SLÄKTEN FALKENBERGS HISTORIA

Möjligheten för släkten Falkenberg att återvända till Livland minskade p g a krigshandlingar och i maj 1606 permanterades förläningen, med kravet att släkten skulle be om konfirmation för förläningen vid varje ny regents tillträde. I utbyte mot detta ålades Henrik Falkenberg i november 1608 att utföra rusttjänst. Detta begränsades dock till "två varaktiga och välbeväpnade karlar och hästar till riksens försvar". Samtidigt skedde ett utbyte inom förläningarnas sammansättning så att sex gårdar i Tångeråsa socken ersattes av sex gårdar under godset Holm i Uppland samt två gårdar i Stockholm. Senare avstod Falkenberg ytterligare ett torp inom Tångeråsa. Samtliga sju gårdar inom socknen förefaller ha återköpts före 1620.

Under de första åren i Sverige engagerades Henrik Falkenberg i offentliga uppdrag bl.a. som kungens rådgivare, men från 1612 bosatte han sig permanent på Trystorp.

Han verkar då främst ha arbetat för en ökad uppodling av sina markområden men också för att bygga ut Trystorp till en ståndsmässig gård. I förläningen ingick rätten att rekvirera arbetskraft från traktens torpare och Falkenberg - liksom många andra adelsmän - kritiserades för hårdhet mot sina underlydande. Erfarenheter från livegenskapen i Balticum hade måhända gjort Henrik Falkenberg till en krävande godsherre.