet att välja är ett grundläggande antagande.
  • Lagen rörande tankarna och de mentala processerna.
    Våra tankar och psykologiska processer följer vissa banor och regler. Även här kan den fria styrda viljeakten operera i vissa avseenden.
  • Lagen rörande arv.
    Här handlar det i första hand om nedärvda fysiologiska likheter mellan förälder och barn, inte om kamma.
  • Lagen rörande energi.
    Dessa lagar rör förhållanden som vi skulle kalla för naturlagar. Det handlar här om lagarna som bland annat styr vädret, åldrandet och förändringar i den externa världen.
  • Lagar rörande fenomenen.
    Här återfinns, kort och gott, de dhammas som inte täcks av de andra fyra.

Det är de två första komplexen av dhammas som buddhismen i huvudsak intresserar sig för. Buddhismen var i sin grund mycket pragmatisk. Buddha konstaterade att det fanns vissa grundläggande lager, dhammas, varifrån dessa kom och varför de såg ut som de gjorde var frågor som Buddha lämnade därhän. Det Buddha och hans efterföljare intresserade sig för var människans förhållande till dessa lagar. Buddha såg att det fanns en dissonans mellan hur verkligheten, dhammas, fungerade och hur vi människor såg och förhöll oss till dem. Verkligheten och dess lagar går inte att förändra men vår uppfattning och vårt förhållande till dessa går att modellera, ansåg Buddha.

Anicca, anatta, kamma och dukkha

Buddhismen är centrerat kring fyra grundantaganden och nyckelbegrepp - anicca, anatta, kamma och dukkha. Anicca, är ett begrepp som betecknar att allt befinner sig i en ständig förändring och rörelse. Detta är en fundamental grund inte bara för de mänskliga psykologiska processerna utan för hela tillvaron. Anatta är mer exklusivt knutet till det mänskliga psyket och betecknar att vi även saknar ett bestående jag. Begreppet kamma används här i en bred mening och betecknar lagen om orsak och verkan. Dukkha, lidandet, är en konsekvens av vår okunskap, vår oförmåga att se dhamma, det vill säga verkligheten som den är och leva i harmoni med dess natur.

Medvetandeströmmen

Medvetandet och kroppen är uppbyggt och sammansatt av en mängd element/partiklar. Hela tillvaron är uppbyggd av enheter som uppstår och försvinner mycket snabbt. Dessa enheter är självständiga entiteter men står i en direkt påverkan av tidigare enheter. Denna ström liknas ofta vid en flod, där det för en yttre betraktare ser det ut som om floden var ett enhetligt fenomen, men floden i sig, dess vatten, förändras och ersätts ständigt. Människan och tillvaron är uppbyggd av en otroligt stor mängd sådana enheter. Alla dessa rör sig efter vissa lagar- dhammas. Olika partiklar har olika lagar att följa. När dessa enheter, och enhetskedjor, möts kommer även detta att följa vissa regler. Buddhismen menar sig ha identifierat ett antal sådana enhetströmmar och orsakskedjor, av central betydelse för människan

Shandhas

Människan består av en kombination av fem faktorer - de fem Shandhas. Dessa är:

  • Rupa — form och kropp, men även de kroppsliga känslorna. Rupa är konstituerad av de fyra elementen, de fyra mahabhutas - jord, eld, vatten och luft. Så även rupa är en aggregation, en sammansättning. Rupa ska inte ses som något materiellt och där av väsensskilt från de andra fyra Shandhas. I buddhismen görs ingen klar skillnad mellan rupa och nama (tanke, namn), mellan ande och materia. Dessa skapar och konstituerar varandra.
  • Vedana - känslor. Det handlar här dock inte om känslor typ kärlek, rädsla, sorg m.m. utan om förhållandet till det upplevda. Det finns således tre former av vedana - behagliga, obehagliga och neutrala.
  • Sanna - sensation, perception, medvetande, föreställning men även i viss mån begreppsmässig kunskap.
  • Sankhara - Detta är ett besvärligt begrepp. Verksamhet, skapelseprocess, livsprocessen. Får de olika mentala faktorer att samverka.
  • Vinnana - Medvetande om både kroppen, känslorna och sensationerna.

