Det antroposofiska dopet och Kristet Samfund
Utifrån min historik "Hård strid i Umeå mot Waldorfpedagogiken", publicerad i Hemmets Vän den 7 Juni 1984, har frågan ställts till mig om vad ett antroposofiskt dop är för någonting. Om svaret ska bli tillfredsställande kan det inte bli alltför kortfattat.
Kristet samfund.
Rudolf Steiner var med och grundade en kyrka, "Kristet Samfund", 1922. Det är en gren av det antroposofiska trädet. En allt igenom religiös rörelse vars egentliga uppgift är, som man skriver: "att verka för en förnyelse av det religiösa livet och även därigenom av kulturlivet".
Från Kristet Samfunds offentliga informationsblad, "Vad är Kristet Samfund? Hur lever och verkar det?", hämtar jag följande: "Kristet Samfunds gudstjänst är kultisk. I gudstjänsten möter människan sin sanna urbild, som förvanskas och glömmes i materialismens tidevarv. Var gång kulthandlingen förrättas, kan tanken, känslan och viljan höjas till den sfär, där Kristi kraft läkande kan strömma in i människans väsen."
Steiner menade att Kristet Samfund är en "förnyad kristendom" som möter människors behov efter en kultisk form, "som till fullo respekterar den individuella friheten".
Sju sakrament.
Här talar man då om en utvidgad förståelse av evangelierna genom andevetenskapen och samtidigt ett fördjupat religiöst liv genom deltagande i sju sakrament: dop, konfirmation, bikt, trolovning eller vigsel, nattvard, prästvigning och dödssakrament. Genom sakramenten, säger man, återknyts förbindelsen mellan himmel och jord, så att det himmelska Jaget kan ta sin boning i det jordiska, personliga jaget.
VIGSELN sägs helga ödesgemenskapen mellan man och kvinna och ställer deras förbund i dess kristligt-kosmiska sammanhang. Den saknar juridisk karaktär och förutsätter borgerlig vigsel.
BIKTEN ska vara ett samtal där den rådsökande gemensamt med prästen lyfter sina problem till en överpersonlig sfär, för att ge bärkraft i livet.
PRÄSTVIGNINGEN, som avslutar utbildningen vid prästseminariet, ger den vigde (man eller kvinna) möjlighet att celebra (förfina, göra högandliga) sakramenten så, att deras andekraft verkar trots den begränsning, som vidlåder det mänskliga, ger prästen möjlighet att förmedla de överpersonliga, gudomliga krafterna åt jordens och människans väsen.
KONFIRMATIONEN, som sker, när barnet ar fjorton år gammalt, menar rnan ska vara ett stöd för den unga människan, när hon nu själv måste brottas med de problem som den vuxnes liv innebär.
NATTVARDEN ELLER MÄNNISKOVIGNINGEN (varje gudstjänst inom Kristet Samfund är en människovignings-handling), meddelas efter konfirmationsåldern åt var och en som vill begagna den. Nattvarden är det sakrament med vilket rörelsen vill överbjuda den katolska mässan och den protestantiska nattvarden. Bröd och vin förvandlas inte i detta sakrament utan genomtränges av Kristus-väsendet som i kommunionen meddelar sig åt människan.
DÖDSSAKRAMENT ELLER SISTA SMÖRJELSEN, hjälper den döende inför dödens tröskel till den andliga tillvaron, enligt läran. Sakramentet består av den översteprästerliga välsignelsen och en trefaldig smörjelse av pannan med växtolja, något som avser att ge näring åt den döendes högre väsen. Då sista smörjelsen (liksom dopet) inte vädjar till det jordiska medvetandet, kan detta sakrament även utföras, då den döende inte längre är vid fullt medvetande.
Dopet.
Kristet Samfunds dop avser att hjälpa det nyfödda barnets själ att överskrida tröskeln från andetillvaro till inkarnationen i en fysisk kropp och omgivning. Vid varje återfödelsestart, ett dop, då de högsta gudomliga krafter som tillförts världen genom Kristus förmedlas till den döptes ande, själ och kropp. Dopet sker "i Faderns världssubstans, i Kristi ordström och i Andens ljusglans". Förutom vatten, användes också salt och aska.
