"Anpassad till ett liv i den civiliserade världen (Varför måste man vara vid liv för att leva?)" av Jens Hedström

Du
Vaknar när morgonens ljus 
Lyser över dig 
Du sätter dig upp och du ler

Det kan inte va kul 
att vara så ful men
samtidigt tro att man är nånting mer

När du pratar med mig
Försöker du få mig att tro att du är nånting mer
Du säger

"Jag är så snygg
Jag är en dröm, du kan inte se om du blundar
Jag är så snygg, jag är slipad och putsad och 
passar nog in vart som helst"

Du
Långsamt gryr dagen och
allting som var i går bleknar och tynar snart bort

huvet känns tungt
För det var ganska dumt
Att aldrig nånsin lära sig sluta i tid

Men nu är är du här
Och du vill att jag ska förstå vad det är som gått snett
Du säger

"Jag är så snygg
Jag är en dröm, du kan inte se om du blundar
Jag är så snygg, jag är slipad och putsad och 
passar nog in vart som helst"

Men blickar är blickar
och kärlek är sex
Det finns ingenting
som betyder nånting
och en liten sekund 
fanns det faktiskt nåt där
Men i yran och glädjen så 
sa jag nåt dumt

i en svår situation 
har jag försatt mig nu
Det finns ingen enkel väg ut
och det känns ganska sjukt 
Ingenting kan nånsin kännas mer fel
men jag vill inte klaga 
För tanken finns kvar
Den säger

"Jag är så snygg
Jag är en dröm, du kan inte se om du blundar
Jag är så snygg, jag är slipad och putsad och 
passar nog in vart som helst"