Det venezolanska folket åter i larmberedskap

President Chavez avslöjade den 5/10, planen till en militärkupp som var avsedd till att störta honom och hans regering. Planen omintetgjordes vid husrannsakan hos Enrique Tejera París, ledare för högerpartiet AD (Acción Democrática). Hemma hos Tejera hittades bevis i form av dokument som avslöjade ett antal högerledare som skulle leda landet efter militärkuppen.
Läs mera>>

Venezuela, den misslyckade militärkuppen
En obduktion
Eva Björklund
Den version massmedia i Venezuela, USA, Sverige och antagligen många andra länder gav av militärkuppen kan sammanfattas som följer:
Venezuelas impopulära och odemokratiska president Chavez tvingades avgå efter att ha givit order om att beskjuta fredliga strejkande arbetare och demonstranter.
Chavez gav upp och avsade sig presidentskapet och sökte asyl på Kuba.
Demokratin återupprättades och en övergångsregering trädde in.
Läs hela artikel>>

Fedecamaras styrelse uppmanas avgå
En av Fedecameras (Venezolanska Arbetsgivarföreningen) ledamöter, Alberto Cudemus uppmanade Fedecameras nuvarande styrelse att avgå. Cudemus menar att "deras deltagande i militärkuppen visar en total avsaknad av etik och moral och att de måste ta konsekvenserna av sitt handlande". Det var Pedro Carmona, Fedecameras ordförande som blev den självnämnde presidenten under militärernas maktövertagande under en 48 timmars period. Carmona hann med att upplösa parlamentet och rättsväsendet. Han satte också igång systematiska förföljerser av Chavez-anhängare innan den demokratiska ordningen kunde återställas. Cudemus menar att "en arbetsgivarorganisation varken kan utse eller ta bort presidenter" och att "Fedecameras ska vara till för att lösa problem i ett företag och näringslivet och inget annat". Båda fackföreningarna har kommit överens om att inte söka konfrontation vid demonstrationerna.
http://www.jornada.unam.mx/2002/abr02/020430/
034n2mun.php?origen=mundo.html

Amerikanskt fartyg hjälpte till vid militärkuppen
Enligt en artikel publicerad i "The Guardian" måndagen den 29:e april, skriver journalisten Duncan Campbell om hur ett fartyg som tillhör USA:s marinkår hjälpte till vid militärkuppen i Venezuela. Han uppger detta i en artikel i vilken en amerikansk f.d underrättelseagent hävdar att "USA hade planer på att få bort Chavez redan i Juni 2001". Agenten hävdar också att ett fartyg som ingår i amerikanska flottan i Karibien hjälpte till med underrättelseinformation till kuppmakarna. Det finns, enligt samma artikel, också bevis för amerikanskt finansiellt stöd till nyckelpersoner bland kuppmakarna.

Wayne Madsen, den tidigare agenten vid USA:s marinkår, berättade också för "The Guardian" hur amerikanska militärattachéer hade varit i kontakt med venezolanska militärer som stod i opposition till den folkvalde presidenten och spanat över möjligheterna till en militärkupp. Madsen, som analyserar underrättelseinformation, nämnar bland annat översten James Rogers, biträdande militärattaché vid USA:s ambassad i Caracas.
http://www.guardian.co.uk/Archive/Article/0,4273,4403366,00.html

Chavez bildar särskild kommission för dialogen
Chavez meddelade att i denna kommission (CPD - Comision presidencial de dialogo) finns det ingen avsikt att bortse från någon av oppositionsgrupperna.
I denna kommission ingår de mest representativa sektorerna i samhället. Vid invigningen deltog representanter från fackföreningar, massmedia, kyrkan, arbetsgivarföreningar samt regeringsrepresentanter uppger nättidningen "El Mostrador" Chile den 1 maj 2002.
http://www1.elmostrador.cl/modulos/noticias/
constructor/noticia.asp?id_noticia=60363

