 Hela det buktade taket i planetariet var en gigantisk filmduk av IMAX-liknande format som uppfyllde hela synfältet när vi satt bekvämt bakåtlutade i våra säten. Som om vi vore utomjordingar betraktade vi Jorden utifrån rymden, och med en berättarröst som guide togs vi med längre ut i rymden för att följa människans framsteg inom detta område. Vi fick se både månlandning och bilder från sonder som farit längre ut i solsystemet. Vårt rymdskepp landade dock aldrig på Jorden då vår befälhavare inte ansåg mänskligheten vara redo för det ännu. Efter föreställningen passade vi på att åka ut till Greenwich för att åtminstone få se Millennium Dome från utsidan. Vi hade försökt få tag på biljetter från Sverige, men utställningen var totalt utsåld de dagar vi var där. Byggnaden var läckert upplyst och vi hann ta ett kort innan vi skyndade oss tillbaka för att hinna med sista tunnelbanan tillbaka in mot stan. |
