Lite om mej själv,,,,,

Hand som skapar.

Om mej själv
Lite historia ifrån Knäred Min historia.

Att komma hem

Till Knäreds församling

Let a song get out/ oilpainting, 1997	Havet vid Mellbystrand(foto)	Detalj ur Nattvarden, "tankar vid aftonmåltiden" 73x61 oljemålning 1995

Hej! Jag är född i Månstad, Älvsborgs län, uppvuxen i KNÄRED, Hallands län. Har bott 35 år i Skåne,dom senaste tio åren i Höörstrakten. Under femtiotalet fick jag kontakt med konstnären Eyvind Lassen. Knäred (död 1972). Eyvind Lassen lärde mig grunderna i måleri. Jag genomgick även flera målarkurser anordnade av bl. a. TBV i Laholm.
I KNÄREDS KYRKA finns en TIDSTAVLA, som jag målade och utarbetade 1964.
1960 flyttade jag till LUND. Jag vidareutbildade mig genom att deltaga i ett flertal målarkurser ledda av hörbykonstnären Enar Kjell. Jag bor sedan november 1994 i min barndoms och ungdomstids KNÄRED

My birthplace was Månstad in Västergötland, Sweden. I grew up in Knäred, Halland, the west side of Sweden. I have been live in Skåne the last 35 years.For some years past I have been return to Knäred (1994).

Lite historia ifrån Knäred

Åter till överst på sidan.

Befintlig grundmur

oljemålning /rekonstruktion,av Benkt Eriksson

1. sakristia, 2. altare, 3. Montans gravkor, 4. kor, 7. kyrkans skepp, 8.Vapenhus, 9. torn, senare del av kyrkans skepp,

10. trätorn 11. ingångar, 12. sakristia på Montans tid.

Knäreds gamla kyrka (från 1200-talet) var belägen intill prästgården cirka 300 m ifrån den nuvarande kyrkan (se bild ovan). På den gamla kyrkplatsen finns endast grundmuren kvar av den gamla kyrkan.Grundmuren blev frilagd vid utgrävningarna sommaren 1930. Där finns tre minnesmärken kvar över här begravda präster: Prosten Montan, död 1785 (gravkor innanför, grundmuren). kyrkoherde Lidbeck, död 1817, och kyrkoherde Larsson, död 1828 (järnstaket).

Eftersom det inte tycks finnas någon bild (teckning eller målning) på Knäreds gamla medeltidskyrka har jag försökt att göra en rekonstruktion. Jag har försökt få fram en bild av hur kyrkan kan ha sett ut genom att studera en beskrivning av kyrkan, som gjordes vid en besiktning 1844 av häradshövding Dan Fehrman.

Valda delar ur beskrivningen/ protokollet:(1844-09-17, syneförättn. häradshövding Dan Fehrman)

kyrkan, femtiosex alnar i längden, tretton alnar i bredden och elva alnar i höjden, men koret, som sträcker sig

ända fram till predkstolen med en längd av tjugofyra och enhalv alnar, endast tio alnar i bredden och nio och

fjärdedels alnar i höjden. Den är uppförd av gråsten på stenfot och under tak av spån samt iform av en

korskyrka medöstra gaveln avrundad. Korset eller de båda vinkelbyggnaderna utgöra i länden tio och en

halv alnar vardera, i bredden nio alnar och i höjden sju och en halv alnar, allt inom murarna, som är en aln

och femton tum tjocka. Utvändigt utgör kyrkans väggars höjd åtta alnar, vinkelbyggnadernas fem och en

halv alnar och yttre taket i lodrät höjd tretton alnar och femton tum. Inre taket ärvälvt med bräder, och alla

fönsterluften målade och försedda med järngaller. Uti vardera vinkelbyggnaden finns två fönster och i själva

kyrkan åtta. Rundfönstren på vinkelbyggnadernas gavlar utgör en och tre fjärdels aln i diameter, fönstren på

sidaorna där är två alnar i fyrkant och fönstren i kyrkans kor tre och en halv aln höga, en aln och tjugoen

tum breda, men i övriga delen av kyrkan treoch tre fjärdedels alnar höga och två och tre fjärdedels alnar breda.

Altartavlan, ovanför vilken finns en särskild oljemålning (finns kvar i Knäreds nuvarande kyrka) föreställer, liksom

den senare, Frälsarens korsfästning och är omgiven med bildhuggeri. I sakristian bakom altaret finns uppgång

till en mindre läktare ovanför altartavlorna, tvärs över kyrkans bredd, och på västra gaveln finns även en

läktare placerad på samma sätt, utgörande i längden nio och en fjärdedels alnar. Tre ljuskronor av mässing

och olika storlek (finns i nuvarande kyrka) och en mindre av malm är upphängda i kyrkans tak, den sistnämnda

i sakristian, Predikstolen, som är gjord av trä med träsnideri , finns uppförd på norra sidan mellan koret

ochvinkelbyggnaden. Bänkinredningen utgör sammanräknat 464 och halv alnar. Tre ingångar finns till

kyrkan, en genom varje vinkelbyggnad och en genom sakristian.

Tornet, uppfört vid kyrkans västra gavel av korsvirke under spåntak med en spetsig form, är försett med

brädfodring och rödfärgat, har två ringklockor, av viken den ena används som slagur. Tornet är elva

och en tredjedels alnar långt och tretton och en tredjedels alnar brett, sjuttiofyra alnar högt.