Första Maj-demostrationer i Caracas
Demonstrationer för och emot president Hugo Chavez genomfördes i Venezuela onsdagen den 1:a maj 2002. Enligt tidningen "La Jornada" i Mexiko, som citerade officiella källor lyckades Chavez-anhängare samla ca 400 000 deltagare, medan oppositionen samlade ca 100 000 demonstranter, båda mitt i centrala Caracas. Det rapporterades inte om några incidenter under demonstrationerna. Tidningen "Pagina 12" i Argentina uppgav också att även när demostartionstågen korsades på ett ställe, blev det inga incidenter, inte ens verbala. "Demonstranterna i båda leden ropade t o m gemensamma slagord när det gällde att visa sin avsky för militärkuppen som ägde rum i april" skriver den argentinska tidningen. Båda tidningar var överens om att Chavez-anhängarna var fler. Det var däremot inte tidningen "EL PAIS" i Spanien, som citerade en poliskälla som påstod att oppositionens demonstrationståg hade samlat många fler.
http://www.jornada.unam.mx/2002/may02/020502/
032n1mun.php?origen=mundo.html

http://www.pagina12.com.ar/

http://www.elpais.es/articulo.html?d_date=20020502&xref=
20020502elpepiint_14&type=Tes&anchor=elpepiint

En stor mängd vapen hittades hos en av de inblandade i militärkuppen i Venezuela
En stor vapengömma hittades hemma hos den inflytelserike företagaren Isaac Perez, enligt den mexikanska tidningen "La Jornada" den 26/4 2002. Perez, en rik affärsman inom oljeindustrin, flydde till Miami efter den misslyckade militärkuppen mot president Hugo Chavez. Enligt en rapport från venezolanska säkerhetskällor hittades stora mängder av tunga vapen, militära stridsuniformer och dokumentation hemma hos Perez. Säkerhetskällor bekräftar också att det var en grupp högerextremister som planerade och ledde den misslyckade militärkuppen. Perez var då ledare för denna grupp. Viktigt att notera är också att Perez gav direkta order till Pedro Carmona som blev utsedd till president av denna högerextrema grupp. Enligt andra källor kan fler liknande vapengömmor komma att hittas av myndigheterna.

USA uppmanas undersöka amerikanska officerares deltagande i militärkuppen.
En högt uppsatt regeringstjänsteman inom Chavez-administrationen krävde att USA undersöker uppgifterna om amerikanska officerares inblandning i militärkuppen i Venezuela, rapporterar tidningen "La Jornada" i Mexiko.

http://www.jornada.unam.mx/034n1mun.php?origen=mundo.html

Amerikaner bidrar finansiellt till Chavez opposition i Venezuela
Resurser i form av mer än US $1 miljon pumpas in i landet genom olika NGO:s (oberoende organisationer som i vanliga fall saknar koppling till regeringar). Bidragsgivarna menar att det var demokratifrämjande verksamhet som stöddes.

J Cason och D. Brooks beskriver i tidningen "La Jornada" i Mexiko, hur den amerikanska administartionen riktade mer än US$ 1 miljon dollar förra året till "demokratirörelsen" i Venezuela. Enligt dessa källor kommer Bush- administrationen att "ge ytterligare bidrag till fackföreningar, massmedier och andra demokratiska rörelser" i det rika oljelandet. Kommentar: Vi får dock inte glömma att det var dessa så kallade "demokratirörelser" som stod bakom militärkuppen den 11/4 2002.

Bidragen förmedlas direkt från Nationella Demokratifonden (National Endowment for Democracy, NED) och andra NGO:s. Enligt dessa NGO:s stödjer de inte oppositionella grupper och är inte heller emot den folkvalde president Hugo Chavez, men i en artikel i "The New York Times" finns det kopplingar mellan dessa NGO:s och antidemokratiska krafter som förbereder störtandet av Chavez. IRI, det internationella republikanska institutet - en av de organisationer som ger bidrag, firade öppet störtandet av Chavez. Detta institut har kontor i Caracas och ger ca US $ 300 000 om året i olika bidrag. "The New York Times" bekräftar också AFL-CIO:s (Amerikanska LO) bidrag till oppositionen i Venezuela.
NED stödde valrörelser i Chile, där en kristdemokrat blev vald som president och i Nicaragua där högern besegrade sandinisterna.

http://www.jornada.unam.mx/033n1mun.php?origen=mundo.html

Kuppmakarna förberedde attacker mot ambassader - USA:s inblandning i kuppen allt tydligare
Kuppmakarna hade en välplanerad strategi för att sätta igång attacker mot olika ambassader . Attackerna skulle ske i samband med genomförandet av militärkuppen i Venezuela säger riksdagsmannen J Barreto i en artikel publicerad i nättidningen "Rebelion" (www.rebelion.org) torsdagen den 25:e April 2002. Enligt Barreto skulle en f.d general ha lovat att han skulle våldta Kubaambassadörens fru. Det uttalandet är bandat. Dessutom sitter två utländska prickskyttar i arrest sedan den 11 april då 13 personer miste livet för att prickskyttar öppnade eld mot Chavez anhängare. USA förnekar fortfarande all inblandning i kuppen.