Dessa fem faktorer/processer skapar och konstituerar människan. Jagat ska sökas inom dessa Skandhas, inte som något eget styrcentrum utan som ett resultat av samverkan. Dessa fem shandas behandlas i Abhidhamma ofta utifrån tre olika aspekter: Mentala element - cetasikas, medvetande/medvetenhet - citta och kroppen - rupa. De två första kommer att presentera i nästkommande stycken medan rupa inte kommer att behandlas närmare här.

Cetasikas

Dessa mentala element är 52 till sitt antal. Dessa kan delas in i fyra olika grupper: 1) De som finns i varje tankeenhet. Dessa 7 faktorer är: Kontakt (phassa), känslor (vedana), vilja (cetana), perception (sanna), uppmärksamhet/koncentration (ekaggata), energi/fysiskt liv (jivitindriya) och uppmärksamhet/medvetenhet (manasikara). 2) De som kan existera oberoende om tanken är moralisk eller omoralisk. 3) De som finns i moraliska tankar. 4) De som finns i omoraliska tankar. Dessa faktorer är alltid i varierande grad verksamma i medvetandet. Dessa kan ses som ett ramverk för medvetandet och dess psykologiska processer.

Citta

Begreppet citta är ett mångfacetterat och komplicerat begrepp. Det är knappast förvånande att vi inte har något motsvarande begrepp då dess huvudsakliga vikt, och där av också dess svårighet beror på idén och antagandet att vi inte har något jag. Jaget fungerar för oss västerländningar som det naturliga centret och navet i vårt medvetande. Citta är den centralt organiserande kraften i vårt medvetande. Citta är centrum för människans motivation, känslor, tankeverksamhet och till viss del moral. Citta är bärare av den personliga profilen och konstitution. Det är detta citta som kan transformeras till en högre psykologisk nivå och renhetsgrad. Vilket slutligen leder fram till upplysning.

Kusula & Akusula faktorer

De omoraliska faktorerna, akusuala, framställs ofta som tre: Moha - självbedrägeri, villfarelse, okunskap. Denna faktor ses som den primära roten till det mänskliga lidandet. Dosa - hat, aggression, hetsighet, ilska. Raga - begär, längtan, strävan (ibland används istället termen Lobha som mer betecknar girighet). Det handlar här egentligen inte om onda och omoraliska faktorer utan snarare om att vissa faktorer är ohälsosamma och otjänliga då de leder till lidande och smärta. Det ska påpekas att det är den mentala inställningen, mer än själva handlingen, som föder och göder karma-effekter. Med andra ord så är det tanken bakom handlingarna som räknas.

När de hälsosamma faktorerna, kusala, opererar är de ohälsosamma motsvarigheterna undertryckta, de kan inte samexistera i citta. Vissa kusala är kraftfullare än andra. När Panna (visdom) och/eller Sati ("mindfulness") är aktiva tenderar flera goda faktorer att aktiveras. Dessa två faktorer kan förtrycka alla akusala samtidigt.

Nibbana

Nibbana (nirvana) är på sätt och vis en återgång till det normala och friska tillståndet. Buddha konstaterade att människan var sjuk (den första sanningen bland de fyra sanningarna), han ställde en diagnos om orsaken till denna "sjukdom" (den andra sanningen), att möjlighet till bot fanns (tredje sanningen) och hur boten såg ut (den fjärde sanningen). Boten var den åttafaldiga vägen som är buddhismens kärna och centrum. Buddhismens mål är dock inte endast en drägligare tillvaro, utan en total transformation av vissa psykologiska processer. Denna väg till frigörelse tycks i Abhidamma endast kunna nås genom meditation. Det är dock viktigt att se att meditationen inte går att frikoppla från moral och visdom. Meditationen strävar efter att blottlägga och medvetandegöra bakomliggande faktorer och system. Genom denna process kan de förstås, neutraliseras och övervinnas. "Att se tingen som de verkligen är" är en ständigt återkommande sats inom buddhismen.

Själva Upplysningen tycks dock vara någonting annat. Är alla de rätta mentala faktorerna på plats, när panna (visdom), sila (moral) och samadhi (koncentration/meditation) samverkar utan några störande och negativa mentala faktorer kan ett super-mondänt tillstånd inträda och ett radikalt mentalt skifte äger rum. Denna transformation leder till att de skadliga och ohälsosamma mentala faktorerna (akusula) huggs av vid roten och slutar att vara verksamma psykologiska komponenter.

 
 

Ändrad: 1999-06-06
Webbmaster@buddha.nu