© Lennart Jonsson

 

Biodlingens ordbok

Vanliga ord och uttryck

 

 

Index: 

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö

 

A  
Aggressivitet Bina skyddar sig mot angripare genom aggressivt beteende i kupans närhet. Genom urval kan egenskapen avlas bort.
Ambi Bin som matar larver med fodersaft 
Antenn Fungerar som både lukt och känselorgan. Används också för att skilja smakerna sött, surt och salt. 
Arbetsbi Alla bin är arbetsbin utom drottning och drönare. Har olika uppgifter i samhället beroende på ålder.
Avel Bins egenskaper kan kontrolleras genom att drottningar från utvalda samhällen får para sig med drönare från andra utvalda samhällen.
Avläggare Nytt samhälle som bildats genom att en del av ett samhälle flyttas. Vanligt är att 3-4 yngelramar flyttas till en ny kupa.
 

 Tillbaka

B  
Bin Av insekter som enbart livnär sig på nektar och pollen finns ca 20000 arter av Apinae och Apidae. Med bin menas vanligen egentliga honungsbiet Apis mellifica.
Biborste Borste med lång, mjuk borst för att avlägsna bin från vaxkakor.
Bidans En del av biets kroppsspråk. Dansen utförs på en vaxkaka inne i kupan av ett fältbi som just samlat nektar eller pollen. Rörelsemönstret visar åskådarna riktning och avstånd till insamlingsstället.
Bigift Giftets sammansättning är komplex. Ca 20 % av giftet består av äggviteämnen, varav melitin har den kraftigaste giftverkan. Biets giftblåsa innehåller 0,3 mg gift som är en engångsdos. Giftblåsan kan inte fyllas på nytt.
Bigång Det utrymme som finns omkring varje ram i kupan för att bina ska kunna passera.
Bigård Plats där ett antal bisamhällen är uppställda nära varandra.
Biodlare Person som umgås med bin och oftast lever i harmoni med naturen.
Biras I Sverige förekommer det mörkbruna nordiska biet, det gula italienska biet och det gråa krainer (Carnica). Hybridbiet Buckfast har fått stor spridning.
Bistick Biets gadd sitter med hjälp av sina hullingar oftast kvar efter ett stick. Med gadden följer giftblåsan och en liten pump som fortsätter att pumpa in gift. Tryck därför aldrig med fingrarna kring gadden utan skrapa bort den.
Bitömmare Anordning, oftast en skiva med slussar, genom vilken bina bara kan passera åt ett håll. Används för att tömma en skattlåda på bin.
Biväxt Växt som gärna besöks av bin och som producerar rikligt med nektar eller pollen.
Bladhonung Honung som bina berett av saft som droppat på blad eller barr vid insektsangrepp. Se honungsdagg.
Blomhonung Honung som bina berett av nektar från blommor.
Bollning När bin omsvärmar en drottning som en tennisboll för att antingen skydda eller döda henne.
Broder Adam Engelsk klostermunk som ägnade en stor del av sitt liv till att avla fram ett bi med de bästa egenskaper, buckfastbiet.
Buckfast Kloster i sydvästra England där Broder Adam var verksam.
Byggbi Bi som producerar vax och bygger vaxkakor 
 

 Tillbaka

C  
Cell Sexkantigt rörformat utrymme av vax där bina förvarar honung. Vissa celler används till yngeluppfödning.
Cementhonung Bladhonung från gran som under vissa omständigheter snabbt kristalliserar i cellerna till cementhård konsistens.  
 

 Tillbaka

D  
Drag När gynnsamt väder och rik blomning möjliggör stark flygning och nektarsamlande. Vädret bör vara lugnt med hög luftfuktighet och ca 20-24 grader.
Dragbi Från 21:a levnadsdagen blir biet insamlande dragbi. Samma som fältbi.
Drivfodring Metod att med utfodring påskynda yngelutvecklingen vid ogynnsamt väder.
Drottning Samhällets enda fullgångna hona. Är mor till alla honbin i samhället och både mor och syster till drönarna. Styr samhällslivet med sina feromoner.
Drottningmärkning Färgmärkning på drottningens ryggsköld. Underlättar sökande och visar att drottningen är den rätta. Olika färger under 5 år.
Drottningodling Planmässig produktion av bidrottningar.
Drottningtillsättning För att få ett bisamhälle att acceptera en ny drottning finns metoder att låta bina vänja sig vid drottningen innan hon släpps lös.
Druvsocker I genomsnitt 30 % av hunungen utgörs av druvsocker (glukos)
Drönare Hanbin som har enda uppgiften att para sig med en drottning.
Drönarmoder Oparad drottning med obefruktade ägg som bara ger drönare.
Drönarslakt För att storätarna drönarna inte ska tära på vinterförråden så kastas dessa ut ur samhällena under sensommaren. Många vägrar och dessa blir då ihjälstuckna.
 

