Testbilder bygger på ett femtiotal miniteckningar i blyerts (ca 5 x 5cm) vilka närmast kan betraktas som oreflekterat tillfällighetsklotter, tillkommet i stundens ingivelse. Tanken var då, 1987, att de ev. skulle fungera som inspiration till bilder i andra tekniker. När jag efter en tid tittade på mitt "klotter" märkte jag att bilderna utgjorde en sammanhängande helhet. Det var t.o.m. möjligt att avläsa dem kronologiskt som ett konsekvent framväxande skeende, nästan som en dialektisk process. Det var för mig en förbluffande upptäckt och jag beslöt att försöka tolka mina egna bilder som ett experiment, för att se vart det ledde. 

Resultatet blev boken Testbilder. Det bör tilläggas att tolkningarna har gjorts i samma ordningsföljd som klotterbilderna, utom slutbilden som är arrangerad i efterhand.

Boken är ett psykologiskt melodrama i en biokemisk forskningsmiljö, i vilken forskarna Erik, Bengt, Kristian, Kristina och Berättaren utsättes för en ohygglig "komplott" av något i en biokemisk process. De är nära att ge upp inför "Någots" locktoner, innan de hittar orden för motstånd och uppnår slutgiltig befrielse. Boken bör avnjutas med ironisk distans.
"En märklig bok". TIMES. 1989.