Dopformeln ser ut på följande sätt:
"Jag döper dig N.N.
i Faderns världssubstans
i Kristi ordström
i Andens ljusglans"
En trehörning tecknas med vatten i pannan
En fyrhörning tecknas med salt ("om saltet mister sin sälta") på hakan
Ett kors tecknas med aska (elden förbränner) på bröstet
En svårighet, när det gäller att bedöma och avslöja Kristet Samfunds dopuppfattning är det förhållandet att man inom samfundet vägrar att lämna ut sitt dopritual och sin handbok, vilken är exklusivt förbehållen samfundets pastorer. Antalet barn som döpts i Kristet Samfund i Sverige kan uppskattas till i runt tal 2.500 medan antalet medlemmar håller sig omkring 500 eller något över. Dop i Kristet Samfund innebär inte att man blir medlem i sammanslutningen. Medlem kan man bli först när man är 18 år och 7-8 månader gammal. "Vid första månknuten vid 18 år och 7-8 månader, då kroppsutvecklingen avslutas och soluppgången skimrar vid månperiodens slutpunkt, kan man börja med antroposofi", sagt av antroposofen Dr R Treichler.
Kristet Samfund har sitt centrum i Stuttgart, där det även finns ett prästseminarium. I Sverige finns kyrkor i Järna och Stockholm, eller kultlokaler som de också kallas.
Kristet Samfund har begärt att dess dop av Svenska Kyrkan ska erkännas som ett kristet dop, d.v.s. att prästerna i folbokföringshandlingarna om antroposofiskt döpt person antecknar att kristet dop skett men "i annan ordning" (till skillnad från "dop i svenska kyrkans ordning"). Begäran drevs ända till regeringsrätten, efter att ha varit på bordet i kammarrätten, domkapitlet i Strängnäs och Svenska Biskopsmötet 1979. (En process som det i en artikel kunde vara intressant att titta lite närmare på.) Regeringsrätten fastslog med prejudicerande verkan, att dop förrättat av Kristet Samfund inte kan anses vara ett kristet dop, vilket i sin tur innebär att ett sådant dop heller inte behöver antecknas som "dop i annan ordning" av någon präst i Sverige. (Härmed har jag nu inte övergivit min baptistiska dopsyn!)
KRISTET SAMFUNDS BEKÄNNELSEBÖN
(formulerad av Rudolf Steiner)
Grunden för himlarnas och jordens tillvaro är ett allsmäktigt, andligt fysiskt Gudsväsen, som faderligt går före sina skapelser.
Kristus, genom vilken människorna uppnå, att jordens döende tillvaro åter lever upp, är till detta Gudsväsen som den i evighet födde sonen.
I Jesus trädde Kristus som människa in i jordens värld.
Jesu födelse på jorden är en verkan av den helige Ande, som för att andligen hela syndens sjukdom i det lekamliga hos mänskligheten, beredde Marias son till hölje åt Kristus.
Kristus Jesus led under Pontius Pilatus korsets död och sänktes ned i jordens grav.
I döden blev han hjälparen för de avlidna själarna, som förlorat sin gudomliga tillvaro.
Sedan vann han över döden efter tre dagar.
Han är sedan denna tid herre över himmelens krafter på jorden och lever som fullföljaren av Världsgrundens faderliga gärningar.
Han skall en gång förena sig till världens fortgång med dem som han genom deras hållning kan rycka undan materiens död.
Genom honom kan den helande Anden verka.
Samfund, vilkas lemmar känna Kristus i sig, få känna sig förenade i en kyrka, till vilken höra alla, som förnimma Kristi läkedomsbringande makt.
De får hoppas på övervinnelsen av syndens sjukdom, på människoväsendets fortbestånd och på ett uppehållande av sitt för evigheten bestämda liv.
Ja, så är det!
FOTNOT: Steiner framhåller att människan har två naturer som sammantaget består av 7 led. När dopformelns fyrhörning tecknas, har detta med människans 4 lägre led att göra, vilka är: "fysisk kropp", "eterkropp", "astralkropp" och "jaget". När trehörningen tecknas, berörs de 3 högre leden: "buddi", "manas" och "atma".
Kursiveringarna gjorda av artikelförfattaren.
Sigvard Svärd, Hemmets Vän Nr 43, -84.