This page has been moved to:  https://sites.google.com/site/iwisseglingnytt/














Old page below

Isseglingsnytt 2001 - 2002

Världens bästa taktikkompass? Du ser vindskiften direkt på kompasssen! Inga siffror att läsa, skriva eller jämföra. Kan det bli enklare?  Den vita visarens läge ger direkt var vindriktningen för tillfället är mellan Maximalt lyft (Best lift), Noll lyft (Zero lift) och Värsta motvrid (Worst header).
Bilden tilll höger är en animation som visar dessa tre lägen. 


Vingskridskosegel för hastighetssegling klart: 160 km/t? (Feb 2001)

Vingen testades senast i feb. 2001 i 5-10 m/s och gick inte lugnt ens i låga farter. Det är känt att vingprofiler som är relativt tjocka kan ge kraft från fel håll vid låga anfallsvinklar för att sedan kraften slår om och kommer från rätt håll när vinkeln ökas. 

Känt är också att man kan åtgärda detta fenomen genom att göra profilen tvärt avskuren i bakkanten. Profilen har modifierats, på det sättet, och vingen är klar för test nästa gång vi får hårdare vindar.

Problemet kan också vara att den relativt tjocka profilen ger en kraftig vak för stabilisatorn som sitter bakom vingen. 

Skridskosegling i vingar, med skridskor på fötterna, är en Edge Sport. Högsta farterna ligger omkring 120 km/h. Så vitt jag vet är det världens snabbaste skridskosegel.

Jag har just byggt klart ett vingskridskosegel som bör gå att segla betydligt snabbare, omkring 160 km/t.

Tidigare provsegling visade att det var för smalt inuti. Säsongen 2000/2001 har det  modifierats till större bredd ivändigt.

Vingens segelyta är bara hälften av ett typiskt vingsegel. Därigenom skall man kunna segla det mycket fortare innan man blir överriggad.

Vingen är så trång invändigt att seglaren knappt får rum. Till skillnad från andra vingsegel har det en stabilisator som behövs för att vingens tryckpunkt, pga av den korta kordan, ligger så långt fram att seglaren inte kan nå dit med sin tyngdpunkt. Man måste stå vid tryckpunkten för att seglet skall balansera. Står man bakom tryckpunkten faller segelt bara av och man kan inte segla. Stabilisatorn flyttar ekipagets tryckpunkt bakåt.

Vingen kommer att testas vid stegvis högre farter under kommande säsonger. Testerna kommer att leda till modifieringar och byggen av nya vingar.



För speedsegling krävs stora släta isytor och hård vind. Det är bara några gånger per säsong som vi har dessa förhållanden i Stockholmstrakten, där jag bor.

Det är inte omöjligt att vingskridskoseglet kan bli världens snabbaste på is, snabbare än isjakterna. (Jfr vindsurfingbrädan som länge var snabbast på vattnet.)

För att testa gränsen behöver vi fler entusiaster till speedseglingen - som kan komma loss när förhållandena är dom rätta. Isen skall kollas, märken skall sättas upp, hastigheten skall mätas och några skall segla. Alla kan hjälpa till!

Intresserade kontaktar mig, Anders Ansar, på tel 08-650 21 72 eller email andersansar@hotmail.com 


Speedseglets bakgrund

De flesta vingskridskoseglen har en yta som är lagom för bankappsegling i lätt till måttlig vind. I stark vind vågar seglaren inte segla för fullt. Långt tidigare, vid omkring 120 km/t, börjar det bli omöjligt att bemästra seglet.

Relativa vindhastigheten är då omkring 25 m/s. Och vingen seglas med en anfallsvinkel mot vinden som bara är ett par grader. När en by träffar vingen, kan anfallsvinkeln snabbt fördubblas vilket leder till en fördubbling av vingens kraft.

Seglaren upplever det som en stor kraft som slår honom mot lä. När byn lämnar vingen halveras kraften och seglaren slås mot lovart.

Det börjar kännas farligt - man har inte full kontroll på vad som kan hända.

Genom att halvera segelytan halveras vingen kraft. Men genom att vindkrafterna ökar med kvadraten på vindhastigheten (elementär fysik!) kan inte en hälften så stor vinge seglas dubbelt så fort. Den kan "bara" seglas kvadratroten ur två, eller 44 %, gånger så fort, vilket blir omkring 170 km/t.