 Tillbaka

E  
Eftersvärm Små svärmar som ofta går ut från en samhälle dagarna efter den första huvudsvärmen.
Ekonomisk flygradie Avstånd till nektarkälla då biet förbrukar lika mycket energi som det transporterar hem i form av nektar. Normalt c:a 2 km.
 

 Tillbaka

F  
Felflygning När bin av misstag kommer in i ett främmande samhälle.
Fluster Ingången till kupan. Här finns vaktbin som kollar alla som vill komma in. 
Flygavstånd Avstånd till nektarkälla. Oftast 1 - 2 km. Kan vara upp till 6 km
Fläktbi För att bli av med överskottsvatten från nektarn bildar bina en fläktkedja. Med fläktande vingar skapas en luftström ut ur kupan.
Foder För att klara vintern fodras bina med 60-procentig sockerlag. Varje samhälle förbrukar 10 - 20 kg socker under vintern.
Fodersaft Mjölkaktig vätska som ambiet producerar från körtlar och som är larvens föda.
Fruktsocker 40 % av honungen (i medeltal) består av fruktsocker (fruktos)
Fältbi Dragbi. Arbetar utanför kupan med insamling av nektar och pollen.
 

 Tillbaka

G  
Gadd Används till att försvara sitt samhälle och sig själv. Drönaren har ingen gadd. Drottningen sticker bara andra drottningar.
 

 Tillbaka

H  
Honung Av nektar eller honungsdagg tillverkar bina honung som består av ett antal sockerarter och mer är fem olika enzymer. Genomsnittliga innehållet är fruktsocker 39 %, druvsocker 32 %, vatten 17 %, maltsocker 4 %, rörsocker 2 % och högre sockerarter 1 %.
Honungsdagg Sockerhaltig vätska på blad eller barr efter insektsangrepp. Binas råmaterial till bladhonung.
Honungsrörare Redskap för att röra den slungade honungen finkornig.
Honungssil Den slungade honungen silas för att separera bort vaxpartiklar mm.
Honungsslungare En centrifug som slungar ut honungen ur cellerna. 
Husbi Ungbi som utför olika sysslor inne i kupan.
 

 Tillbaka

I  
Invintring Matning och kontroller inför vintern.
 

 Tillbaka

J  
Jäsning Honung med för hög vattenhalt råkar förr eller senare i jäsning.
 

 Tillbaka

K  
Kakfasthet När ramar lyfts ur kupan och bina lugnt sitter kvar.
Kaktråd En i mellanväggen insmält metalltråd som stöd för vaxet.
Konsistens Avsikten med rörningen är att ge honungen den rätta konsistensen. Den bör vara smörigt bredbar och varken fast eller lös.
Kristallation Sockret i honungen bildar kristaller som utan rörning skulle ge honungen en grov och grusig karaktär.
Kuplukt Varje enskilt bisamhälle har sin egen unika lukt, vilket ger bina möjlighet att stoppa inkräktare med "fel" lukt.
 

 Tillbaka

L  
Larv Biets larvstadium är 6-7 dagar. Larverna matas med fodersaft och pollen, medan drottninglarver får enbart fodersaft.
Livslängd Ett arbetsbi lever under sommaren 4-5 veckor. Vinterbin som föds under sensommaren lever däremot fram till början av maj. Drottningen kan bli 4 - 5 år, men byts ofta ut av bina tidigare.
Ljunghonung Honung från ljungblomman har en egenartad lukt och konsistens, som är tixotrop. Slungning av ljunghonung är därför besvärlig.
 

 Tillbaka

M  
Mellanvägg En tunn vaxskiva med förpräglade cellkanter som sätts in mitt i ramen och utgör ledvax för binas vaxbygge.
 