Enligt de bevis som riksdagsmannen presenterade för pressen finns det bandinspelningar som visar svart på vitt vad olika personer hade för avsikter. Ett mål med attackerna på ambassader var att kunna fånga varje Chavez-anhängare som kunde tänkas söka skydd i dessa inrättningar. Den nämnda generalen hade utsetts till chef för säkerhetspolisen av den självnämnde presidenten Carmona direkt efter maktövertagandet den 11/4.

Bland de anhållna krypskyttarna finns det en amerikansk och en salvadoransk medborgare. Detta visar att flera amerikanska medbörjare deltog i de omvälvande händelserna som ägde rum mellan den 11-14 April. Man vet sedan tidigare att åtminstone två amerikanska officerare var med kuppledarna under dessa dagar.

Andra regeringstjänstemän från Venezuela har meddelat att det finns misstankar om eventuell inblandning av USA:s ambassadör i Caracas. De påpekar att Charles Chapiro var representant för USA just i de länder där man har krossat de demokratiska institutionerna. Ett exmpel är Chile där Chapiro var USA:s ambassadör vid militärkuppen 1973. Det finns många vittnen som såg Chapiro i presidentpalatset i Venezuela tillsammns med kuppmakarna den 12/4 2002. Samma källa bekräftar att säkerhetskommittén vid USA:s senat har startat en undersökning om huruvida USA regering deltog militärt, politiskt eller ekonomiskt i militärkuppen.

Venezolanska parlamentet kommer dock att fortsätta med sin egen undersökning av händelserna både på nationell och internationell nivå.

http://www.rebelion.org/internacional/asaltos250402.htm

Snedvriden nyhetsrapportering om Venezuela
I en artikel om Venezuela och den misslyckade militärkuppen mot Hugo Chavez beskriver den brittiske journalisten John Pilger hur mediernas censur fungerar i fria samhällen. John Pilger undrar bland annat hur det kan komma sig att seriösa jounalister betraktar rykten som ren fakta och hur egna åsikter blir vedertagen sanning. Pilger beskriver också de stora samhällsförändringar Chavez har genomfört som vi inte får ta del av i massmedia.

Pilger refererar till bl. a. Alex Bellos, som är The Guardians sydamerikakorrespondent, då han rappoterade som ett faktum att "prickskyttar som stödjer Chávez hade dödat minst 13 människor" och att Chávez "hade begärt att bli utlämnad till Kuba". Enligt Pilger skrev Bellos även att "Tusentals människor firade under natten, de viftade med flaggor och blåste i visselpipor" som om det var hela det venezolanska folket som stödde kuppmakarna. Enligt venezolanska parlamentet är det nu klart att våldet ingick i planeringen av kuppen, att skottslossning skulle ske och att demostranter skulle dödas. De flesta människor som dödades var dock Chavez anhängare och ej oppositionella demostranter som media rappoterade världen över. Två utländska prickskyttar sitter häktade i Caracas och anklagas för dådet. Den ena är en amerikansk medborgare, den andra en salvadoransk.

Pilger citerar Glasgow University Media Group, under ledning av professor Greg Philo, som offentliggjorde resultaten från en undersökning som visade att trots den intensiva bevakningen av Mellanöstern förblev de flesta tv-tittare oinformerade om själva grunden till konflikten. Av 3 536 textrader på tv-nyheterna under en treveckorsperiod var det bara 17 som försökte förklara bakgrunden till våldet.

http://pilger.carlton.com/print

Bushs grisbukt
Om USA var skurken i Venezuelas militärkupp, blev Latinamerikas minst inflytelserika ledare dagens hjältar.

Bush-administrationen utryckte sin önskan att Hugo Chavez hade "lärt sig en läxa", skriver Duncan Campbell då han citerar Bushs uttalande vid Hugo Chavez återkomst till makten. Men det är själva adminstrationen i Washington som borde ha fått sig en rejäl tankeställare, menar Capmbell i sin artikel på "The Guardian" onsdagen den 24 april 2002. Hur involverad var Bush-administrationen i militärkuppen? Det är fortfarande oklart, men så vitt man vet utsågs redan i januari av president Bush en mycket kontroversiell man - Otto Reich till stadssekreterare med ansvar för USA:s policy i Latinamerika.
Reich, som är en kubansk-amerikanare har varit inblandad i många destabiliseringsprocesser i Latinamerika.

