Livskraft

Efter att ha gått runt i cirklar endast iförd något som en gång för länge sedan skulle kallats kalsonger, så började jag sakta men säkert närma mig början till mitt mästerverk. Det var ett ord som hela tiden återkom i mina tankar och tycktes stanna kvar där som en liten köttslamsa som fastnat mellan tänderna och inte ville komma ut. Den stannade kvar där en stund tills jag glömde bort ordet, dess mening och att det någonsin existerat.
Jag vattnade mina plastväxter omsorgsfullt. Jag är tills denna dagen osäker om det verkligen är nödvändigt, men jag tar inga risker med dem jag älskar.
Efter att haft en tre timmar lång diskution med mitt kylskåp så återgick jag till livet. Ämnet kretsade runt några år för gammal mjölk och lite annat som som råkar vara oerhört intressant för ett kylskåp men som för en tänkande, levande varelse som jag skulle verkat trivialt, om jag hade förstått meningen av ordet. För att vara helt ärlig så var jag inte så engagerad i vad som sades, utan lämnade det mesta av talandet till kylskåpet som jag för övrigt inte har gett ett namn ännu.
Under en oväntad sekund lämnade livskraft mig och vandrade ut av sig själv på stan för att upptäcka alla faror som lurade där.
Först nu, åratal senare, när mina gamla konserver fått ben och börjat vandra runt i lägenheten med mig, så har mina tankar mer och mer återkommit till min förlorade livskraft. Jag tänker ofta på hur den har det och hur den klarar livet ute i den stora världen. Om du läser detta så kom och hälsa på, du glömde att ta med dig själen när du gick, den väntar otåligt på dig.

Gustav N

e-mail: apeshit@swipnet.se