SLÄKTEN FALKENBERGS HISTORIA

Situationen för dessa var särskilt känslig eftersom Sigismund - då han valdes till polsk kung - lovat det polska rådet att införliva tidigare polska områden i Livland med det egentliga Polen. Dessa områden hade 1562 givit till hertig Johan (senare Johan III ) som säkerhet för den hemgift han skulle få vid giftermålet med den polske kungens syster, Katarina Jagellonica.

Rivaliteten om dessa områden och andra delar av Livland ökade under 1590-talet och vissa delar av adeln kom att lida stora förluster. Bland dessa märks den livländske adelsmannen Henrik von Falkenberg. Då hertig Karl efter en militär och politisk utmanövrering av Sigismund alltmer konsoliderat sin ställning i landet, aktualiserades också frågan om ersättning till de delar av adeln som stått på hertigens sida. Henrik von Falkenberg som uppvisat en för hertig Karl "welwillig trotjenst", främst genom penningstillskott, tilldelades 1603 Tångeråsa socken - med två större gårdar Trystorp och Bohlby - samt Ekeby gård i Närke som förläning.

Att förläningen skedde just inom detta område var säkerligen ingen slump. Karl IX hade redan då han var hertig i Närke och Värmland verkat för en utveckling av områdets näringsliv. Delar av den värmländska järnhanteringen grundlades under denna period, men också jordbruket berördes då nyodlingen blev intensivare.