Européns ursprung är höljt i dunkel. Det är sannolikt att tamkatten förekom på Kreta så tidigt som 1500 f.Kr., men det förutsätts oftast att den europeiska tamkatten direkt härstammar från den egyptiska tamkatten, som skall ha förts till Grekland ca 300 f.Kr., och till Italien ca 200 år sedan. ƒr så verkligen fallet spred sig denna katt mycket snabbt norrut, eftersom den redan i början av folkvandringstiden (ca 370 - 600 e.Kr.) förekom i mellersta Sverige, där skelett efter den har återfunnit i gravar från 400-talet.

Det är ju också känt från den nordiska mytologin att katter drog fruktbarhetsgudinnan Frejas vagn.

Denna ursprungligen indiska gudinnan (på sanskrit benämnd Prija) hade vid vikingatidens början på 800-talets börja falla i glömska. Samtidigt hade tamkatten blivit ett vanligt husdjur.

Den äldsta svenska avbildningen av en katt är förmodligen en liten skulptur i bärnsten som återfanns i Birka. Det finns naturligtvis inga bevis för hur den dåtida tamkatten i Europa såg ut, men att döma av tidiga avbildningar, från såväl romerska som justinianska och merovingisk tid liksom senare medeltiden, var den redan då kraftigare byggd än de egyptiska katterna.

Det är känt att anpassning till ett kallare klimat ofta leder till grövre kroppsbyggnad och tätare päls hos djur. Denna anpassning brukar ske successivt och under ganska lång tid.

I den occientala kattens fall gick anpassningen antingen ganska fort eller också kan inslag av europeisk vildkatt eller närbesläktade underarter ha bidragit till det kraftigare utseendet och den mer skyddade pälsen. Spontana korsningar mellan å ena sidan europeisk eller skotsk vildkatt och å andra sidan tamkatt förekommer alltjämt, om än sällsynt, och avkomman blir fullt fertil men i allmänhet mer vild än tam. Förhoppningsvis skall framtida DNA-forskning kunna ge bättre besked om både européns och brittens härkomst.

Före 1620-talet, då de första långhåriga katterna infördes från Främre Asien av italienaren Pietro della Valle, var den europeiska tamkatten uppenbarligen korthårig. Annars hade långhårskatterna inte väckt sådan uppmärksamhet och förvåning. Under de två följande århundradena skedde en ökad import av turkiska angoror och andra orientaliska katter, främst till Nederländerna, Belgien, Frankrike och Storbritannien, och dessa parade sig naturligtvis med de lokala korthårskatterna.

I Tyskland utgjorde den ursprungliga korthårskatten ännu i mitten av 1800-talet merparten av kattpopulationen, och samma sak gällde i Italien och Norden.

Åtskilliga avbildningar, bl.a. svenska, visar att den katt som Linné benämnde Felis catus i allt väsentligt motsvarar den ras som idag kallas europé. ƒven om ett antal angoror och andra exotiska kattraser importerades till Sverige och övriga Norden från tidigt på 1800-talet och fram till andra världskriget, var dessa få och hade mycket ringa inflytande på den svenska och finska kattpopulationen. Efter andra världskriget ökade importen av främmande raskatter explosionsartat över hela Västeuropa och därmed också bastardiseringen av huskattstammen.

I och med att kattklubbar bildades i Sverige gavs det fr.o.m 1946 möjlighet för ägare till inhemska korthårskatter att låta registrera dessa katter. Till en början var dock rasnamnet svensk huskatt, och få nappade på möjligheten att registrera katterna under en så simpel benämning. En ännu existerande linje av huvudsakligen bruntabby katter går dock tillbaka till en bruntigrerad hona vid namn Snuffsan av Menlo, som novisregistrerades i Svenska Kattklubben 1947.

Svensk huskatt, senare omdöpt till europeiskt korthår, dömdes dock längre efter den engelska brittstandarden. Detta innebar att otaliga för europé rastypiska noviser underkändes p.g.a. någon detalj, oftast ögonfärgen, som inte överensstämde med denna standard.

Under 1960-talet importerades en del blå korthårskatter från både Frankrike och Storbritannien, men så länge dessa registrerades under rasnamnet chartreux och hölls isär i avel orsakade de inga bekymmer för européuppfödarna.

Det gjorde däremot de blå, svarta, creme- resp. Sköldpaddsfärgade britter som började importeras från 1972. Dessa registrerades nämligen vid denna tid som europeiska korthår. Plötsligt fanns det två slags européer, dels den gamla inhemska typen, dels den brittiska med sitt markanta perserpåbrå. De senare motsvarade bättre standardkraven och kunde därmed hävda sig på utställningar. Det uppstod tre läger bland uppfödarna; de som höll på den rena britten, de som höll på en mellantyp av blandad britt-europé-härkomst och de som höll på den rena, inhemska europén.

De senare fick 1979 SVERAK:s gehör för kraven på en delning, och detta förslag antogs också av FIFe 1980, SVERAK:s först framlagda standardförslag för europé ansågs dock vara för detaljerad, varför standarden fastställdes först 1981, då det också beslutades att européer och britter skulle dömas var för sig fr.o.m december 1982. Senare har FIFe självsvåldigt ändrat den tidigare antagna ögonfärgen brun till orange, medan independentklubbarna även godkänner hasselnötsbruna ögon. De första åren efter delningen ökade antalet européregistreringar såväl i Sverige som framför allt i Finland, och man började även intressera sig för rasen i Italien, där huskattsstammen, i likhet med Norden men i motsats till flertalet västeuropeiska länder, länge har bevarats ren.

I övriga FIFe-förbund har intresset för europén varit svalt, och de fåtaliga uppfödarna i Beneluxländerna, Tyskland, Schweiz och Frankrike, som i allmänhet hade ìmelllankatterî, lämnade i vredesmod FIFe för olika independentklubbar, där de bl.a. framställer katter med färgvarianter som colourpoint och shell cameo under benämningarna europeiskt korthår eller keltisk katt. Svenska independentklubbar och deras européuppfödare har dock helt solidariserat sig med SVERAK:s strävan att tillvarata den urgamla, inhemska korthårskatten och renavla den under rasnamnet europé.

År 1992 registrerades 74 européer inom SVERAK, varav 48 ungar, de övriga noviser; inom svenska independentklubbar registrerades 25 européer, varav 22 ungar, de övriga noviser.

---

Om du har några synpunkter på denna "site" hör gärna av dig till oss.

Sidan uppdaterades:

©Aminda Cattery 2000, All Rights Reserved.