I Pentagon finns det fler kubansk-amerikaner. Den som är ansvarig för Latinamerika deltog i kriget mot den vänsterinriktade Sandinistregeringen i Nicaragua. Två av de höga militärer som stödde kuppen var utbildade i US Army School of the Americas i Georgia där man lär sig att bekämpa vänsterinriktade politiker.

Enligt Campbell var USA inte inblandad i själva tidtabellen men gav grönt ljus till kuppen. Vad skulle ha hänt om Zapatistgerillan i Mexiko hade tagit makten och fört bort Mexikos president? Skulle president Bush utryckt sin önskan att Fox "borde ha lärt sig en läxa" av det, undrar Campbell.

Det var istället Mexikos president och Latinamerikanska Staters Organisation som fördömde militärkuppen i Venezuela. Detta, plus en arg folkmassa som krävde Chavez återkomst, fick militärerna att backa och Chavez blev återinsatt, rapporterar Campbell. Detta måste ge Bush en tankeställare när det gäller de nuvarande relationerna med grannarna söderut. Flera inflytelserika senatorer utryckte sin besvikelse över det inträffade. En av senatorerna rådde Bush att skaffa "vuxen handledning" när det gäller att behandla internationella frågor. En annan senator tyckte att detta var "Bushs egen Grisbukt".

Enligt Campbell, har Chavez fortfarande stort stöd bland Venezuelas fattiga invånare. Viva la democracia (Länge leve demokratin) borde kanske översättas och skickas till USA:s ansvariga för Latinamerika.

http://www.guardian.co.uk/Archive/Article/0,4273,4400202,00.html

Otto Reich var med och koordinerade statskuppen i Venezuela
Otto Reich, USA:s vice statssekreterare och ansvarig för USA:s politik i Latinamerika, hade direkt kontakt med ledarna som genomförde statskuppen i Venzuela. Det skriver tidningen "The New York Times" den 18/4 2002.

Pedro Carmona som utropade sig själv till president, blev uppringd av den nordamerikanska regerings kabinett. De medger att orsaken var att förmå Pedro Carmona att inte upplösa det venezolanska parlamentet och de kallade Carmonas agerande för "dumstridighet" skriver "The New York Times".
Enligt publikationens källa, som föredrar att vara anomyn, försökte man på detta sätt dölja Georges Bushs och USA:s inblandning i en politisk kris, vars studie har visat Washingtons aktiva deltagande.
Vita huset har hittills förnekat den republikanska regeringens roll i kiddnappningen av den folkvalde presidenten Hugo Chavéz. Tidningen har dock gett detaljerad information om USA:s roll i händelsen genom olika deklarationer, som ett flertal funktionärer inom administrationen har kommit ut med.
Den roll de nordamerikanska myndigheterna spelade i statskuppen mot den folkvalde presidenten sköttes direkt genom den förre ambassadören i Venezuela: Otto Reich. Denne tog kontakt med den "nye presidenten" Pedro Carmona samma dag han utropade sig till president, skriver "The New York Times".

USA-administrationen ansträngde sig för att tysta ner, förtränga, manipulera och rent av dölja alla händelser i Venezuela mellan den 9:e och 13:e april 2002.

USA-administrationen fördömde aldrig statskuppen. Ändå säger de sig försvara OAS:s (de amerikanska staternas organisation, OEA) demokratiska dokument som USA skrev under i Quebec i Kanada i april 2001. Denna deklaration bekräftades den 11 september samma år av alla medlemsländer i OAS, förutom Kuba, som exkluderades 1962, mycket tack vare USA:s påtryckningar. De nationer som har skrivit under deklarationen förbinder sig att aktivt agera genom t. ex. handelshinder mot de länder som våldför sig på den institutionella makten. Var det inte just det som inträfade i Venezuela?

USA:s regering höll tyst efter statskuppen, för att senare stödja och som första land i världen erkänna kuppmakarna. Förutom USA var det endast Spanien som erkände den illegala regeringen.

För första gången i en liknande situation, medger en funktionär inom USA-administrationen, som dock vill vara anonym, att USA var med och stödde kiddnappningen av Hugo Chavéz. Funktionären berättade om de råd de gav Carmona. Carmona är ordförande i "Fedecameras", den största venezolanska arbetsgivarföreningen.

Reich som har kubansk påbrå och högerextrema åsikter, har aktivt jobbat i flera år för att försvara USA:s blockad mot Kuba. Detta har han gjort trots den växande skara kongressledamöter och privata företagare som vill upphäva den 40-åriga blockaden mot Kuba.