HISTORISKA UPPGIFTER

Uppförande, långhus Period/år 1200-1520

Uppförande, kor Period/år 1200-1299

Uppförande, sakristia Period/år 1791

Uppförande, vapenhus Period/år 1400-1520

Uppförande, torn Period/år 1705-1715

Förändring exteriör Period/år 1705-1715

Förändring av kyrkan Period/år 1400-1520

Förändring interiör Period/år 1791

Kyrkan revs Period/år 1853- 1870

^{MIN HISTORIA:}

^{Att återvända till Knäred: Efter att i nästan trettiofem år varit bosatt på olika orter i Skåne, kändes det ganska konstigt i början att komma tillbaka till den ort, där jag hade växt upp.}

^{Mitt hem i Knäred var prästgården, pappa var kyrkoherde i Knäred mellan åren 1940 till pensioneringen 1965. Mamma var lärarinna och brukade vikariera i Knäreds folkskola.}

^{Mina känslor var nog ganska blandade när återvände till byn där jag gått i skola och tillbringat mina ungdomsår. Jag var full av förväntan och förhoppningar, men kände ändå en rädsla och lite oro , det skulle kanske inte bli så som jag hade tänkt mej. Det är så mycket som har förändras, det har byggts nya hus, gamla har försvunnit. En ny generation har vuxit upp, många nya människor har flyttat till Knäred. Förändringar är ju en naturlig process, oavsett om det är positivt eller negativt, som alltid måste ske.}

^{Men det är ändå som någon skald skrev "jag längtar stenarna" och det gjorde jag verkligen. Stenarna i Krokån, som vi, mina bröder och jag hoppade på , från bron nedanför prästgården, upp till forsen vid kvarnen. Allt finns kvar, stenarna, det bruna krokåvattnet. Jag ser både min gamla skola och Knäreds kyrka ifrån min bostad. Ja minnena bara rusar emot mej.}

^{Under sommaren nästan bodde, vi bröder i Krokån, vi byggde masonitbåtar, enkla båtar med sidor av trä och bottnen av masonit. Bräderna köpte vi för en eller två kronor av Kalla sågare, som hade sågen nedanför kvarnen. Båtarna hade vi, ett stycke ovanför "Postkassen", en stuga vid kvarndammen strax ovanför badstället. Här byggde vi vasshyddor, fiskade och lekte indianer och vita.}

^{Vi badade mest nedanför forsen vid kvarnen, vattnet kändes liksom lite friskare där, sedan var där roligare och mer spännande, vi kunde krypa in under fallet, där blev ett litet luftrum under vattnet. Jag har ju sett att barnen och ungdomarna fortfarande leker och träffas på samma sätt som vi gjorde nere vid forsen i Krokån. När jag tänker tillbaka på aktiviteterna nere vid ån, kan det tyckas vara lite farligt, men vad jag kommer ihåg hände det aldrig något allvarlgt. Vi växte ju upp med vattnet i ån, så vi lärde väl oss riskerna på ett naturligt sätt. Trevligt hade vi iallafall nere vid Krokån. Jag tror att det är minnen, som alla knäredsbarn i generationer har upplevt.}

^{Prästbarn som vi var, mina bröder och jag, gjorde att vi kom i nära kontakt med det kyrkliga livet. Verksamheten i Knäreds kyrka blev en del i vårt vardagliga liv. Vi fick hjälpa kyrkvaktmästaren ihans sysslor. Fast ibland var det väl han som var barnvakt för oss. Vi trampade orgeln, släkte ljusen, fick ringa i kyrkklockorna, den stora klockan ringde min tvillingbror och jag tillsammans för att orka med det. När vi blev lite äldre, hjälpte vi kyrkvaktmästaren att gräva gravar, köra ved till källaren under kyrkan, det var vedeldning som gällde på den tiden. Min yngste bror vikarierade under flera år, som kyrkvaktmästare på sommarloven, då fick hela vår familj ibland hjälpas åt med de olika uppgifterna i kyrkan och på kyrkogården. Vi spelade ibland i kyrkan, trombone och trumpet var våra instrument, tillsammans med mamma som brukade vikariera för kantorn.}

^{Ja där är mycket att minnas...............}

^{"Säg minnes du psalmen"}

^{En berättelse om kyrkraset i Knäred (skröna)}

När Knäreds nybyggda kyrka den 30 september 1849 rasade gav detta upphov till många tankar. Det var en stor tragik i församlingen. Man undrade varför och hur kunde detta ske.
Enligt sägnen lär det finnas ett gravkor i Knäreds nuvarande kyrka. Gravkoret skall vara beläget under altaret. Ingången till detta gravkor fanns i källaren under sakristian, nedgång via lucka i golvet. Numera förvaras nattvardsvin här, samt även tillfällig förvaring av urnor. Ingången till gravkoret är igenmurad
I gravkoret finns murarmästare P. Malmströms kista. En del av Malmströms arbetsredskap finns uppställda här. Malmström var från Laholm. Det finns även uppgifter om att han skulle ha emigrerat till Amerika.
Att Malmström fick sin sista vila i ett gravkor under altaret i Knäreds kyrka kanske man skulle kunna ifrågasätta, men den allmänna uppfattningen var att man borde ge honom en viss upprättelse.
Det hade riktades stor kritik mot entreprenader och dagsverkare, de gjorde sig kända för ett oordentligt leverne, dryckenskap, förargelse och dåligt arbete och att detta skulle ha medverkat till raset. Det framkom dock senare att det snarare var själva byggnadskonstruktionen som orsakade katastrofen i Knäred.
Det finns inga officiella protokoll eller dokument om gravkoret under byggnadstiden (ca 1852). Det verkar ha blivit byggt i smyg. Gravkoret kan ha kommit till redan när den första kyrkan byggdes.

Bild 1 Interiör (1911) Bild 2 vinkällaren Bild 3 Under korgolvet.

Originalritningen till Knäreds kyrka 1852.

Åter till överst på sidan.

ÅTER TILL HUVUDSIDAN

Uppdaterad 2008-03-18 webmaster:Benkt Eriksson