Jag skrev ovan att skridskoseglet möjligen kan bli snabbast på is. Jag var på isjaktstävlingar i USA med Skeeters, stora jakter som är 9 m långa och 6 m breda, när det blåste omkring 10 m/s.

Det var en som hade en radarhastighetsmätare och de högsta farterna mättes till omkring 120 km/t, vilket ligger klart inom räckhåll för oss skridskoseglare i Sverige.


Modifiering av vingsegel 211 (Feb. 2001-)


Vingen byggdes säsongen 1988-89. Den har stor yta, omkr. 6 kvm, 1 kvm mer än vanlig storlek. Oslagbar i lättvind men instabil i mer än 5 m/s, troligen pga. deformation av den klena konstruktionen. Dessutom för trång, end. 30 cm bred i axelhöjd.
  Nu har jag gjort konstruktionen stadigare genom att lägga rör på balkarna i den transparenta frontens bakkant. Vidare har vingen breddats till 40 cm i axelhöjd. 
  Till skillnad från en vinge av  exempelvis glasfiberlaminat så kan man ändra profilform på den här konstruktionen:
  Man tar ut de främre, röda, spryglarna, av aluminiumrör, och bockar om dom till den nya formen innan man åter sätter dom på plats.
Stand inside wing skate
                  sail

Skall göra den revbar bakifrån. Vid revning viks tyget in, nya kortare lattor sätts in i duken och eventuellt byts någon sprygel i den främre delens övre del för att få en acceptabel profilform.

Planerat är också en högre revbar topp, istället för den vita på bilden. Färdigt planeras seglet ha följande olika segelytor i kvadratmeter, från "bottenrevat" till fullt ställ med enkelduksklaff i akterkanten (inom parentes lagom vindhastighet): 4 (7 m/s) , 5 (5m/s), 6,5 (3 m/s) och  8,5 (1-2m/s).
 
Här ser du formen hos de olika segelstorlekarna: 4, 5, 6,5 och 8,5 kvadratmeter, med klaff. Framkanterna är åt vänster. 
När man tävlar är det är viktigt att ha rätt segelyta. Jag seglade ett DM i svag vind med en vinge som var på 6 kvm och 3 m hög. Konkurrrenterna seglade med 5 kvm och 2,5 m höga vingar. När jag gick i mål var jag nära att varva tvåan. Det var en trevarvsbana så jag seglade nästan 50% snabbare! 

Sökes: Medhjälpare för rekordslagning med skridskosegel. (Feb. -99,  juli 2000)

Vi är några skridskoseglare i Stockholmsområdet som ett par gånger mätt hastigheten i hårdare vindar.

Vi skulle behöva vara många fler för att vara tillräckligt många de enstaka dagar då förhållandena är de rätta.

Alla behöver inte segla: Isen skall kollas, hastigheten skall mätas mm.

Intresserade kontaktar mig på E-post , andersansar@hotmail.com eller tel 08-650 21 72.

(Jag blev inspirerad att prova det här sättet att få ihop folk efter att ha besökt australiensarnas försök att slå sitt eget världsrekord i hastighetssegling på vattnet, söder om Melbourne, 1998. De hade fått ihop de omkring 20 personer som behövdes, av och till under ett par månader, genom ett upprop i lokalpress mm.

Australien har förutsättningar som behövs för att slå världsrekord i segling på vatten (slätt vatten och stark vind). I Sverige har vi bra förutsättningar att göra det på is.)
 


Låna ett vingskridskosegel!

I Stockholm har vi vingskridskosegel för de som vill prova skridskosegling. Kontakta  Dick Tillberg 08-717 54 26, 070-512 91 60, som vet var ett juniorvingsegel finns.
 

F n inga föredrag.

Ett föredrag i föreningen?

Jag håller föredrag med diabilder om: Hastighetssegling på vatten, landjakter, isjakter i USA och Ryssland, segling med djonk i Kina och mycket mer. Se Lectures (Föredrag).

Till min Skridskoseglarsida.

Till min hemsida. 

Email Postadress & Telefonnummer.

 

Modified  2009. Counter: 7067.