 Tillbaka

N  
Nektar Från framför allt blommors nektarier samlar bina nektar, som består av vatten och 5-80 procent socker.
Nödcell Vid akut drottninglöshet matar bina upp en vanlig arbetarlarv till drottning och förstorar den vanliga cellen till en drottningcell.
 

 Tillbaka

O  
Odlingscell Drottningsceller anlagda efter förberedelser av biodlaren.
Omlarvning Flyttning av unga larver från en avelsdrottning till cellkoppar och blivande odlingsceller.
 

 Tillbaka

P  
Parning Den unga drottningen parar sig under en eller några dagar med upp till tio drönare. Parningen sker i luften på 10 - 20 meters höjd.
Propolis Klibbigt hartsämne från knopp av lövträd. Används av bina till att täta springor i kupan. Kallas även kittvax.
Puckelyngel Läggs drönarägg i arbetarceller uppstår puckelyngel eftersom bina måste förlänga cellen.
Puppa Stadium mellan larv och färdigt bi.
 

 Tillbaka

R  
Ram Trälist runt vaxkaka.
Refraktometer Instrument för bestämmande av vattenhalt i honung genom mätning av sockerhalten,
Rensning De första dagarna efter vintern med flygväder ger sig bina ut för att tömma tarmen.
Rimfrost Vitt mönster på insidan av glasburk med honung som har låg vattenhalt. Druvsockret har fällt ut kristaller. Kvalitetsbevis.
Rökpust För att blåsa rök i samhället och därmed lugna oroliga bin.
Rörning Den nyslungade honungen måste röras för att få en finkorning konsistens.
Röveri Under dragfria perioder kan bin stjäla honung från annat, oftast svagare samhälle.
 

 Tillbaka

S  
Samhälle Invånarna i en bikupa.
Skattlåda Låda för enbart honungsramar. Drottningen har inte tillträde.
Slöja Tunt finmaskigt nät som skyddar biodlarens ansikte. 
Socker Ges till bina som vinterfoder i form av sockerlag.
Spärrgaller Hindrar drottningen från tillträde till honungsramarna i skattlådorna.
Stilla byte När bina byter drottning utan att svärma.
Städbi Ungbi som håller rent i kupan från döda bin o.l.
Svärmning Naturlig förökning av samhällen. Drottningen och halva samhället flyger iväg och bildar ett nytt samhälle.
 

 Tillbaka

T  
Talgoxe Ett problem för bina vintertid. Talgoxen hackar på flustret och stör bina som då förbrukar med foder.
Tappning Den färdigrörda honungen tappas på burkar.
Trågkupa Äldre kuptyp där utvidgning sker i samma plan (i ett tråg).
Täckbrädor Brädor som täcker den översta lådans öppning under taket.
 

 Tillbaka

U  
Uppstaplingskupa Modern kuptyp där lådor staplas på varandra vid utvidgning.
Utsot När bina under vintern lämna exkrementer inne i kupan. Beror oftast på en infektionssjukdom, men kan också vara effekt
av att bina har ljunghonung som vinterfoder. Ljunghonung lämnar mera fasta beståndsdelar.
 

 Tillbaka

V  
Vaktbi Husbi som luktar av hemvändande bin och motar bort inkräktare.
Vandringskupa Samma som uppstaplingskupa utan ytterhus.
Varroa Ett kvalster som utan motåtgärder får samhället att tyna bort.
Vatten Livsnödvändigt för bina, framför allt till larvmatningen. Ett normalsamhälle förbrukar 30 liter vatten per år.
Vax Produceras av binas vaxkörtlar och används till att bygga vaxkakor. 
Vingklippning En del av drottningens ena vinge kan klippas av för att hindra drottningen att gå med vid svärming. Svärmen går då tillbaka.
Vinterklot Under vintern sitter bina tätt sammanpackade som ett klot kring sin drottning. Vaxkakorna med foder skär igenom klotet.
Vise Äldre benämning för bidrottning.
 

 Tillbaka

Y  
Yngelklot De delar av ramarna som innehåller ägg eller yngel.
Yngelram Ram i yngelrummet
Yngelrum Den del av kupan där drottningen finns och lägger ägg.
 

 Tillbaka

Ä  
Ägg Efter tre dygn kläcks ägget till en liten larv. På sex dygn ökar larven sin vikt med 500 gånger.
 

 Tillbaka