Sista (?) varma höstdagen 061028 innan första snön kom.

Anders, här coachad av Maggan, förbereder både i tekniska detaljer och på det mentala planet noga premiärflygningen med två nya raketer. Nykonstruerad för dagen är även avskjutningsväskan.

Man undrar stillsamt om en raket kan se ut hur som helst? Anders levererar här svar på tal.

   

Vackert, lite snett förstalyft på en B6-4. Med en kärvande fallskärm höll han oss i publiken på sträckbänken men skärmen vecklades ut precis i tid för att rädda landningen. Andra turen på en C6-3 fungerade perfekt.

   

"What goes up, must come down" som BTO skaldade en gång.

Webmastern kunde bara inte hålla sig från att justera en bild lite "lätt". Undrar hur mycket krut som skulle behövas för att lyckas med detta på riktigt? Och vem vill ta emot?

   

Dagens svåra skott. En 39,5 cm lång skalamodell av Bullpup 12D. Det som gör den så svårflugen är de små vingarna som sitter framför CG. Minsta slarv i monteringen resulterar ovillkorligen i krasch eller i bästa fall snedflygning.

I bildens högra hörne syns "Bajamajjan" i sitt rätta format.

Först med en B6-4 for den iväg rakt som en fura. Efter ett andra skott med C6-3 som gick lika rakt var Bullpupen influgen och bygget väl godkänt. Inte minsta tendens till avvikels i flykten trots 5-6 m/s nordlig vind.  

Åter tryggt på marken efter andra flygningen. Dessvärre fick haverikommisionen sammanträda då en av de bakre fenorna var avbruten på mitten. Detta trots mjuk landning i högt gräs. Kommisionens utredning leder till antagandet att något kort gummiband i kombination med tung noskon ledde till att hela noskonen fjädrat tillbaka och slagit sönder fenan.

Tillbaka till verkstaden för reparation och åtgärd men Anders verkar inte ledsen för det.