USAs inblandning i kuppen
Ytterligare en officer från USA anklagas för inblandning i den misslyckade militärkuppen i Venezuela skriver DN måndagen den 22/4 2002.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=
11466&previousRenderType=5

http://www.elpais.es/articulo.html?d_date=20020422&xref=
20020422elpepiint_17&type=Tes&anchor=elpepiint

De kommer att försöka igen
Heinz Dieterich
I en artikel publicerad i nättidningen Rebelion (www.rebelion.org) den 20:e april 2002, beskriver Heinz Dieterich Steffan detaljer om hur militärer som är lojala mot president Chavez och den rådande författningen, organiserade motståndet mot de som avbröt den demokratiska processen i Venezuela. Dieterich varnar också för en ny offensiv från de som vill destabilisera demokratin. Han erinrar också om att det var för ett år sedan som ett attentat mot Hugo Chavez stoppades och att om den antidemokratiska oppositionen får en tredje chans, kommer den inte att dra sig för användandet av ursinnigt våld mot de som röstade fram Hugo Chavez. Enligt Dieterich kommer oppositionen att sätta igång en ny destabiliseringsoffensiv redan den 1:a maj. Opposionen har då utlyst en stor demonstration.

"Tro inte på allt du läser i tidningarna om Venezuela"
skriver Greg Palast i den brittiska tidningen The Guardian onsdagen den 17 april 2002. Palast konstaterar i en krönika att Hugo Chavez inte var så impopulär som media har försökt att framställa honom.
Läs hela artikeln på engelska.
http://www.guardian.co.uk/Archive/Article/0,4273,4396083,00.html

"Sammansvärjningen mot Chavez"
av Ignacio Ramonet
För första gången under de senaste 10 åren, har en militärkupp
genomförts i Latinamerika. Kuppen syftade till att bli av med den demokratiskt valde president Hugo Chavez. Chavez har ändå endast försökt att implementera ett ganska så försiktigt paket sociala reformer. USA och IMF kunde inte dra sig för att visa sitt nöje över oppositionens maktövertagande, skriver Ignacio Ramonet i EL PAIS Madrid den 17/4 2002.
Läs hela artikel på engelska i ZNet.
http://www.zmag.org/content/LatinAmerica/
ramonet_chavez-conspiracy.cfm

Var verkligen militärkuppen i Venezuela en reaktion på de händelserna den 11/4 som oppositionen påstår?
" 13 personer dog och ett hundratal skadades i sammnadrabbningar mellan Chavez-anhängare och oppositionen i Venezuela den 13/4" hette det i massmedierna världen över. Journalister i Sverige och många andra länder citerade okritiskt venezolanska dagstidningar som ges ut av oppositionen i landet. Dessa tidningar ägs av bland annat exilkubaner med anknytning till kubanska maffian i Miami. Ett exempel är TV kanalen Venevision som citerades av Aftonbladet och DN den 12/4. Enligt denna version som översattes direkt från tidningen El Universal i Caracas, var det krypskyttar som tillhörde Chavez säkerhetspolis som öppnade eld mot anti-Chavez demonstranter. Demonstranterna krävde då president Chavez avgång. På platsen fanns även tusentals demonstranter som ville visa sitt stöd för den folkvalde presidenten, detta tonades dock ner i medierna. Enligt flera vittnen, som citeras av bland annat den mexikanska dagstidningen La Jornada, var det medlemmar av en grupp som kallas för Bandera Roja - Röda flaggan, som sköt mot de oppositionella demonstranterna. Bandera Roja är en extrem oppositionsrörelse till Chavez. De flesta omkomna var Chavez anhängare, vilket aldrig informerades om i media. Oppositionen "behövde" en sådan utveckling i syfte att "bevisa" Chavez diktatoriska egenskaper. Kuppmakarna hänvisade till våldet mot oppositionen då de genomförde kuppen mot den folkvalde presidenten. Arbetsgivarföreningen tillsammans med de korrumperade fackföreningarna kunde då legitimera sitt agerande gentemot världsopinionen.

Enligt tidningen EL PAIS, som är en av de stora dagstidningarna i Spanien, hade kuppmakarna formulerat sina undantagslagar om den venezolanska regeringens upplösning, redan dagen innan själva militärkuppen ägde rum. Detta visar att maktövertagandet var planerat sedan tidigare. Det var alltså inte en reaktion mot våldet som krävde 13 människors liv den 13/4.